Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Så vill partierna att EU ska agera i Jordbruksfrågan (Vänsterpartiet och Kristdemokraterna)

Publicerat måndag 25 maj 2009 kl 11.16
1 av 2
2 av 2

Vi har frågat samtliga svenska partier som nu finns representerade i Europaparlamentet vad de vill göra för att EU ska arbeta för ett miljövänligt jordbruk.

Frågorna vi ställde var:

  • Hur vill ditt parti att EU ska arbeta för att få ett mer hållbart lantbruk?
  • Ska fler bönder gå över till ekologisk produktion?
  • Hur kan EU underlätta för de bönder som vill gå över att göra det?

Vänsterpartiet

EU:s jordbrukspolitik är dyr, ineffektiv och osolidarisk mot tredje världen.

EU driver en stenhård nyliberal linje som går ut på att de afrikanska länderna ska öppna tullar och annat som EU tycker är ett hot mot den ”fria rörligheten”. Tullar och s.k. handelshinder i utvecklingsländerna kan vara ett sätt att säkerställa livsmedelsförsörjning och fattigdomsbekämpning.

Namibia vill t.ex. under tre månader per år stänga sina gränser för import av vete och majs. Det gör man för att säkerställa att Namibiska bönder ska få avsättning för sina jordbruksprodukter direkt efter skörd.

På så sätt upprätthåller de en egen jordbruksproduktion, som skapar mat och arbetstillfällen för det egna landet. Men kravet på att stänga gränserna för import är också viktiga för att hindra t. ex. EU att dumpa sitt jordbruksöverskott i Namibia.

För EU ger nämligen exportstöd/skattesubvention till att sända t.ex. spannmålsöverskott till andra länder utanför EU. Detta exportstöd gör EU-varorna billigare än inhemska varor i många afrikanska länder.

Därmed slås den lokala och regionala jordbruksmarknaden ut eftersom afrikanska bönder inte kan få avsättning för sina produkter. Och om man inte kan sälja sina produkter, minskar inkomsterna och vi är på väg ned i en fattigdomskarusell. EU-parlamentarikerna är större jordbruksstödskramare än kommissionen och regeringarna.

De röstar i regel för ännu mer pengar till jordbruket, vingårdarna, tobaksodlingarna och fisket. Många tycks se sig som representanter för olika livsmedels- och jordbruksintressen och vill gärna dra in så mycket pengar som möjligt till den region eller bygd varifrån de kommer.

Av de 77 000 gårdar som fick dela på 8,7 miljarder förra året fick Friherre Thure Gabriel Gyllenkrok 6,8 miljoner och Greve Carl Piper 5,2 miljoner. Stora summor går till internationella koncerner som Coca-Cola och Nestlé.

Christina Doctare, Kristdemokraterna

Kristdemokraterna vill att ekologiskt och konventionellt jordbruk skall utvecklas sida vid sida. Genom att ta erfarenheter från det ekologiska jordbruket kan det konventionella utvecklas så att det blir mer långsiktigt hållbart.

Användningen av kemiska bekämpningsmedel bör minskas genom ökade kunskaper om biologiska och biotekniska metoder.

EU uppmuntra bönder till ett mer ekologiskt inriktat jordbruk för att stödja säkra och hälsosamma livsmedel. Det ekologiska lantbruket ifrågasätts från olika håll.

Samtidigt är det ovedersägligt att det ekologiska lantbruket har spelat – och fortsatt spelar – en viktig roll för utveckling av hållbara brukningsmetoder, bl a biologisk bekämpning av skadegörare, hushållning med näringsämnen, mm.

Dessa kunskaper kommer sedan också det konventionella jordbruket till del och bidrar till dess utveckling. Det må vara sant att jordens befolkning inte skulle kunna försörjas enbartmed ekologiskt jordbruk, även om denna slutsats i och för sig är omtvistad.

Men det är samtidigt sant att all jordbruksproduktion i världen inte kan ta efter det högt kemikaliserade konventionella jordbruket i västvärlden.

Det räcker att betrakta Östersjöns situation för att inse att framtiden för detta innanhav kommer att avsevärt försämras p.g.a. syrebrist om det polska jordbruket i stor skala skulle ta efter de västeuropeiska brukningsmetoderna med tillhörande näringsläckage.

Kristdemokraterna anser att det är av största betydelse att EU:s gemensamma jordbrukspolitik utformas så att det huvudsakligen ekologiskt hållbara jordbruket i östra Europa kan utvecklas utan att ta efter de negativa konsekvenserna av det högintensiva västeuropeiska jordbruket. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".