Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Extra bakterier under graviditeten tros kunna minska allergi

Publicerat fredag 4 november 2016 kl 08.04
Professor Maria Jenmalm: Vi vill se om vi kan förebygga att barn blir allergiska
(1:16 min)
En stor gravidmage.
1 av 2
Går det att förebygga allergi hos barn redan i fosterlivet? Ja, kanske. Foto: Lisen Forsberg/Sveriges Radio.
Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet
2 av 2
Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet. Foto: Lisen Forsberg/Sveriges Radio.

Allergi skulle kunna grundläggas redan i fosterlivet, enligt en del studier. Nu ska forskare vid Linköpings universitet testa om barn blir mindre allergiska om deras föräldrar redan under graviditeten fått äta vissa bakterier som kosttillskott.

Kosttillskottet kommer även att ges till barnet när det har fötts, dagligen under det första levnadsåret.

Det som ska ätas är en mjölksyreproducerande tarmbakterie, Lactobacillus reuteri, som finns naturligt i våra kroppar. Probiotika är en annan benämning på den här typen av bakterier.

Tidigare forskning har pekat på att sådana här tillskott under en graviditet delvis kan förebygga eksem hos barn under de två första levnadsåren.

I dessa tidigare studier har forskarna börjat att ge tillskottet till gravida ganska sent i graviditeten, ofta runt vecka 36.

I den kommande studien, som görs vid Linköpings universitet, ska gravida börja äta bakterietillskottet redan i mitten av graviditeten, i vecka 20.

– Det finns lovande effekter på eksem. Då har man gett probiotika framför allt från sista trimestern av graviditeten och sernare till barnet. Vår förhoppning är att ett tillskott under en längre tid av graviditeten ska ge en bättre allergiförebyggande effekt, säger Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet.

– Kanske att detta även på sikt att skulle kunna påverka utvecklingen av luftvägsallergier, som astma exempelvis. Men det vet vi inte. Probiotikatillskott har inte visat effekt på luftvägsallergier i de tidigare studierna.

Maria Jenmalm rekryterar just nu gravida till studien.

– Det här känns roligt och spännande. Det är ju väldigt viktigt att försöka hitta bättre sätt att kunna förebygga att många barn blir allergiska. Vi är väldigt nyfikna på utfallet av den här studien.

Det här med att barns allergier skulle kunna grundas redan i fosterlivet, hur nytt är det inom forskningen?

– Man har ju känt till sedan minst 30 år tillbaka att första levnadsåret verkar vara väldigt viktigt för allergiutveckling. De senaste tio till femton åren, kanske, har man börjat tänka att den gravida kvinnans miljö också spelar en roll, säger Maria Jenmalm.

Allt mer forskning pekar på att vårt immunsystem tidigt behöver utsättas på olika sätt för att stimuleras optimalt, fortsätter hon.

– Barn gillar att krypa omkring på golvet och smaka på saker. Det kanske ingår i hur deras immunsystem utvecklas. Sedan kan det finnas andra överväganden. Men det verkar som om vårt immunsystem behöver stimulans för att utvecklas. Evolutionen har inte skapat oss för att vara i en jätteren miljö, egentligen. 

Har du och andra forskare kunnat visa att det faktiskt är mindre risk att bli allergisk om man växer upp med djur och lite skit?

– Ja, att växa upp på en bondgård är bland det mest allergiskyddande som finns, enligt många studier. Och jag har tittat på damm i hem. Om man har flera olika bakteriekomponenter i dammet verkar det skydda mot allergier. Så det har vi sett.

Om vi talar om allergi som kanske grundläggs under graviditet på grund av miljöfaktorer – vad är det då som sker i moderlivet och som ger de här effekterna, tror forskarna?

– På något sätt sker ett slags kommunikation mellan mamman och barnet. Man vet att det i moderkakan är ett väldigt tätt samspel mellan immunceller från mamman och celler från barnet, säger Maria Jenmalm och fortsätter:

– Under de senaste åren har det börjat spekuleras i om mamman kan visa upp olika komponenter från bakterier för fostret under graviditeten, som ett sätt att förbereda barnet på vad som komma skall. Man tänkte sig tidigare att fostret var i en helt steril miljö. Men preliminära data tyder nu på att det kanske visst finns en del mikrobiella komponenter redan i moderkakan. Men det är kontroversiellt och inte helt klarlagt.

Spelar epigenetiken in här på något sätt, alltså att gener "programmeras om" hos fostret på grund av miljöpåverkan och att dessa förändringar i generna sedan kvarstår hos barnet?

– Ja, det är också en väldigt populär hypotes. Att epigenetiska effekter skulle kunna förklara en del av detta.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".