P-piller – frihet och fara i en liten ask
Svenska forskare hoppas nu att resultaten av en ny studie ska bidra till att lindra biverkningar av p-piller. I slutet av juni 1960 godkände det amerikanska läkemedelsverket det allra första hormonella preventivmedlet – läkemedlet Enovid. SR Minnen har följt det omdebatterade pillrets historia från 60-talet och framåt.
Enovid var ursprungligen en medicin mot menstruationssmärtor. En av biverkningarna, som man varnade för på förpackningen, var att pillret förhindrade ägglossning. Kvinnor började därför att använda det som preventivmedel. I och med myndigheternas erkännande, så var p-pillret fött.
Därmed kunde kvinnan själv ta kontroll över sitt sexualliv och bestämma när hon ville föda barn och debatten om fri sexualitet och kvinnlig frigörelse tog fart. I Sverige väckte Kristina Ahlmark-Michanek 1962 stor uppståndelse med en debattbok där hon bl a argumenterar för erotisk jämställdhet med mannen.
Lena Lennerhed läser om Jungfrutro och dubbelmoral
Lena Lennerhed läser om Jungfrutro och dubbelmoral (9:39)
Idehistorikerna Lena Lennerhed läser boken på nytt och samtalar med Marie-Louise Kristola.
Ur Godmorgon, Världen!
Från 14/7 2002.
Onsdag 10 februari 2010 kl 14:19 (SR Minnen)
P-pillret betraktas som en av de största medicinska upptäckterna på 1900-talet och forskningen om ett hormonbaserat preventivmedel påbörjades redan 1951.
I en studie visar kemisten Carl Djerassi att mexikansk jams fungerar som det kvinnliga könshormonet progesteron och kan framställas på syntetisk väg.
Biologen Gregory Pincus och gynekologen John Rock tar vid och i sin forskning visar de att progesteronet förhindrar ägglossning. John Rock kombinerar det med östrogen och med kliniska studier på kvinnor visar han att det är ett skydd mot graviditet.
Margaret Sanger var på sin tid en känd amerikansk kvinnosakskvinna. Hon var också familjeplanerare och vid Befolkningskongressen i Stockholm 1953 hyllar hon Elise Ottesen Jensen och berättar om sitt arbete med lyckosam familjeplanering i USA.
Mrs Sanger om det frivilliga föräldraskapet
Margaret Sangers tal vid kongressen (11:21)
Från Befolkningskongressen i Stockholm där Margaret Sanger talar om det frivilliga föräldraskapet. Från 24/8 1953.
Onsdag 10 februari 2010 kl 14:53 (SR Minnen)
Sanger fick under sitt arbete många värdefulla kontakter. Dem använde hon när det gällde att skaffa fram pengar till preventivmedelsforskningen. Hennes rika väninna, Katherine McCormick, bidrog med stora summor, och det gjorde att forskningen skyndades på och p-pillret kunde tas fram snabbare.
I Sverige godkänner Medicinalstyrelsen preventivmedlet 1964 men redan efter ett år får man in rapporter om biverkningar.
Åtta kvinnor har fått blodpropp av p-tabletten
Kvinnor har fått problem av p-tabletten (5:28)
Medicinalstyrelsen rapporterar biverkningar av p-tabl. Eko.
Från 22/9 1965.
Onsdag 10 februari 2010 kl 14:39 (SR Minnen)
P-pillret sprids över västvärlden och når också de katolska länderna. Vid påsken 1967 väntar katolska kvinnor på att påven Paulus VI skall erkänna barnbegränsningsmetoden. Men förhoppningarna grusas. Än idag har inte den katolska kyrkan erkänt något preventivmedel.
Gunnar Kumlien i Rom om påvens påskbudskap
Gunnar Kumlien i Rom om påvens påskbudskap (1:42)
Ur ekot
Från 28/3 1967.
Onsdag 10 februari 2010 kl 15:04 (SR Minnen)
Ända in på 60-talet var det en social skam att bli med barn om man inte var gift. Det var olagligt och mycket riskfyllt att genomgå en abort. Illegala aborter blev ett argument för p-pillret. Kvinnan behövde inte längre riskera sitt liv om hon blev ofrivilligt gravid. Det dröjde ända till 1975 innan fri abort infördes i Sverige.
P-pillret och atombomben, det är de två företeelserna som har haft störst inflytande på våra liv under 1900-talet, säger gynekologen Kajsa Sundström i Vetandets värld 1977. Trots rapporter om biverkningar som ständigt ökade.
Förutom huvudvärk och minskad sexlust så var blodpropp en av de allvarligaste som registrerades. Gynekologerna befarade att mängden östrogen i tabletterna var en orsak och forskarna experimenterade på nya former av läkemedlet.
