Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Nio decennier av fantastisk radio att återupptäcka och minnas.

Satans mördare sa Olof Palme

Publicerat onsdag 12 september 2012 kl 10.00
Bruno Kreisky om Palme 1986
(1:29 min)
Olof Palme. Scanpix.
1 av 8
Filmen Palme, älskad och hatad är gjord av Kristina Lindström och Maud Nycander.
2 av 8
Lyndon B Johnson gästar Sverige innan relationerna skar sig.
3 av 8
Lyndon B Johnson gästar Sverige innan relationerna skar sig.
4 av 8
5 av 8
6 av 8
7 av 8
8 av 8

Olof Palme var Sveriges mest mångfasetterade och kontroversielle politiker under 1900-talet. Han beundrades av många, men blev också hårt kritiserad och till och med hatad av andra. Hans utrikespolitiska engagemang satte hans namn på världskartan.

 

Olof Palme föddes 1927. Under sin livstid hann han uppleva ett krigshärjat Europa, kommunismens seger i Östeuropa, kalla kriget och kampen mot kolonialismen.

Palme började sin politiska karriär som studentpolitiker. Den allra första intervjun som finns bevarad i radions arkiv är från 1950 när han återkommit från Prag. Han hade som representant för Sveriges förenade studentkårer deltagit i den så kallade Världsstudentkongressen.

Intervjun är intressant på många sätt. För även om den unge Palmes röst låter annorlunda, kan man här ana embryot till den retoriskt skicklige och slagfärdige politiker han blev. Redan 1950 fanns också intresset för internationell politik.

 
Första gången han tog bladet från munnen var i sitt banbrytande tal på Broderskapsrörelsens kongress i Gävle.

Talet i Gävle räknas som en vattendelare och blev startskottet för en ny mer aktiv socialdemokratisk utrikespolitik. Det utlöste en häftig debatt där den borgerliga oppositionen menade att Palme äventyrade den svenska neutraliteten.

Ännu starkare blev reaktionerna, inte minst i USA, tre år senare, när Olof Palme 21 februari 1968 deltog i ett fackeltåg mot Vietnamkriget i Stockholm. Det som upprörde amerikanarna mest var inte Palmes tal, även om det var betydligt fränare än talet i Gävle, utan att han gick sida vid sida i fackeltåget med Nordvietnams ambassadör i Moskva, Ngyuen Tho Chan.

 

Men Palme försvarade sin rätt att protestera. Svensk neutralitetspolitik hindrar inte kritik mot orättfärdigheter i andra delar av världen, hävdade han.


Även den borgerliga oppositionen försvarade svensk neutralitetspolitik. Åsikterna om hur neutraliteten skulle hanteras gick dock isär. I likhet med amerikanarna gick Sveriges borgerliga politiker i taket över att Palme demonstrerat sida vid sida med Nordvietnams ambassadör.
 
 

 

Palme var en kontroversiell politiker som få var likgiltiga inför. Han hatades och han älskades. Kritiken kom både från höger och vänster. Inom FNL-rörelsen fanns många som ville att han skulle bli tydligare i sin kritik av USA:s imperialistkrig.

1975 blev det fred i Vietnam och ett år senare hade de frostiga relationerna till USA tinat betydligt. Ett uttryck för det var utrikesminister Henry Kissingers besök i Sverige i maj 1976. Han var inbjuden av Olof Palme, men detta var ett besök som inte uppskattades av alla.

Det var Palmes kritik av USA:s krig i Vietnam som gjorde honom till en internationellt känd politiker. Men hans internationella engagemang stannade inte där. 21 augusti 1968 invaderades Tjeckoslovakien av sovjetiska trupper.

Det var också den sovjetstyrda regimen i Tjeckoslovakien han åsyftade när han sju år senare myntade det berömda begreppet ”diktaturens kreatur”.

 

Det var 1967 som juntan i Grekland tog makten. Stora delar av Palmes förstamajtal 1968 handlade om stödet till demokratins kämpar i Grekland. Talade gjorde också den kända skådespelerskan Melina Mercouri, symbol för ett fritt Grekland.

1975 uttryckte Olof Palme sin avsky mot "dom satans mördarna" i Spanien och tre år senare förklarade han varför det var så viktigt att stödja kampen mot apartheid i Sydafrika.

1975 stämplade en FN-resolution sionismen som rasistisk. Resolutionen drevs igenom av länder i Östeuropa och tredje världen och är den enda resolution som FN senare dragit tillbaka.

Olof Palme som var kritisk till Israels agerande gentemot palestinierna ville dock inte gå så långt som att jämföra sionismen med rasism. Det blev tydligt i den första riksdagsdebatt han höll med Per Ahlmark, efter det att Ahlmark blivit partiledare. Arvid Lagerkrantz refererar debatten i november 1975.

 

Palme fick ett storstilat mottagande på Kuba, med jubel, folkfest och kanonsalut. Ekots Thomas Hempel var med på resan.

Olof Palme behöll sitt internationella engagemang ända fram till sin död 1986. Kampen för nedrustning och demokrati och mot fattigdom och krig tog sig många former. Bland annat blev han 1980 utsedd till FN:s medlare i kriget mellan Iran och Irak. En resumé över hans internationella gärning gjordes i programmet Kanalen några dagar efter mordet.

                                                                                                                         Rigmor Ohlsson
                                                                                     

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".