Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Östergötland

30 000 nya bostäder ska byggas inför Ostlänken

Publicerat tisdag 17 maj 2016 kl 13.47
Infrastrukturminister Anna Johansson: Det visar på ett engagemang från kommunerna
(3:14 min)
Sverigeförhandlingens presskonferens om Ostlänken.
Sverigeförhandlingens presskonferens om Ostlänken. Foto: Stefan Lindeberg/Sveriges Radio

Linköping, Norrköping och tre Sörmlandskommuner längs den planerade snabbtågssträckan Ostlänken har efter förhandlingar med staten förbundit sig att bygga sammanlagt 55 000 nya bostäder fram till 2035. 


Linköping och Norrköping står för 15 300 nya bostäder vardera. 

De fem kommunerna har också förbundit sig att stå för sammanlagt en miljard kronor i medfinansiering till den nya snabbjärnvägen. Om de inte klarar åtagandet att bygga bostäder kan de pengarna frysa inne. Linköping och Norrköping ska betala 173 miljoner kronor per kommun.

Under presskonferensen i Linköping i dag berättades också att både Linköping och Norrköping får centralt belägna järnvägsstationer.

I Linköping ska den ligga mellan Stångån och riksväg 35.

– Vi är väldigt nöjda och stolta över det här, förklarade statens förhandlare H G Wessberg. 

Diskussionerna om planerna på en höghastighetsjärnväg på sträckorna Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö det senaste halvåret har nästan uteslutande handlat om de enorma kostnaderna. Som mest har prislappen angetts till 320 miljarder kronor vilket ungefär motsvarar sex års anslag till försvaret. Men nya beräkningar har sänkt kostnaderna avsevärt och vid nästa månadsskifte kommer en ny beräkning från Trafikverket

– De siffrorna kommer att bli lägre och det är klart att det blir så när man räknar på exakt den sträckning vi har föreslagit och att vi tagit bort några stationer och rätat ut banan, säger Wessberg.

Finanspolitiska rådet dömde i går ut den planerade höghastighetsjärnvägen som "mycket olönsam" och något som aldrig bör byggas. H G Wessberg ger inte mycket för kritiken.

– Beräkningsmodellen de använt fångar inte tillväxtens alla aspekter. De missar till exempel bostadsbyggandet, säger han till TT.

Tillsammans med kollegan Catharina Håkansson Boman förhandlar han för statens räkning med samtliga kommuner längs de tänkta sträckningarna när det gäller stationslägen, medfinansiering, eventuella förskott från staten och inte minst bostadsbyggande. Resultatet ska bli ett underlag för regeringens och riksdagens beslut om järnvägen ska byggas eller inte.

Kritiken från Finanspolitiska rådet handlar till stor del om att den nya järnvägen ska finansieras med lån hos Riksgälden och att den på så sätt hamnar utanför den vanliga budgetprocessen där utgifter prövas mot varandra.

– Vi löser inte problemet med att det är dyrt med lånefinansiering. Vi försöker sprida kostnaderna över 20-30 år, vilket är rimligt med en 100-årsinvestering. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".