Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Stora klyftor i utbildning i länet

Publicerat tisdag 28 augusti 2012 kl 06.41
Lars Stjernkvist (S) ”Jag blir förskräckt”
(1:54 min)
Foto: Sofia Strindvall

Utbildningsklyftorna i länet är stora. I Linköping har nästan 50 procent läst vidare, i Norrköping bara drygt 30 procent och i de mindre kommunerna ännu färre.

– Jag blir fascinerad och förskräckt när jag ser att det fortfarande är sådana otroliga skillnader inom länet. Jag var naturligtvis medveten om att vi har utbildningsskillnader, men jag måste erkänna att de är ännu större än jag trodde, säger Lars Stjernkvist (S), kommunstyrelsens ordförande i Norrköping.

I de flesta av länets kommuner har ungefär en tredjedel av befolkningen mellan 25 och 64 år utbildat sig vidare efter gymnasiet. Men skillnaderna är stora. I länets minst utbildade kommun, Boxholm, har bara en femtedel en eftergymnasial utbildning, medan omkring hälften har det i Linköping.

Siffrorna kommer från Statistiska centralbyrån och ingår i en kartläggning som Sveriges Radio gör om utbildningsnivån i landet.

Norrköping ligger tvåa i utbildningsligan i länet, med 34 procent eftergymnasialt utbildade invånare, men hamnar ändå en bra bit efter Linköping. Förklaringar finns: städernas olika historiska arv, föräldrars utbildningsnivå som påverkar barnen, och universitetets placering bland annat.

Men det är ändå oroande tycker Norrköpings kommunstyrelseordförande Lars Stjernkvist som menar att det skapar klyftor.

– Utbildning har alltid spelat roll. Ju högre utbildning desto bättre kvalifikationer du har, bättre kompetens, desto lättare har det varit att få ett bra jobb med hög lön och hyfsat bra villkor. Det gäller än idag. Det gäller faktiskt ännu mer idag.

Men alla tycker inte att det är nödvändigt att utbilda sig vidare, Emil Greberg går byggprogrammet på Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping.

– Jag är jättenöjd med mitt val, det är den riktningen jag vill gå. Jag var lite skoltrött i nian och kände att jag inte ville plugga vidare eller ta en massa extrakurser.

Och det är kanske inte de, som klarar sig bra utan en eftergymnasial utbildning som Lars Stjernkvist är bekymrad över, utan främst de som idag är långtidsarbetslösa. Därför måste man skapa förutsättningar för att minska den gruppen, tycker han.

– Framför allt är det två saker som vi gör. Det ena är att vi bygger ut vuxenutbildningen, det andra är att vi utvecklar samarbetet med Universitetet ytterligare.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".