Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
KRITIK FRÅN FN:

Barnkonventionen borde bli lag

Publicerat måndag 7 november 2011 kl 14.25
"FN är på dem, ändå säger de nej. Det förstår jag inte"
(1:27 min)
Foto: Jassim Mohammed, Scanpix.

Den svenska regeringen har i flera år kritiserats av FN:s barnkommitté för att barnkonventionen inte gäller som lag i Sverige. Jag tycker att vi glömmer bort barnkonventionen, säger en av de vi pratat med om detta.

Alliansen, med moderaterna och centerpartiet i spetsen, tycker att den svenska lagen mycket väl överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen, och att den därför inte behöver göras till lag.

– Visst har jag tänkt på det många gånger. När man till exempel slänger ut barnfamiljer ur en lägenhet, så tänker jag att vart tog barnkonventionen vägen? säger Maj Johansson, biblotikarie på Falu stadsbibliotek, som dagligen kommer i kontakt med barn och unga.

– Jag tycker att vi glömmer bort barnkonventionen, fortsätter Maj Johansson.

Trots att regeringen kommit fram till att barnkonvetionen följer svensk lag så finns det tillfällen då man bryter mot barnkonventionen.

Ett exempel är när man omhändertar barn som blivit utsatta för övergrepp och sedan utvisar dem.

– Jag förstår inte riktigt hur de resonerar då, säger Annika Ekelund, som besökte biblioteket med sitt barnbarn Axel.

Dalanytt
dalanytt@sverigesradio.se

Fakta - Barnkonventionen:

Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter - Barnkonventionen - är en traktat som antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989 och utgör en del av folkrätten. 192 länder har ratificerat konventionen.

Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter barn har, och stipulerar vad som borde gälla för alla barn i hela världen. Definitionen ska gälla i alla samhällen, oavsett kultur, religion eller andra särdrag.

Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter. Varje människa under 18 år räknas som barn, om inte han eller hon blir myndig tidigare enligt den nationella lagstiftningen.

Barnkonventionen innehåller 54 artiklar, varav 41 är ”sakartiklar” vilka slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha. Resten av artiklarna handlar om hur staterna skall arbeta med konventionen.

Fyra av sakartiklarna i barnkonventionen är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna:

  • Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den.
  • Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall.
  • Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen.
  • Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.

Barnkonventionen är en del av folkrätten, men handlingar som inte är förenliga med barnkonventionen förs inte upp i någon internationell domstol. Kritik och påtryckningar är egentligen de enda sanktioner som finns att tillgå när ett land inte lever upp till det som står i barnkonventionen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".