Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Polismorden blev en väckarklocka

Publicerat lördag 23 maj 2009 kl 10.41

På torsdag är det tio år sedan dödsskotten i Malexander. Och sedan dess har polisutbildningen skärpts på flera punkter.

-Vi har ett helt annat säkerhetstänkande i dag, säger Benniet Henricson som spelade en central roll i utredningen, till TT.

Polismännen Olle Borén och Robert Karlström befann sig i radioskugga när bilen med rånarna, som rånat en bank i Kisa, dök upp utanför Malexander. De kände därför inte till att de tre gärningsmännen bytt från en grön Saab till en vit Toyota och att de skjutit mot en kollega till dem. Två av gärningsmännen hade krupit ned och gömt sig så det såg ut att vara en ensam person i bilen.

De bestämde sig för att göra en rutinkontroll av fordonet och ringde till vakthavande i Motala för att kolla registreringsnumret. I samma ögonblick öppnade Tony Olsson eld med en uzi genom flyktbilens bakruta. Någon minut senare var tragedin ett faktum.

Dödsskjutningarna i Malexander blev en väckarklocka för svensk polis, berättar Per Engström på Rikspolisstyrelsen för TT. Han är sektionschef och jobbar med utveckling av polisiära metoder.

-Efter Malexander sjösatte vi en stor utbildningsinsats, Bastaktik I, med vars hjälp vi fortbildat alla svenska poliser. Den går framför allt ut på att man ska ha en mental förberedelse och tänka efter före innan man gör ett ingripande, säger Engström.

Hans kollegor i Malexander visste inte att farliga rånare, som nyss skjutit mot polis, var i faggorna. På grund av dålig samordning och bristfälliga radiosystem spreds inte budskapet till poliserna på fältet.

-De var inte förberedda på att möta så grovt våld helt enkelt, säger Engström.

Numera har man i alla län en central kommunikationscentral där en länsvakthavande har överblick över allt som händer. Alla som jobbar där är utbildade på radiokommunikation och systemen har förbättrats tekniskt. Man har också rensat i den polisiära nomenklaturen så att den blivit enhetlig och alla talar samma språk.

Benniet Henricson, i dag utredningsledare för grova brott i Linköping, levde med Malexanderutredningen från dag ett. I dag förvarar han alla pärmarna i ett plåtskåp på sitt tjänsterum.

Henricson var Tony Olssons förhörsledare. Han satt vid åklagarnas sida under båda rättegångarna. Han var med och tog emot Jackie Arklövs erkännande.

-Polisiärt var det inte svårt, för vi visste direkt vilka vi sökte. Den skottskadade Andreas Axelsson hade anteckningar om de andra två i sin plånbok när han greps på sjukhuset, säger Henricson.

-Jag var med och hämtade Olsson i Costa Rica. Han åt panpizza och pratade oavbrutet hela vägen hem - om allt annat än brottet, säger Henricson.

Arklövs erkännande var inte helt lätt att ta emot.

-Han skämdes för att han ljugit och insinuerat att det var Olsson som avrättade kollegorna. Vi satt tysta och lyssnade på hans bekännelse i en timme. Det är svårt att beskriva hur det kändes, man såg hemska bilder framför sig.

                                                                  Ewa Tures/TT

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".