Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Linköping
Rödspov
1 av 4
Den långnäbbade rödspoven trivs i våtmarken vid Svartåmynningen. Foto: Daniel Johansson
rödspovsägg
2 av 4
Nu räknas rödspovens ägg. Foto: Länsstyrelsen i Östergötland
Rödspovsunge
3 av 4
Nykläckt rödspovsunge fångad med en kamera vid häckningsplatsen. Foto: Länsstyrelsen i Östergötland
Thomas Johansson
4 av 4
Thomas Johansson, länsstyrelsen. Foto: Christian Ströberg/Sveriges Radio
Lyssna
(1:27 min)
Lyssna
(1:27 min)
Hotad rödspov räknas vid Roxen
Publicerat fredag 28 april kl 20.00
Publicerat fredag 28 april kl 20.00
Rödspov
1 av 4
Den långnäbbade rödspoven trivs i våtmarken vid Svartåmynningen. Foto: Daniel Johansson
rödspovsägg
2 av 4
Nu räknas rödspovens ägg. Foto: Länsstyrelsen i Östergötland
Rödspovsunge
3 av 4
Nykläckt rödspovsunge fångad med en kamera vid häckningsplatsen. Foto: Länsstyrelsen i Östergötland
Thomas Johansson
4 av 4
Thomas Johansson, länsstyrelsen. Foto: Christian Ströberg/Sveriges Radio

Förr var fågeln Rödspoven så vanlig att man gjorde pannkakor på äggen. I dag är den akut hotad. Roxens strandängar är den kanske nordligast plats i landet som den häckar på.

Lyssna på en längre intervju längst ned i artikeln.

Nu studeras på nära håll hur många ungar som kläcks under våren.

Thomas Johansson på länsstyrelsens naturreservat guidar vid Svartåmynningens naturreservat vid Roxen, strax utanför Linköping. En bit fram letar en långbent, vackert tegelröd fågel harkrankslarver och annat gott i marken med sin decimeterlånga näbb.

På latin heter rödspov limosa limosa, vilket betyder dy eller gyttja. Och det är i den miljön den trivs bäst. Även om strandängarna vid Roxen i år är ovanligt torra.

Öland, Skåne och Gotland är landskap där flest par häckar. Och längst norrut - vad man vet - är Svartåmynningens naturreservat utanför Linköping.  

För femtio år sedan fanns det gott om rödspov i hela Europa. Men sedan hände något.

– Den övervintrar i våtmarkerna i Afrika. Frågan är om det händer något i deras övervintringslokaler eller när de flyger dit och tillbaka, säger Thomas Johansson.

På många håll i Europa har landskapet dikats ur och våtmarker tagits bort när jordbruket fått större plats. Det kan vara en tänkbar orsak till minskningen.

För fjärde året studerar nu Länsstyrelsen hur många fåglar som häckar vid Svartåmynningen. De senaste åren har fler par häckat i våtmarken, i fjol var det åtta par.

Varför trivs den här?

– Det måste bero på storleken på strandängarna här vid Svartåmynningen. En öppen och flack yta med mikromiljöer med vatten som slingrar och stannar kvar, så att ungarna kan få lite god mat när de kläcks. För de käkar insekter från första dagen, säger Thomas Johansson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".