Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Östergötland

Nya skollagen kritiseras

Publicerat måndag 21 juni 2010 kl 16.26
Foto: Johan Ljungström/SR

Den nya skollagen får nu kritik av Handikappförbundet när det gäller elever med funktionsnedsättning. Bland annat är kritiken riktad till att barn med specialpedagogiska behov inte automatiskt har rätt till stöd.

– Jag tycker att det är felaktigt. Det måste kunna ges stöd under hela tiden man går i skolan. För om de nu skulle vilja gå vidare till högre studier så kanske inte godkänt räcker, och det innebär då att de kanske inte får det stöd som behövs i skolan, säger Agneta Lindqvist, ordförande i handikappföreningarna i Östergötland.

Idag har elever med funktionsnedsättning enligt grundskoleförordningen rätt till särskilt stöd om man har specialpedagogiska behov, men denna rätt står inte klar och tydlig i nya skollagen och försvinner därmed, säger Sven Eklöf, kanslichef på Dyslexiförbundet. Eleverna har därför inte automatiskt rätt till stöd för att nå högre nivå än godkänt betyg menar Agneta Lindqvist.

– Bara för att man nått ett godkänt betyg så innebär inte det att man inte har behov av fortsatt stöd. Jag tror man behöver ha stödet hela tiden.

Enligt utbildningsdepartementet innebär den nya lagen ett förstärkt stöd, eftersom elever med behov av särskilt stöd i fortsättningen ges möjlighet att överklaga beslut om indraget stöd. Bertil Östberg statssekreterare på utbildningsdepartementet medger dock att det behövs förtydligande i regelverket.

– Vi har sagt att när det gäller behovet av specialpedagogiska insatser så är det möjligt att man kan behöva förtydliga i grundskoleförordningen vad som gäller. Men vår avsikt är alltså att samma regler som gäller idag även ska gälla i framtiden. Så den kritik som riktats från olika handikapporganisationer om att den nya skollagen innebär en försämring, den är så att säga grundlös.

Vidare säger han att det är beklagligt att skollagen har tolkats fel.

– Vi tycker det är tråkigt att man har missförstått förslagen men sen kan man alltid bli tydligare och man har framfört synpunkterna att vi inte är tillräckligt tydliga. Så vi ska pröva när vi skriver grundskoleförordningen att vara så tydliga som möjligt, säger Bertil Östberg.

Fakta om den nya skollagen

Den nya skollagen ska tillämpas från den 1 juli 2011. För vuxenutbildningen gäller den 1 juli 2012. Reglerna för fristående och offentliga skolor blir desamma. Det betyder att friskolorna ska följa kurs- och läroplaner och sätta betyg.
Kraven på lärarna skärps. Bara behöriga lärare får fast jobb. Undantag för modersmålslärare och yrkeslärare.
Elever ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt studie- och yrkesvägledning. Särskilda profilklasser för särskilt begåvade elever kan införas i grundskolan.
Ett nytt betygssystem med sex nivåer i stället för dagens fyra, där A är högst och F lägst. Alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek, ett krav som även gäller friskolor.
Ökade rättigheter för elever som behöver stöd och hjälp. Elevers behov av särskilt stöd ska utredas bättre och beslut om stödprogram ska kunna överklagas. Gymnasieskolans individuella program avskaffas och ersätts med fem introduktionsprogram. Behörighetsreglerna till yrkesprogrammen skärps.
Källa: Utbildningsdepartementet (TT)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".