Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P4 DALARNA BLOGGAR

Extravalet ställdes in - men hur demokratisk är uppgörelsen?

Publicerat onsdag 31 december 2014 kl 07.00
Hans-Olof Sundin
Hans-Olof Sundin. Foto: Tobias Gruhs.

Extravalet i mars undveks genom december-överenskommelsen, men frågan är om uppgörelsen mellan regeringspartierna och de fyra borgerliga partierna kan betraktas som särskilt demokratiskt lyckad.

Hans-Olof Sundin, tillförordnad kanalchef och ansvarig utgivare, bloggar om extravalet som ställdes in efter annandags-uppgörelsen.

Låt mig därför som samhällsmedborgare få fundera över en alternativ långsiktig lösning.

För jag håller med statsvetaren Mikael Gilljam i Svenska Dagbladet 29 dec att särskilt bra blir det inte när en minoritet vinner i riksdagsomröstningarna och partierna inte kan rösta på sitt eget budgetförslag.

I stället för att fiffla med omröstningsreglerna i riksdagen borde politikerna diskutera en reform av valsystemet. Problemet är att nuvarande system bygger på en gammal partistruktur med ett stort parti (S), tre medelstora (M,FP, C) och ett litet (VPK).

I dag finns åtta partier i riksdagen varav fem är att betrakta som små, inte alltför långt över fyraprocentsspärren. Lägg därtill att ett nionde kan vara på väg in, FI. Riksdagen tenderar till att bli ostyrbar.

De små partierna får ett alltför stort inflytande över politiken. Ett fyra-femprocentsparti kan få igenom sina frågor trots att det egentligen finns en stor majoritet i riksdagen som är emot.

Valsystemet bör alltså utformas så att proportionaliteten försämras, små partier skulle missgynnas och större partier gynnas. Det kan göras på många olika sätt.

Är det demokratiskt? Ja, det tycker man till exempel i Storbritannien och Frankrike med sina majoritsval och i Tyskland med blandningen av majoritets- och proportionalitetsval. Där anser politikerna att politisk stabilitet är att föredra framför kaotisk minoritetsparlamentarism.

Alternativen är att blockpolitiken bryts (som i Sverige på 1980- och 90-talen, eller som i Finland, Holland, Belgien), eller att ett av blocken samarbetar med Sverigedemokraterna (som i Norge och Danmark). Båda vägarna tycks dock i dag vara blockerade av olika skäl.

Författningsförändringar tar tid eftersom det måste beslutas under två mandatperioder. Nu när stridsyxorna lagts ned för den här gången så borde diskussionen inriktas på en reformering av valsystemet! Men det finns nog för många småpartier för det...

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".