Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Linköping

Servicehund sparar pengar och ökar trygghet

Publicerat torsdag 19 februari 2015 kl 13.20
Matte: "Han varnar när blodsockret skiftar"
(1:55 min)
Liten långhårig hund med gul väst i vardagsrum
1 av 2
Hunden Dennis kan nosa sig till högt och lågt blodsocker. Foto: Katarina Sundberg/SR
Hunden ligger i mattes knä
2 av 2
Kristina Isaksson får hjälp med sin diabetes av hunden Dennis. Foto: Katarina Sundberg/SR

En service- och signalhund hjälper personer med funktionssnedsättning, men kan också innebära stora besparingar för samhället. Det visar en utredning som forskare vid Linköpings universitet gjort på uppdrag av Socialstyrelsen.

Kristina Isaksson har diabetes. Hennes hund Dennis är en alarmerande servicehund och tränad att känna på Kristinas utandningsdoft när blodsockret går upp eller ner.

− Han varnar innan det blir så lågt eller högt att det blir farligt. Jag har fått lära honom gränserna. Är blodsockret över 13 och under 5, då ska han säga till, förklarar Kristina Isaksson.

Dennis är vid Kristina Isakssons sida dygnet runt. Han varnar före ett blodsockerfall, och är också tränad att larma ambulans eller hämta hjälp om hans matte blir riktigt dålig.

En utredning från Socialstyrelsen visar nu att hundar som Dennis även minskar behovet av läkarvård och hemtjänst. Beräkningar visar att en hund kan innebära en besparing på 200 000 kronor över en tioårsperiod. Analysen byggger dock bara på 56 hundar med hundförare och rymmer därför en del statistiska osäkerheter.

Lars-Åke Levin är professor på avdelningen för Hälso- och sjukvårdsanalys vid Linköpings universitet, och ansvarig för analysen. Han berättar att utöver stora besparingar kan den stora vinsten med service– och signalhundar inte bara räknas i kronor och ören.

− Samtidigt förbättras livskvaliten för de här personerna när de får sin hund. Även om de faktiskt har sjukdomar som ofta försämrar deras tillstånd, ökar deras livskvalitet jämfört med hur det var innan, säger Lars- Åke Levin. 

− Dessutom har vi visat att det minskar deras nedstämdhet, ökar deras fysiska aktivitet deras sociala interaktioner, hur mycket de är ute i samhället, jämfört med innan. Allt pekar åt samma håll, fortsätter han.

Utredningen tyder alltså på att hunden bidrar till både hälsovinster och besparingar för samhället. Kristina Isaksson uttrycker också hur viktigt det är för henne att med Dennis hjälp ha bättre kontroll över sin sjukdom.

− Blodsockret har svängt för mig jättemycket. Det skiftade från jättehögt till jättelågt och jag hade svårt att känna värdena. I framtiden kan det ge ögonskador och njurskador. Nu känner jag en trygghet, säger Kristina Isaksson.

Socialstyrelsens siffror baseras på en utvärdering av den försöksverksamhet med Service- och signalhundar som på uppdrag av regeringen bedrevs vid Hjälpmedelsinstitutet 2009 till 2014.

Referens: Socialstyrelsens utredning av Service- och signalhundar

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".