Piller för miljoner - om p-piller forskningen
Piller för miljoner - om p-piller forskningen (23:23)
Medverkande: Britt marie Landgren, /Karolinska sjukhuset/ Birger Åstedt, Malmö allmäna sjukhus/ Kajsa Sundström, /Socialstyrelsen/
Från 4/4 1978.
Programledare: Marie-Louise Steiner,
Onsdag 10 februari 2010 kl 15:07 (SR Minnen)
1975 infördes fri abort i Sverige och det året utfördes ca 32 500 aborter. Ett par år senare kan man se att aborterna blir färre och Kajsa Sundström, nu preventivmedelshandläggare på Socialstyrelsen, ser det som en följd av den utökade rådgivningen.
1500 färre aborter på två år
1500 färre aborter på två år (4:19)
Ur ekot.
Från 4/7 1978.
Onsdag 10 februari 2010 kl 15:13 (SR Minnen)
Och friheten då hur gick det med den? Undrar Marit Paulsen i ett program. -Jo, den vann vi, svarar Kajsa Sundström som menar att kondomen var ett uttryck för det patriarkala samhället.
Befrielsen är nära - eller...?
Befrielsen är nära - eller...? (2:55)
Utklipp med gynekologen Kajsa Sundström ur programmet Befrielsen är nära - eller...?
Från 31/3 1985.
Onsdag 10 februari 2010 kl 15:23 (SR Minnen)
I början av 2000-talet har kvinnor använt pillret i fyra decennier. Det lanserades som en frihetsrevolution för kvinnor, men alltmer ifrågasätts hormonmanipulationen av friska kvinnor. Många tycker att gynekologerna nonchalerar biverkningarna. Folkradion kartlägger biverkningarnas historia 2001.
Tove Leffler kartlägger biverkningarnas historia
Tove Leffler kartlägger biverkningarnas historia (24:14)
Ur Folkradion.
Från 1/6 2001.
Programledare Amanda Rydman.
Medverkande: Kerstin Gundel /barnmorska
Onsdag 10 februari 2010 kl 15:35 (SR Minnen)
Motståndet mot pillren växer och misstron mot de hormonfyllda pillren och manipulationen av kroppen gör att unga feminister snarare ser dom som ett förtryck. I två program granskar Tendens utvecklingen och diskuterar också framtiden för ett manligt p-piller.
P-pillret - felsteg eller framsteg. Del 1/2
P-pillret - felsteg eller framsteg. Del 1/2 (38:13)
P-pillret lanserades som en frihetsrevolution för kvinnor. 40 år senare finns
misstron mot de hormonfyllda pillren kvar och unga feminister ser dem snarare som ett förtryck. Ska p-pillren utvecklas eller är det dags att tänka om?
Mia Blomgren, reporter Maria Sveland,rep. och producent Tithi Hahn,
Medverkande:Kajsa Sundström,
gynekolog, Karin Johannisson, idehistoriker och Marta Hansson-Bocangel,
Från 29/8 2001. Tendens
Onsdag 10 februari 2010 kl 15:45 (SR Minnen)
P-pillret - felsteg eller framsteg. Del 2/2
P-pillret - felsteg eller framsteg. Del 2/2 (39:38)
P-piller "Felsteg eller framsteg"? Ett andra program om p-piller som frälsare och
frihetsfaktor, eller som ett alltmer ifrågasatt hormonpreparat med biverkningar. Vad kan vi kräva? Vad får vi acceptera? När kommer p-piller för män?
Enkät Åsa Mendel-Hartvig,
Medverkande: Emma Janke,/Glöd/ Fredrik Lundqvist, Kommunförbundet/ Kristina Gemzell, /docent, KI/
Producent Maria Sveland. Programledare Tithi Hahn.
Från 5/9 2001. Tendens.
Onsdag 10 februari 2010 kl 15:51 (SR Minnen)
Alternativen till det traditionella p-pillret blir fler och fler. Akut-p-piller, p-stavar och p-datorn är några av de preventivmedel som kompletterar marknaden.
Kropp och själ talar med unga tjejer och programmet ringer upp en av forskarna bakom p-pillret – kemisten Carl Djerassi – som fortfarande lever 86 år gammal – och han får frågor om framtidens preventivmedel.
Unga tjejers inställning till pillret
Unga tjejers inställning till pillret (21:35)
Vad är unga tjejers inställning till p-pillret - reportage av Ulrika Hjalmarsson.
Intervju med Carl Djerassi, kemisten som uppfann
p-pillret. Reporter Peter Lundström.
Samtal i studion med Viveca
Odlind, professor vid Läkemdedelsverket och Frida Boisen frilansjournalist.
Producent Per Hylén och programledare Katarina Pietrzak.
Onsdag 10 februari 2010 kl 15:58 (SR Minnen)