Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Idrottsutövandet dalar – så ser det ut i Dalarna

Publicerat torsdag 8 januari 2015 kl 07.00
Bänkade barn: Deltagandet sjunker över hela Sverige
(2:58 min)
Grafik till bänkad
1 av 4
Foto: TT Nyhetsbyrån, Collage: SR
Foto: Radiosporten.
2 av 4
Foto: Radiosporten, Sveriges Radio.
Foto: Radiosporten, Sveriges Radio.
3 av 4
Foto: Radiosporten, Sveriges Radio.
Anders Wahlström och Robert Larsson vid Riksidrottsförbundet. Foto: David Hjorter / Sveriges Radio
4 av 4
Anders Wahlström och Robert Larsson vid Riksidrottsförbundet. Foto: David Hjorter / Sveriges Radio

Under de senaste tio åren har utövandet inom föreningsledd svensk barn- och ungdomsidrott sjunkit lavinartat i samtliga län över hela Sverige. Riksidrottsförbundets egen statistik, sammanställd av Sveriges Radio, visar att antalet deltagartillfällen minskat med drygt sju miljoner sedan 2004.

Klicka här för större grafik

– Fler rör sig, men man gör det inte i idrottens regi. Det är naturligtvis otroligt tråkigt, säger Robert Larsson, verksamhetschef Riksidrottsförbundet och sakkunnig kring statistiken.

Riksidrottsförbundet (RF) för nationell statistik över barn och ungdomars (7-20 år) utövande i idrottsföreningarnas olika aktiviteter. Utifrån antalet deltagartillfällen utgår sedan det statliga, ekonomiska LOK-stödet till föreningarna. Ju fler deltagare desto mer pengar till de enskilda föreningarna.

Sveriges Radio har granskat den svenska idrottsrörelsen för att ta reda på varför så många väljer att lämna sin förening och sin idrott. Vi har träffat och pratat med idrottens utövare, avhoppare och förbundsrepresentanter för att skapa oss en helhetsbild av problemet. Det målas upp en bild av ett idrotts-Sverige som varit för tävlingsinriktat de senaste åren. I dag är det färre barn- och ungdomar som idrottar föreningslett än för tio år sedan.

Sveriges Radio har sammanställt och jämfört deltagarstatistik de senaste tio åren. Det totala antalet deltagartillfällen, alltså antalet närvaromarkeringar vid föreningars sammankomster, har minskat med drygt sju miljoner tillfällen i antal åren 2004-2013. Samtidigt får idrotten 34 miljoner kronor mindre i statligt LOK-stöd på grund av det stora tappet.

Texten fortsätter nedanför faktarutan.


FAKTA

Deltagartillfälle =
Närvaromarkering. Deltagarnas närvaro som avses, inte antal unika personer.

Sammankomst =
Föreningsledd match, träning, tävling, utbildning.

Fotnot:
Deltagarsiffrorna för 2014 har inte sammanställs än av Riksidrottsförbundet.

Källa:
Riksidrottsförbundet (RF)


 

Är vår sammanställning ett tecken på att fler slutar inom svensk barn- och ungdomsidrott?
– Ja, i alla fall inom idrottsrörelsen. I samhället i stort tror jag att fler ändå rör sig. Men man gör det inte i idrottens regi, säger Robert Larsson, verksamhetschef Riksidrottsförbundet, och sakkunnig kring LOK-statistiken.

Hur fel är det?
– Det är naturligtvis otroligt tråkigt. Därför beslutade vi 2013 om en strategisatsning för framtiden för att idrotten ska bli mer attraktiv och ge barn och ungdomar en uppväxt, trygghet och utbildning som man ska med sig in i framtiden. Det är det vi jobbar allra hårdast med just nu.

Svenska barn och ungdomar utövade alltså föreningsledd idrott sju miljoner tillfällen färre år 2013 än år 2004. Det största tappet sett till åldersgrupper sker i tonåren. Men kan ha sin grund i en alltför tidig elitsatsning och specialisering av idrott.

