Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Nio decennier av fantastisk radio att återupptäcka och minnas.

P-piller – frihet och fara i en liten ask

Publicerat onsdag 14 maj 2014 kl 14.00
P-pillret - felsteg eller framsteg 2001 Del 1/2
(38 min)
1 av 7
2 av 7
3 av 7
Kondomen − ett preventivmedel på mannens villkor.
4 av 7
I sitt påsktal avvaktar Paulus VI med ett erkännande.
5 av 7
Akut-p-pillret kom ut på marknaden 2005.
6 av 7
Olika sorters p-piller erbjuds av läkemedelsbolagen.
7 av 7
Elise Ottesen Jensen, Margaret Sanger och lady Rama Rau 1953.

För 50 år sen, 1964, godkände medicinalstyrelsen i Sverige p-piller.  Fyra år tidigare hade det amerikanska läkemedelsverket godkänt det allra första hormonella preventivmedlet - läkemedlet Enovid. SR Minnen har följt det omdebatterade pillrets historia från 60-talet och framåt.

Enovid var ursprungligen en medicin mot menstruationssmärtor. En av biverkningarna, som man varnade för på förpackningen, var att pillret förhindrade ägglossning. Kvinnor började därför att använda det som preventivmedel. I och med myndigheternas erkännande, så var p-pillret fött.

Därmed kunde kvinnan själv ta kontroll över sitt sexualliv och bestämma när hon ville föda barn och debatten om fri sexualitet och kvinnlig frigörelse tog fart. I Sverige väckte Kristina Ahlmark-Michanek 1962 stor uppståndelse med en debattbok där hon bl a argumenterar för erotisk jämställdhet med mannen.

P-pillret betraktas som en av de största medicinska upptäckterna på 1900-talet och forskningen om ett hormonbaserat preventivmedel påbörjades redan 1951. I en studie visar kemisten Carl Djerassi att mexikansk jams fungerar som det kvinnliga könshormonet progesteron och kan framställas på syntetisk väg.

Biologen Gregory Pincus och gynekologen John Rock tar vid och i sin forskning visar de att progesteronet förhindrar ägglossning. John Rock kombinerar det med östrogen och med kliniska studier på kvinnor visar han att det är ett skydd mot graviditet.

Margaret Sanger var på sin tid en känd amerikansk kvinnosakskvinna. Hon var också familjeplanerare och vid Befolkningskongressen i Stockholm 1953 hyllar hon Elise Ottesen Jensen och berättar om sitt arbete med lyckosam familjeplanering i USA.

Sanger fick under sitt arbete många värdefulla kontakter. Dem använde hon när det gällde att skaffa fram pengar till preventivmedelsforskningen. Hennes rika väninna, Katherine McCormick, bidrog med stora summor, och det gjorde att forskningen skyndades på och p-pillret kunde tas fram snabbare.

I Sverige godkänner Medicinalstyrelsen preventivmedlet 1964 men redan efter ett år får man in rapporter om biverkningar.     

P-pillret sprids över västvärlden och når också de katolska länderna. Vid påsken 1967 väntar katolska kvinnor på att påven Paulus VI skall erkänna barnbegränsningsmetoden. Men förhoppningarna grusas.

Ända in på 60-talet var det en social skam att bli med barn om man inte var gift. Det var olagligt och mycket riskfyllt att genomgå en abort. Illegala aborter blev ett argument för p-pillret.

P-pillret och atombomben, det är de två företeelserna som har haft störst inflytande på våra liv under 1900-talet, säger gynekologen Kajsa Sundström i Vetandets värld 1977. Trots rapporter om biverkningar som ständigt ökade.

Förutom huvudvärk och minskad sexlust så var blodpropp en av de allvarligaste som registrerades. Gynekologerna befarade att mängden östrogen i tabletterna var en orsak och forskarna experimenterade på nya former av läkemedlet.    

1975 infördes fri abort i Sverige och det året utfördes ca 32 500 aborter. Ett par år senare kan man se att aborterna blir färre och Kajsa Sundström, nu preventivmedelshandläggare på Socialstyrelsen, ser det som en följd av den utökade rådgivningen.       

Och friheten då hur gick det med den? Undrar Marit Paulsen i ett program.       -Jo, den vann vi, svarar Kajsa Sundström som menar att kondomen var ett uttryck för det patriarkala samhället.

I början av 2000-talet har kvinnor använt pillret i fyra decennier. Det lanserades som en frihetsrevolution för kvinnor, men alltmer ifrågasätts hormonmanipulationen av friska kvinnor. Många tycker att gynekologerna nonchalerar biverkningarna. Folkradion kartlägger biverkningarnas historia 2001.              

Motståndet mot pillren växer och misstron mot de hormonfyllda pillren och manipulationen av kroppen gör att unga feminister snarare ser dom som ett förtryck. I två program granskar Tendens utvecklingen och diskuterar också framtiden för ett manligt p-piller.

Alternativen till det traditionella p-pillret blir fler och fler. Akut-p-piller, p-stavar och p-datorn är några av de preventivmedel som kompletterar marknaden. 

Kropp och själ talar med unga tjejer och programmet ringer upp en av forskarna bakom p-pillret - kemisten Carl Djerassi - som fortfarande lever 86 år gammal - och han får frågor om framtidens preventivmedel.
 

 








 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".