Skäggetorp - fattigast i länet
– Skittorp, vi kallar det Skittorp, inte Skäggetorp för här är allting skit. Det säger John som bott 30 år i miljonprogramområdet Skäggetorp i Linköping. Skäggetorp centrum är länets fattigaste område med en medianinkomst på 3 993 konor i månaden. Det visar en granskning P4 Östergötland gjort.
FLER LJUDKLIPP
P4 Östergötland har kartlagt länsbornas löneutveckling under de senaste 20 åren, från 1990 fram till 2010. Vi har tittat på länets samtliga 507 postnummerområden. Det fattigaste postnummerområdet (undantaget studentområden) i hela länet är postnummerområde 58346 i centrala Skäggetorp.
Det absoluta toppområdet sett till inkomst återfinns också det i Linköping, i Ekängen, postnummer 58275, villaområdet nere vid Roxens strand där man tjänar 30 300 kr i medianlön.
Medianlönen är inkomsten "mitt i", lika många tjänar mer och lika många tjänar mindre, i samma område.
Eva bor i en av villorna med sjötomt i populära Ekängen. Här nere vid Roxens strand är villorna värda mellan sex och åtta miljoner kronor enligt de lokala mäklarfirmorna. Eva trivs bra:
– Här har man nära till bad och på vintern kan man åka skridskor på sjön. Evas närmsta grannar jobbar med ekonomi, en annan är professor.
– Men det har jag inte tänkt så mycket på, säger Eva.
John är sjukpensionerad skräddare. Han bor med sin rumänska fru och autistiska styvdotter i en hyrestrea i Skäggetorp.
– Vi är rädda för vår säkerhet här. Vi skulle aldrig våga bo på bottenvåningen. Det är mycket bråk och polisen hinner inte, säger John.
När jag berättar för John om inkomsterna bland Ekängsborna reagerar han faktiskt lite förstrött, säger bara att det är orättvist.
– Varför är det så? man får fråga politikerna, konstaterar John.
Själv grubblar han mer över varför en granne som bara bott fem år i Sverige har 1 000 kronor mer än han själv i sjukpension. John ska i sin tur försörja familjen på sina 10 300 kronor i månaden.
– Det är mycket svårt. ska jag köpa skor får jag ta de billigaste och vi letar alltid efter extrapris i mataffären, säger John.
När jag sammanför John med Eva ute i villaförorten njuter John av lugnet bland villorna.
– Det är för stor skillnad mellan människor nu. Och det kan bli värre. Vi vill ju inte ha det som i USA med soppkök till fattiga, eller hur?
– Nej, säger Eva.