Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
TEMA: SKOLAN

Friskolor nobbar icke godkända elever

Publicerat torsdag 17 februari 2011 kl 04.52
Friskolorna: ”Kommunala skolan har beredskap”
(1:25 min)
1 av 2
Foto: Björn Larsson Ask/Scanpix.
Carl-Gustaf Stawström, kanslichef på Friskolornas riksförbund. Foto: Johannes Rosendhal/ Sveriges Radio.
2 av 2
Carl-Gustaf Stawström, kanslichef på Friskolornas riksförbund. Foto: Johannes Rosendhal/ Sveriges Radio.

Kraven har höjts för att komma in på de nationella programmen på gymnasiet. Men de elever som inte klarar kraven är inte välkomna på Dalarnas friskolor.

Tidigare räckte det med att ha godkänt i tre kärnämnen för att komma in på gymnasiet. Men nu krävs mellan åtta och tolv godkända ämnen för att kunna söka de nationella programmen.

För de som inte klarar det är det så kallade introduktionsprogram som gäller.

Skickade mejl
Det finns nio fristående gymnasieskolor i Dalarna. Dalanytt skickade ett mejl till dem:

"Hej, Jag går i nian. Jag är inte behörig till att söka nationella programmnen. Kan jag gå på eran skola då? Har nu typ IV?"

Av de nio skolorna svarde en skola inte alls. Faluns praktiska gymnasium svarade att Pontus är välkommen. Men alla andra säger nej.

"Hej Pontus! Det blir tufft! Helixgymnasiet är en fristående gymnasieskola och får endast ta in elever till nationella program om eleven är behörig."

Ej välkomna
Flera skolor hänvisar Pontus till de kommunala gymnasierna.

"Hej Pontus! Tyvärr har vi inte IV, med Lugnet har ett jättebra IV som du kan gå, och sedan söka till oss om - du vill."

Inför gymnasievalet satsar skolorna mycket på marknadsföring och slåss om eleverna. Men det verkar alltså inte gälla alla elever.

– Det är ganska naturligt att man i den kommunala skolan har en beredskap för att anordna de här programmen. Det måste man nästan ha, säger Carl-Gustaf Stawström, kanslichef på Friskolornas riksförbund.

– Men jag tror att när det gäller de fristående skolorna vill man först se i vilken utsträckning de här olika möjligheterna kommer att utnyttjas. Vi får vänta något år för att se hur utvecklingen kommer att bli, säger Carl-Gustaf Stawström.

Johannes Rosendahl
johannes.rosendahl@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".