Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svensk oljesanering brister

Publicerat onsdag 2 september 2009 kl 11.07

Ett oljeutsläpp under en kall vinterdag, när det ligger is på Östersjön, skulle få mycket stora konsekvenser för miljön. Sverige har mycket dåliga tekniska förutsättningar för att sanera olja under is. Nu kritiserar Svenska miljöinstitutet Kustbevakningen för att inte göra tillräckligt.

– Idag har Sverige ingen förberedelse för vare sig bekämpa eller sanera i is. Det beror väldigt mycket på att vi inte har jobbat med att utveckla teknik i den här frågan, säger Jonas Fejes marinbiolog och ansvarig för oljejouren på Svenska miljöinstitutet.

Mer och mer olja transporteras över Östersjön. Nästa år räknar det finska forskningsinstitutet VTTI att 180 miljoner ton olja kommer att skeppas ut från den ryska hamnen Primorsk. Inom fem år väntas siffran stiga till 250 miljoner ton. Lägg där till alla andra fartyg med andra laster men stora mängder olja i tankarna för egen drift.

Ökar trafiken ökar också risken för olyckor med oljeläckage. Ett stort oljeutsläpp kan innebära katastrofala följder för djur och växter. Inträffar det dessutom under den tid Östersjön är täckt av is så är det mycket svårt att få bort oljan som glider in under isen.

De giftiga och lättflyktiga kolvätena i oljan dunstar i vanliga fall bort i luft men i vatten hålls de kvar och det ger stora konsekvenser för undervattenslivet.

– Giftigheten består mycket längre i olja i is. Dessutom består koncentrationen av olja mycket längre under is. Så vi har hög koncentration av giftig olja under isen som vi inte riktigt vet var den är. Det innebär att oljan kan driva runt och förgifta stora vattenmassor och känsliga biotoper, säger Jonas Fejes.

Han lägger en del av skulden på Kustbevakningen som har ansvaret på oljebekämpningen till havs. Men på Kustbevakningen säger man att det ännu inte finns någon bra teknik att använda sig av.

Att Sverige på egen hand skulle ta fram ny teknik är omöjligt med Kustbevakningens nuvarande budget.

– Vi följer forskning och utveckling, främst från Kanada som är det stora landet när det gäller det här, säger Tomas Fogö som är chef för Kustbevakningens räddningstjänstavdelning.

Pelle Zettersten
pelle.zettersten@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".