– Nedgången rör främst barn och ungdomar 13-16 år, där vi vet att traditionellt sett har svensk idrott haft en utveckling där man i den åldern mer eller mindre har tvingats träna mer och mer för att kunna vara kvar i verksamheten. Det ställs ganska höga krav, säger Anders Wahlström, ansvarig barn- och ungdomsidrott Riksidrottsförbundet.

Hur kommer det sig att suget efter mer "kravlös" idrott har ökat?
– En förklaring kan vara att vi har en väldigt, väldigt stor andel barn som börjar idrotta i organisera form så tidigt som vid tre, fyra års ålder. Då är man ganska mätt och nöjd när man kommer upp i tonåren, för man har varit inom i idrotten i tio år redan. Då vill man göra andra saker, det man inte hade då, det vill säga en tid fri från krav som de vuxna har ställt på en.

Sveriges Radios sammanställning av Riksidrottsförbundets siffror visar att den kraftiga minskningen i antalet deltagartillfällen skett över hela landet (se bilder ovan). Störst minskning är det i Hälsinglands distrikt oSveriges Radio har granskat den svenska idrottsrörelsen för att ta reda på varför så många väljer att lämna sin förening och sin idrott. Vi har träffat och pratat med idrottens utövare, avhoppare och förbundsrepresentanter för att skapa oss en helhetsbild av problemet. Det målas upp en bild av ett idrotts-Sverige som varit för tävlingsinriktat de senaste åren. I dag är det färre barn- och ungdomar som idrottar föreningslett än för tio år sedan.ch minst tapp i Stockholms distrikt. RF:s verksamhetschef Robert Larsson lyfter fram att urbaniseringen och befolkningsminskingen i åldrarna upp till 20 år är två faktorer till nedgången.

– Vi tror att fler ungdomar som idrottar, men inte i idrottens regi. Sedan är det de socioekonomiska delarna, högre kostnad för hallhyror som påverkar att alla inte kan vara med. En bidragande orsak som vi ser är att man börjar mycket, mycket tidigare med idrott. Det kan också påverka ganska mycket att när man kommer till en nivå på 13-14 år så kanske intresset för idrott inte är på samma sätt som det varit tidigare, säger Robert Larsson.

För tidig grenspecialisering och tävlingsanda i extremt unga åldrar är en av anledningarna till att statistiken nu påvisar den stora minskningen i deltagande och utövande.

– Det har ju varit ett väldigt fyrkantigt system. Det handlar om att gå upp i serier, försöka ta ut det bästa laget, att alla ska vinna. Jag tror att det har varit alldeles för mycket fokus kring det. Vilket gör att det blir unga tjejer och killar som får sitta på bänken eftersom man så gärna vill vinna. Då handlar det om att förändra kulturen hos tränare och förbund med regler och sådana saker. Men också föräldrar i det här fallet att inse att det finns andra värden för barn och ungdomar, framförallt på barnsidan, att få vara med inom idrotten. För det är en fantastisk grej, säger Robert Larsson.

När Sveriges Radio träffar representanterna från Riksidrottsförbundet på Idrottens Hus i Stockholm är det tydligt att man är medvetna om att fler och fler slutar med idrott i det traditionella föreningslivet. Just nu pågår det ett stort strategiarbete i de 70 olika specialförbunden inom RF. Man ska peka ut riktningen för svensk idrott mot år 2025 för att få fler att idrotta längre, ett strategiarbete som det ska beslutas om vid RF:s årstämma i maj.

Har traditionella förbund och idrottsföreningar varit för tävlingsinriktade de senaste åren?
– Det finns en historia i att "Är man med i idrottsrörelsen så vill man tävla". Samhället har förändrats och det måste också idrotten göra. De satsningar som vi har gjort kring barn- och ungdomsidrott med tydligare anvisningar och riktlinjer för att följa Barnkonventionen är naturligtvis en del. Jag har en stark förhoppning om att idrottsrörelsen kommer se ganska annorlunda på ganska kort tid, säger Robert Larsson, verksamhetschef Riksidrottsförbundet, till Sveriges Radio.

Lyssna mer i klippen här intill.


Vill ni höra av er angående vår granskning Bänkade barn?
Mejla oss här eller använd #bänkad i sociala medier.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".