Att leva med funktionsnedsättning

1 av 16
Maj Ödman och Bengt Eriksson
2 av 16
Maj Ödman och Bengt Eriksson
Katarina Hahr och Fredrik Wadström. Svt Bild
3 av 16
Katarina Hahr och Fredrik Wadström. Svt Bild
Katarina Hahr och Sonen Samuel. Scanpix.
4 av 16
Katarina Hahr och Sonen Samuel. Scanpix.
5 av 16
Amerikans kampanjaffisch från 50-talet till förmån för barn som drabbats av barnförlamning. Svt Bild.
6 av 16
Amerikans kampanjaffisch från 50-talet till förmån för barn som drabbats av barnförlamning. Svt Bild.
Lis Asklund och Lennart Hyland vid Röda Fjäderninsamlingen i radio och TV 1965
7 av 16
Lis Asklund och Lennart Hyland vid Röda Fjäderninsamlingen i radio och TV 1965
8 av 16
Jonas Jacobsson 4 guld vid Paralympics i Aten 2004. Scanpix.
9 av 16
Jonas Jacobsson 4 guld vid Paralympics i Aten 2004. Scanpix.
David Lega med OS-facklan i Stockholm 2004. Scanpix.
10 av 16
David Lega med OS-facklan i Stockholm 2004. Scanpix.
Thomas Fogdö vid VM i Åre 2007. Scanpix.
11 av 16
Thomas Fogdö vid VM i Åre 2007. Scanpix.
Läkaren Claes Hultling chef för Spinalis / Scanpix
12 av 16
Läkaren Claes Hultling chef för Spinalis / Scanpix
Tina Gustafsson. Svt Bild
13 av 16
Tina Gustafsson. Svt Bild
Johan Häglerud. Svt Bild
14 av 16
Johan Häglerud. Svt Bild
Jonas Franksson. Scanpix
15 av 16
Jonas Franksson. Scanpix
Samtal pågår med Jenny Jejlid.
16 av 16
Samtal pågår med Jenny Jejlid.

De båda radiojournalisterna Maj Ödman och Lis Asklund var tidigt ute med att genom sina reportage och sitt engagemang uppmärksamma de ofta miserabla förhållande handikappade och utsatta barn tvingades leva under.

Publicerat tisdag 6 maj 2008 kl 08:48

Lis Asklunds program om Eugeniahemmet orsakade en häftig debatt och en statlig kommission försökte stoppa programmet. Resultatet blev en enskild stadga i radiolagen om rätten att göra samhällskritiska program. 



 
1958 gjorde Maj Ödman en radioserie om barn i blindskola. I över två år följde hon syskonen Bengt och Rolf Eriksson under deras första skoltid på Tomteboda blindinstitut.

 
Första skolåret 1958:





Andra skolåret 1959:



 


 


Maj Ödman är känd för sina socialreportage och för sitt starka engagemang. Hon var också  tidig med att ge röst åt handikappade barn.

 

I början av 1960-talet förorsakade Maj Ödman tittarstorm när hon i TV visade hur ett neurosedynskadat barn ser ut. 




Ju längre tillbaka i radions stora arkiv man letar desto svårare är det att hitta program som uppmärksammar funktionsnedsättningar. 

Det äldsta, bevarade programmet, är från 1940: Livet i Rullstol - hinder och möjligheter. Martha Sävholm från Huskvarna berättar om sitt liv och sina svårigheter som rullstolsburen och ger också råd till andra handikappade.



Bertil Åkerblom insjuknade i polio 1950. Han blev totalförlamad och vårdades på sjukhus i ett år. Bertil berättar om kampen att övervinna sitt handikapp. 
 



Hur är det att få ett handikappat barn? Göta Jönsson berättar om familjens upplevelser.


Regeringen anordnade 1969 en konferens om handikappade på arbetsmarknaden.


1975 gjorde Britt Edwall dokumentären ”porträtt av en ovanlig flicka” om utvecklingsstörda Anita.


Under Internationella handikappåret 1981 diskuterades om den svenska biståndspolitiken är handikappanpassad.

 

När Katarina Hahr fyllde 30 förlorade hon synen. Hela Katarinas tillvaro förändrades över en natt. 
 
Sedan sexårsåldern hade hon lidit av en kronisk ögoninflammation som till slut ledde till att hon blev blind. Plötsligt var hon tvungen att lära sig hantera vardagen på ett helt nytt sätt. 
 
Tillsammans med Fredrik Wadström spelade Katarina Hahr in dokumentären ”Blind” under en del av rehabiliteringsperioden.


Katarina Hahr föder sitt första barn - sonen Samuel tio år efter att hon förlorade synen. Tillsammans med Ylva Mårtens gjorde hon uppföljning av dokumentären ”Blind”.  Nu handlar det om hur det är att vara blind och bli mamma.


