BESLUT IDAG

Bergwall frias från ytterligare två mord

Uppdaterat: måndag 24 september 2012 kl 16:19 (publicerades måndag 24 september 2012 kl 11:40) , Dalanytt

Sture Bergwall - tidigare Thomas Quick - frias från ytterligare två mord. Det handlar om de norska kvinnorna Trine Jensen och Gry Storvik. Bergwall vill också flytta till en annan klinik, men det sätter Säter stopp för.

Åklagaren lägger nu ner åtalet mot Bergwall för morden på Trine Jensen och Gry Storvik.

De båda kvinnorna mördades i Oslo 1981 respektive 1985 och Quick dömdes för morden av Falu tingsrätt 2000.

Han lämnade in en resningsansökan i april förra året och idag beslutade statsåklagare Bo Ericsson att lägga ner åtalet.

– Thomas Quicks erkännande saknade all trovärdighet, säger statsåklagare Bo Ericsson i en kommentar.

Bo Ericsson grundar sin bedömning på förundersökningsprotokollet i form av förhören med Bergwall samt det oredigerade videomaterialet av vallningarna och rekonstruktionerna av morden.

– Vad jag förstår fick tingsrätten bara den redigerade varianten, säger han till Tidningarnas Tellegrambyrå, TT.

– Sedan har jag också haft tillgång till materialet i resningsärendet, men det är i sak inget nytt egentligen mer än att Quick har tagit tillbaka sitt erkännande.

TT: Betyder det att det är förståeligt att tingsrätten fällde honom med tanke på vad som lades fram?

– Ja, det tror jag. Det som talade mot att Quick skulle ha gjort detta har tonats ner och eventuellt utelämnats.

– Så som det har redovisats för tingsrätten var intrycket att hans uppgifter även hade stöd av vissa fakta. Det sades till exempel att det ena offret skulle ha kräkts i samband med mordet, men det stämmer inte.

Quick beskriver en "störtkräkning". I själva verket fann man att maginnehåll bara nått munhålan och inte hamnat utanför kroppen. Ett annat exempel är att Quick i förhören nämner tre olika dödsorsaker för ett av offren.

– Man lyckades tona ner det på något sätt i tingsrätten, säger Bo Ericsson.

TT: Hur ser du på polisutredningen och det som åklagaren lade fram i tingsrätten?

– Jag har ingen anledning att kommentera enskilda personer, annat än att de egna uppgifter och erkännanden som Quick har lämnat saknar all trovärdighet med tanke på alla hans variationer i uppgifterna.

TT: Inte minst i höga juristkretsar är Quick-fallet mycket infekterat. Finns det någon anledning för någon att tveka om bedömningen av Quick?

– Jag ser inte att det finns utrymme för någon annan tolkning än att han är helt oskyldig till det här, svarar Bo Ericsson.

Den juridiska gången är nu att Falu tingsrätt - utifrån Bo Ericssons beslut att åtalen läggs ner - kommer att kommunicera med Quicks försvarare som begär en frikännande dom. Precis som i de andra friande fallen väntas tingsrätten att besluta om en sådan dom på handlingarna, det vill säga någon ny rättegång blir det inte, skriver TT.

Sture Bergwall har också tillsammans med sin advokat länge bett om att bli förflyttad och nu har beskedet kommit att han får det.

Men bara till en annan avdelning inom Säters rättpsykiatriska klinik.

– De enda skälen som finns för förflyttning från vår klinik, det är om en patient har behov av en speciell vård eller behandling som vi inte kan ge. Alternativt om man är i behov av en högre säkerhetsklassnivå. Annars finns det ingen anledning till förflyttning, och i det här fallet har vi då nekat. Det säger Susanne Nyberg, chefsöverläkare på Säters sjukhus.

Fälldes för åtta mord - nu friad från fem

Sture Bergwall, som då hette Thoms Quick, fälldes för åtta mord.

Efter beviljad resning har åtalet lagts ner i fem fall. Förutom de norska kvinnorna Trine Jensen och Gry Storvik är han nu friad från morden på Johan Asplund, som försvann i Sundsvall 1980 men vars kropp inte hittats, samt israelen Yenon Levi som hittades död i Rörshyttan 1988 och nioåriga Therese Johannesen som försvann i Drammen samma år. Hennes kropp har inte hittats.

Resningsansökningar har lämnats in i de ytterligare tre mordfallen, på de holländska makarna Stegehuis som hittades knivmördade i Appojaure utanför Gällivare 1984 och på Charles Zelmanovits som försvann i Piteå 1976 och vars kvarlevor hittades 1993.

Resningsprocesserna startade sedan Quick tagit tillbaka tidigare erkännanden.

Källa: TT.

Dalanytt
dalanytt@sverigesradio.se