Samisk offerplats hittad i Bergslagen
-
Bild 1 av 2På länsgränsen mellan Dalarna och Västmanland hittades i somras något som kan vara resterna av två samiska offerplatser. -
Bild 2 av 2Så långt söderut har samiska lämningar inte påträffats tidigare.
Resterna av två samiska offerplatser på länsgränsen mellan Dalarna och Västmanland kan i somras ha påträffats av en lokalhistoriker. Fyndet är inte så märkligt om det inte vore för den geografiska platsen, strax nordväst om Fagersta.
Det är en grådaskig dag i september, regnmolnen hänger tungt över det lilla berget nordväst om Fagersta, alldeles vid gränsen mellan Dalarna och Västmanland.
Lokalhistorikern Jouni Tervalampi ska visa upp sitt sensationella fynd för oddasat.se.
Efter tjugo minuters vandring och klättring når vi toppen av berget, med dignande blåbärsris och tjock, vit renlavsmatta.
En halvtimme senare hittar vi platsen med två stensättningar, 50 meter från varandra. I centrum står en stor platt sten och vid sidorna har någon kallmurat mindre stenar.
Likheterna med ett altare är slående.
– Fan så häftigt, var det första jag tänkte, säger Jouni Tervalampi.
Altarbord
Det var för fem sex år sedan som Jouni Tervalampi hittade uppgifter i olika historiska arkiv om den aktuella platsen.
I en nedteckning i ortnamnsarkivet från 1931 beskrivs platsen som Lappkyrkan, stensättning på berg, Söderbärke socken.
Platsen anmäldes till föregångaren till fornminnesregistret, ATA, 1942 med en muntlig uppgift från en ortsbo om att samer i äldre tid samlades på platsen - en samisk kultplats.
Men trots att berget inventerades hittade aldrig stensättningen - förrän i somras när Jouni Tervalampi själv besökte platsen.
– Det tog mig två timmar. När jag såg stenformationen förstod jag att det handlade om ett sorts altarbord, säger Tervalampi.
De samiska offerplatserna användes för samernas förkristna religiösa riter där djur eller föremål helgades åt gudar eller andra väsen.
För tidigt att slå fast
Offerplatserna har funnits inom hela det samiska området men så här långt söderut i Sverige finns få kända samiska kultplatser.
Men Jouni Tervalampi har under många års forskning tagit fram uppgifter om en gammal skogssamisk kultur i Bergslagen som rörde sig i just detta område, ända fram till början på 1900-talet.
Både kyrkböcker och samiska platsnamn som Lappberget och Lappmyren vittnar om detta.
– Jag har via kyrkböcker och domböcker kunnat följa hur flera samefamiljer rörde sig, ända från västra Bergslagen ner till hälsingekusten, säger Tervalampi.
Åsa Virdi Kroik är samisk religionsvetare vid Uppsala universitet och hon säger att fyndet av den förmodade offerplatsen är högintressant - men det för tidigt att definitivt slå fast att det handlar om en samisk offerplats.
– Det är spännande när det är två olika källmaterial. Det gör det hela lite starkare. Dessutom pratar man om en lappkyrka och man beskriver flera saker som tyder på att det ligger nåt bakom detta, säger Virdi Kroik.
Jouni Tervalampi har i drygt tio års tid forskat kring den bortglömda samiska kulturen i Bergslagen - och han är övertygad om att det finns fler heliga samiska platser att upptäcka.
Själv misstänker han tre fyra andra platser i Bergslagen.
– Det kan ha varit betydligt vanligare än vad vi tror. Samerna i Bergslagen flyttade runt mycket så man kan ju fundera om detŧ Fanns kultplatser vid varje boplats, säger Tervalampi.
Dalanytt
dalanytt@sverigesradio.se
