Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sverige

Var femte beredd att sälja njure

Publicerat fredag 15 april 2011 kl 14.12
Organhandel förbjuden i Sverige
(1:23 min)
Foto: Björn Larsson Ask/Scanpix

Var femte svensk kan tänka sig att sälja sin ena njure  till en transplantation, visar en SIFO-undersökning som Vetenskapsradon låtit göra. Skillnaderna mellan låg- och höginkomsttagare var små, men desto större mellan unga och gamla.

1000 personer som representerar ett statistiskt tvärsnitt av Sveriges befolkning fick frågan:

"I Sverige står mer än 750 personer i kö för transplantation och ett 30-tal avlider årligen. När det gäller njurar kan man donera sin ena njure och ändå leva ett normalt liv även om en operation alltid innebär en viss risk och det krävs några veckors vila efteråt. Idag är handel med organ förbjuden i de flesta länder inklusive Sverige. Om det vore lagligt, skulle du själv kunna tänka dig att sälja din ena njure för 300 000 kronor till ett landsting för transplantation till en njursjuk, eller skulle du inte kunna tänka dig det?"

22 % svarade ja, 67 % svarade nej och 11 % var tveksamma. Översatt till Sveriges befolkning skulle den femtedel som var positiva motsvara mer än en och en halv miljon människor, och eftersom bara 600 svenskar väntar på njurtransplantation borde med andra ord hela kön kunna klaras av utan problem även om inte alla skrider till verket.

Det enda land i världen som numer har ett system där staten betalar för njurdonation är Iran, och det är också det enda landet som inte längre har någon kö. De flesta andra länder inklusive Sverige har istället skrivit på en FN-deklaration som förbjuder organhandel.

Systemet är samhällsekonomiskt lönsamt redan efter ett år enligt Vetenskapsradions beräkningar. Själva transplantationen kostar i snitt 300 000 kronor, men ett års dialysvård kostar 600 000 kronor enligt beräkningar av Svenskt Njurregister. Alltså precis lika mycket som njurköp plus operation. Den immundämpande medicinen för en njurtransplanterad kostar sen ca 75 000 kronor per år, och resten av den insparade kostnaden för dialysvård motsvarar med knappt 600 patienter som just nu väntar på en njure, ca 300 miljoner kronor om året.

I Vetenskapsradions undersökning var alltså mer än var femte svensk beredd att avstå sin ena njure trots att operationen innebär en viss risk. Låginkomsttagare och höginkomsttagare svarade lika. Bland de med en hushållsinkomst under 250 000 kronor per år svarade 19 % ja, 73 % nej och 8 % är tveksamma. Exakt samma siffror gäller för hushåll med inskomster över 600 000 kronor och de däremellan är mycket snarlika.

Det som istället skiljer de svarande åt är att betydligt fler unga (29 %) än gamla (17 %) kan tänka sig att sälja sin ena njure, liksom fler lågutbildade än högutbildade (grundskola 31 %, högskoleutbildade 16%) medan fler män (70 %) än kvinnor (64%) säger direkt nej till betald donation.

Fråga

FAKTA: Njurtransplantationer

Den 1 januari 2011 väntade sammanlagt 765 människor i Sverige på ett nytt organ, några av dem väntade på fler organ än ett. 593 patienter väntade på en njure.Patienter som väntar på en njure går i dialys. Behandlingen är påfrestande för kroppen och tidsödande.I fjol transplanterades sammanlagt 370 njurar, 168 av dem från levande donatorer.Idag lever ungefär 3 500 personer i landet med en transplanterad njure.

Källa: Donationsrådet (TT)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".