Läkaren Claes Hultling dök på grunt vatten och blev ryggmärgsskadad. När han skadades trodde dom flesta att han skulle bli en vegeterande grönsak. Idag arbetar han framgångsrikt med att hjälpa andra ryggmärgsskadade.


Thomas Fogdö hann med 5 världscupdeltävlingar i slalom och 1 totalseger i slalomcupen innan han  bröt ryggen på ett träningsåk 1995. Thomas blev förlamad från midjan och neråt och han hamnade i rullstol. Efter olyckan jobbar Thomas Fogdö som föreläsare, mental rådgivare och författare.



Ingela Ernst i Gislaved är född blind och lever i en värld av ljud. Hon använder sig av så kallad konsthuvudteknik. Det är- stereomikrofoner kopplade till en digital bandspelare, för att kunna spela in och spara sina upplevelser.
Ett program av Peder Losten.


Victoriafonden – handikappade och välgörenhet.
Svenskarna är generösa att ge pengar till välgörenhet. En del av pengarna går till funktionshindrade barn, ungdomar och vuxna. Men flera handikappade vänder sig mot välgörenhet och anser att det är en föråldrad ”tyckasyndom” attityd. Vi hör Jonas Franksson ordförande i Unga Handikappade, Hans Hernborn - Radiohjälpens styrelse,
Lars Lööw, handikappombudsman. Programledare: Patrik Peter.


Jonas Jacobsson är handikappidrottare och tävlar i sportskytte. Han har deltagit i alla Paralympiska spelen sedan 1980. Jonas har tagit sammanlagt 24 paralympiska medaljer. Senast vid OS i Aten 2004 tog han fyra guld!  

 
David Lega har ett handikapp sedan födseln. Han är förlamad i armarna och har ungefär 30 procents styrka i benen. Trots detta har han tagit tre VM-guld och slagit fjorton världsrekord i simning.
 
Idag jobbar David som föreläsare, inspiratör, kläddesigner och coach.

 


 

Omkring 3000 barn i Sverige har en egen personlig assistent. I P1:s Barnen har vi mött en hel del barn med funktionsnedsättning.

Elvira Jansson-Paulsson är åtta år och har ett osynligt handikapp ADHD-damp. Elvira har mycket energi, men hon blir också fort trött. Och när hon blir trött då är det som att världen rasar samman. Det blir lätt konflikter med klasskamraterna, hon tycker att de byter regler hela tiden och försöker bestämma över henne. När Elvira började andra klass tog skolledningen bort hennes assistent. Det slutade med att hon stod ensam vid ett träd på skolgården och grät.

 
Hur är det att ha ett syskon med funktionsnedsättning? Ola Hemström knackar på dörren till Victor Blombergs nyinredda rum på vinden. Genom dörren hörs ljudet av en elgitarr. Det är skönt att ha ett eget rum att dra sig tillbaka till, säger Victor. Tvärs över gården har Victors bror Dennis sitt rum. Han drar sig också ofta undan och tar paus från familjen.


Johan Sehlin prästvigdes den 11 juni 2006 och blev därmed Nordens förste döve präst. Han växte upp i en kyrkligt aktiv familj och han minns hur han som barn brukade leka präst trots att han egentligen inte förstod vad som sades på Gudstjänsterna. Reportage Arash Mokhtari ur Människor och tro.


 
I programserien Samtal pågår har vi mött många spännande personer med funktionsnedsättning. 


 
Katarina Hahr träffade 2006 debattören och firade programledaren för CP-Magasinet, Jonas Franksson i Stockholm. Han pratar om att kämpa mot omgivningens låga förväntningar på honom.

 

Tina Gustafssons dröm var att bli make-up artist eller programledare men de vuxna bara skakade på huvudet. Efter mediautbildning på en folkhögskola sökte hon till SVT:s programledarutbildning. 
 
 – När jag frågade varför jag inte kom in sa dom det beror absolut inte på att du sitter i rullstol.



Katarina Hahr möter musikern Johan Häglerud på ett café där han berättar om sin tonårstid som synskadad och svårigheterna med att hänga med gänget när han inte såg vart dom tog vägen.
 
Efter många vilsna år som en sökande ung funktionshindrad man fick han tillbaka synen. 



Får man hata sin utvecklingsstörde bror? Jenny Jejlid ställer saken på sin spets när hon berättar om hur det var att växa upp med en storebror som är gravt utvecklingsstörd och autistisk. Först när hon nu själv bildat familj verkar det som hon kan få perspektiv på hur det var.
 
 – Nu kan jag se mig som Jenny, en egen person, säger hon. En som också älskar sin bror.

Skriv ut

Nyckelord

Teman

Dela

Användarkommentarer

Kommentera

Nedanstående kommentarer kommer från användare av sverigesradio.se och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar Sveriges Radios regler för kommentering

Visa fler