Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Östergötland

Fler väljer kommunalt gymnasium

Publicerat tisdag 14 augusti 2012 kl 07.37
"Det är i stort sett fullt på alla kommunala skolor"
(1:41 min)
1 av 2
Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix
2 av 2

Allt färre söker till fristående gymnasieskolor till hösten. Det visar en kartläggning som P4 Östergötland har gjort. Bara en femtedel av eleverna har valt en friskola nu när skolorna börjar igen.

Norrköping är en av de kommuner där fler elever väljer en kommunal gymnasieskola.  Christer Lordh bildningschef i Norrköping menar att de har blivit bättre på att marknadsföra sig:

– Vi har blivit bättre på att medvetandegöra för oss själva att det finns andra runtomkring oss som också ka attrahera ungdomar så därför måste vi bli tydliga med vad vi står för och att vi vad vi har för kvalitéer i den verksamhet som vi faktiskt levererar, säger han.

Andelen elever som söker till friskolor har minskat i stort sätt i hela länet med undantag för Åtvidaberg, Motala och Vadstena. I Linköping och Norrköping, där konkurrensen om eleverna är störst, ser man en tydlig skillnad jämfört med förra året. Där har ansökningar till fristående gymnasieskolor minskat med sammanlagt 250, vilket betyder ett ökat tryck på de kommunala skolorna.

– Jag har fullt på i stort sett alla kommunala skolor, säger Tommy Johansson, bildningschef i Linköping.

En del av förändringarna kan förklaras med skärpta regler från Skolinspektioner för att starta nya friskolor. Det har bland annat lett till att för första gången på tio år minskar antalet ansökningar om att starta fristående gymnasium. I jämförelse med fjolåret minskade antalaet ansökningar med nästan 70 procent i år.

En annan orsak till det vikande intresset för fristående gymnasieskolor är enligt Christer Lordh oron för att skolorna kan lägga ner eller gå i konkurs.

Carl Swartzgymnasiet i Norrköping tvingades att lägga ned sin verksamhet mitt i höstterminen förra året och det tillsammans med flera larm om dålig ekonomi för friskolor kan påverka elevernas val, menar han:

– Dels innebär det att det är en skola mindre, men också att det kanske att det finns återverkningar i hur eleveran väljer, att man känner en viss osäkerhet om huruvida skolan kommer att fortleva eller inte, säger Christer Lordh.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".