Hammarskjöld – en svensk världspolitiker

Publicerat: söndag 7 april kl 07:00

Den 7 april 1953 valdes Dag Hammarskjöld till FN:s generalsekreterare.  Vilken betydelse har han 50 år efter sin död? Om detta samtalar Stina Oscarsson, Mats Svegfors och Peter Wallensten.
Dag Hammarskjölds betydelse idag (2011) Dag Hammarskjölds betydelse idag (2011) (31:18)
Den 18 september 1961 störtade flygplanet med FN:s generalsekreterare ombord i Ndola i dåvarande Nordrhodesia. Vilken betydelse har Dag Hammarskjöld idag? Om detta samtalar Stina Oscarsson, Mats Svegfors och Peter Wallensten. Programledare är Rigmor Ohlsson. Från 2011.
Fredag 04 maj 2012 kl 11:46 (SR Minnen)

 

Hammarskjöld. Flygplansvrak. SVT Bild. Det var den 18 september 1961 det svenska DC6b-planet störtade i Ndola i Nordrhodesia, nuvarande Zambia. Världen fick chockbeskedet: FN:s generalsekreterare, Dag Hammarskjöld, är död.
 
Extra nyhetskommuniké – Ekot kl. 15:56 18/9 1961 Extra nyhetskommuniké (0:54)
Ekot. Från 18/9 1961.
Torsdag 25 augusti 2011 kl 14:34 (SR Minnen)

 
Hammarskjöld inspekterar svenska kongosoldater. SVT Bild. Det var under Kongokrisen – kanske Dag Hammarskjölds största utmaning som FN-chef – som planet rapporterades försvunnet. 
Efter självständigheten från kolonialmakten Belgien 1960 skakades Kongo av svåra maktstrider, förvärrade av belgarnas agerande. 
Konflikten blev en del av kalla kriget, där öst och väst valde olika sidor.  FN-trupper skickades dit för att lugna ner läget men lyckades inte förhindra mordet på  Kongos premiärminister, Lumumba, som skedde i utbrytarstaten Katanga. När Hammarskjöld dog var han på väg till ett möte med Katangas ledare, Tshombe.

  Dödsruna över Hammarskjöld i Ekot 18/9 1961 Hammarskjölds liv och gärning (5:06)
Ekot. Från 18/9 1961. Reporter Kåre Nyblom.
Torsdag 25 augusti 2011 kl 14:37 (SR Minnen)

 
Chrustjov kräver Hammarskjölds avgång. SVT Bild. Sovjetunionens ledare, Nikita Chrustjov, hade under våren 1961 lagt ansvaret för mordet på Patrice Lumumba, på FN:s generalsekreterare och krävt hans avgång. 
 
I ett tal i FN:s generalförsamling bemötte  Dag Hammarskjöld avgångskraven  och förklarade att han inte hade några som helst planer på att lämna sin post.

Dag Hammarskjöld i FN 1960 Hammarskjöld bemöter Chrusjtjovs kritik i FN (2:20)
Från sept - okt. 1960.
Torsdag 25 augusti 2011 kl 14:38 (SR Minnen)


 
 
I början av maj 1962 var FN:s egen utredning om orsaken till flygplanshaveriet klar. En rapport som inte gav något entydigt svar.  Ingen av teorierna om orsaken till Ndolakatastrofen kunde vare sig bekräftas eller avfärdas. Ett stort utrymme lämnades för framtida spekulationer.
 
FN-rapporten om Ndolaolyckan – Ekot 3/5 1962 FN-rapporten om Ndolaolyckan (3:45)
Ekot. Från 3/5 1962. Arne Thorén rapporterar.
Torsdag 25 augusti 2011 kl 14:35 (SR Minnen)

 
Spekulationerna kring Dag Hammarskjölds död tog ny fart i början på 1990-talet när en brittisk tidning publicerade uppgifter som tydde på att flygplanet varit utsatt för ett attentat. Detta föranledde UD att göra en ny utredning . Den leddes av förre ambassadören Bengt Rösiö. Hans slutsats var att attentat inte kunde uteslutas men att det verkade långsökt.

Inget attentat mot Dag Hammarskjöld enligt UD – Ekot 7/2 1993 Inget attentat mot Dag Hammarskjöld enligt UD (2:09)
Ekot. Från 7/2 1993.
Torsdag 25 augusti 2011 kl 14:52 (SR Minnen)


40 år efter flygkraschen, år 2001, gav historikern Hans Villius i God morgon världen sin syn på spekulationerna kring dödsorsaken.  Var det sabotage, beskjutning, maskinfel eller mänskliga faktorn som orsakade flygplanskraschen 1961?

Hans Villius om Dag Hammarskjölds död – Godmorgon, världen! 16/9 2001 Hans Villius om Dag Hammarskjölds död (7:11)
Godmorgon, Världen. Från 16/9 2001.
Torsdag 25 augusti 2011 kl 14:52 (SR Minnen)