Kommunerna har dålig koll på ungas fritid
För många av landets unga mellan 16 och 20 år som varken går i gymnasieskola eller arbetar saknas information om vad de gör i stället. 2010 saknades information till över 60 procent i ungdomsgruppen.
Enligt lag är det kommunernas ansvar att ta reda på vad dessa unga gör för att kunna erbjuda lämpliga insatser, något som flera kommuner jobbar med nu under hösten.
En tid in på höstterminen står det klart att flera unga som lämnat grundskolan nu varken går att hitta på någon gymnasieutbildning eller på någon arbetsplats.
För varje år tillkommer några som inte har behörighet, som väljer att inte gå eller som hoppar av sin gymnasieutbildning, samtidigt som de inte heller jobbar. En av dem som hela förra året mest satt hemma hos mamma och pappa är Ola i Linköping.
– 2011 var jag inte registrerad någonstans på hela året. Jag levde på mina föräldrar hela året.
Vad gjorde du det året då?
– Nej, jag bara satt hemma och försökte söka jobb, men det gick inte, säger Ola.
Varför har du så svårt att få jobb?
– Jag skyller på skolgången, jag skötte inte skolan så jättebra så jag har inga bra betyg, säger Ola.
Hur många i gymnasieåldern 16 till 20 år som varken studerar eller jobbar just nu vet man inte, men enligt de senaste beräkningarna handlade det 2010 om drygt 19 000 ungdomar i Sverige.
Och enligt årets uppföljning av den här gruppen som Ungdomsstyrelsen gjort tillsammans med bland andra Arbetsförmedlingen, Skolverket och Socialstyrelsen saknas kunskap i de nationella registren om vad hela 60 procent av dem faktiskt gör.
Det ska kommunen genom det kommunala informationsansvaret ta reda på och i Linköping till exempel har man nu skickat brev hem till dem, säger Karin Lindgren, chef för Jobb- och kunskapstorget i Linköpings kommun.
– Här är de ungefär 300 och det vi ser är att hälften av dem inte är behöriga till gymnasiet och ungefär hälften har en behörighet. För att närma oss dem skickar vi nu ut individuella brev. Sedan har vi de här födda 1996 som är riktigt färskast, de ringer vi för att fånga upp rätt så snabbt, säger Karin Lindgren.
Det är sedan upp till de berörda att svara kommunen om de vill bli kontaktade eller inte. Många av dem är väldigt skoltrötta och många har också diagnoser, förklarar Lindgren.
Enligt Skolverkets kartläggning av det kommunala informationsansvaret förra året behöver arbetet utvecklas i flera kommuner. I Linköping har det inte heller fungerat tillräckligt bra hittills, tillstår Karin Lindgren.
– Därför att vi har kommit i gång med det här nu. Ja, tyvärr alltså, det är som det är med allt – man borde egentligen ha gjort det tidigare och man har gjort lite mindre försök också, men nu tar vi ett omtag. Jobb- och kunskapstorget är en ny enhet och vi har fört ihop de här verksamheterna, så det har ju också betydelse, säger Karin Lindgren.
Att erbjuda hjälp tidigt är väsentligt. Analyser visar att risken är betydligt större för den upp till 20 år jämfört med äldre ungdomar upp till 25 att fastna i sysslolöshet inte bara ett år utan i två år i rad.
– Rent allmänt kan vi säga att unga har det tuffare än de som passerat 25 års ålder att få ett jobb. De unga som har svårt att komma in på arbetsmarknaden eller det är ju naturligtvis de som inte har en slutförd utbildning och då framför allt en gymnasieutbildning som har det väsentligt mycket svårare, säger Fredrik Gustafsson, sakkunnig för arbetsmarknadsfrågor vid Linköpings kommun.
