Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Norrköping

Norrköping var en krigszon

Publicerat tisdag 25 augusti 2009 kl 15.39
1 av 2
Torsten Nilsson, producent för utställningen Storstrejken 1909
2 av 2
Medlemmar av strejkutskottet

I augusti för 100 år sedan bröt en storstrejk ut i Sverige där över 200 000 arbetare strejkade.
Det är den största strejken i Sveriges historia.
I en utställning på Arbetets museum visas hur Norrköping påverkades av konflikten.

– Demonstrationer och folksamlingar var förbjudna i stan så Norrköping var som en krigszon, berättar Torsten Nilsson, producent för utställningen.

Strejken inleddes med en lockout där 80 000 arbetare stängdes ute från fabrikerna och andra arbetsplatser. Striden handlade om ett löneavtal som fackföreningarna inte ville skriva på och där arbetsgivarna svarade med en lockout. I Norrköping, som då var en stor industristad, strejkade 10 000 arbetare.

Vid tiden för storstrejken var det 60 timmars arbetsvecka som gällde för textilarbetarna - måndag till och med lördag och ingen semester. Många arbetare trodde kanske att striden skulle vara över på ett par dagar, men det tog längre tid. Efter en månad i strejk gick de flesta tillbaka till arbetet om de fortfarande var välkomna till sin arbetsplats.

I utställningen får besökarna också veta lite mer om textilarbetare Anna Särström.
Hon var den enda kvinnan som satt med i det strejkutskott som såg till att samordna strejken med möten och utdelning av mat mm.
En facklig pionjär som var med och startade avdelning 7 av Norrköpings bomullsväverskors fackförening.

Vad betyder då en strejk för de som bor i Norrköping idag? Den frågan har museet ställt till några slumpvis utvalda och Torsten Nilsson tycker att det kommit in en del konstiga svar.

– En strejk för Norrköpingsbon idag, det är när jag inte orkar gå ut med hunden eller när jag vägrar att packa matsäcken vid en picknick. Förr i tiden var det en skarp gräns mellan de som ägde fabrikerna och de som jobbade. Men idag är skiljelinjen mellan vi som har jobb och de som är arbetslösa och det är där som striden står idag, säger Torsten Nilsson.

Maria Turdén
maria.turden@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".