Löneklyftan ökar kraftigt

P4 Östergötland har gått igenom statistiska centralbyrån SCB:s lönestatistik för samtliga 507 postnummerområden i Östergötland mellan åren 1990 och 2010.  Det gäller då inkomster man behöver betala skatt för som till exempel lön, pension, föräldra- och sjukpenning.

Uttrycket "de rika blir rikare, de fattiga allt fattigare" visar sig stämma väl. Klyftan i länet mellan låg- och höginkomsttagare har ökat kraftigt under de gångna 20 åren.

De som tjänar från 0 kronor upp till 16 600 kr per månad har blivit 34 098 fler i länet under perioden. Räknar man inkomstskiktet från 0 kronor till 25 000 kr har det ökat med 72 673 östgötar.

Men också de som tjänar allra bäst har blivit betydligt fler. År 1990 var det 2 732 östgötar som tjänade över 42 000 kr i dagens penningvärde. År 2010 hade den kategorin ökat till totalt
24 682 länsbor.

Högsta medianinkomst i Östergötland återfinns i ett postnummerområde i villaförorten Ekängen vid Roxens strand i Linköping. Här var medianlönen år 2010 (senast tillgängliga statistik) 30 300 kronor. Medianlönen är lönen "i mitten", lika många tjänar mer och lika många tjänar mindre i samma område.

Den allra lägsta medianlönen i Östergötland återfinns också den i Linköpings kommun: i det invandrardominerade miljonprogramsområdet Skäggetorp, ett av postnummerområdena i centrum, är medianlönen 3 993 kronor per månad.

– Vi har inte den geografiska kollen, det är lite tragiskt. Vårt verksamhetssystem tillåter inte det, säger avdelningschefen på Linköpings socialförvaltning Laila Hämäläinen.

– Men visst har vi fler och fler som kommer från Skäggetorp till oss, konstaterar Laila Hämäläinen.

-- Föreningarna måste engagera sig mer i invandrarna, säger Ann-Chatrine Hjerdt (M) – 3 993 kronor, det går ju inte att leva på, så här vill vi inte ha det, säger Ann-Chatrine Hjerdt (M) kommunalråd och borgmästare i Linköping.

Hon säger att man från politiskt håll varit väl medveten om hur inkomsterna sjunkit genom åren och bidragsberoendet ökat vartefter Skäggetorp kommit att domineras av alltfler invandrare och/eller arbetslösa.

Varför har inget gjorts?

– Det kanske är så att vi har reagerat väldigt ad hoc. Jag tror inte politikerna ensamma kan lösa det här. Det är en fråga för hela civilsamhället. Det tar tid med omställning, kanske till nytt arbete via utbildning. Föreningar måste ochså bli bättre på att intressera sig för invandrare, säger Ann-Chatrine Hjerdt.

(samtliga löner avser bruttoinkomst inna ev bidrag och är omräknade till 2010 års penningvärde med hjälp av KPI, konsumentprisindex. Samtliga löneuppgifter avser medianlön, alltså inkomsten "i mitten", lika många tjänar mer och lika många tjänar mindre i samma område)