Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Lantbrukare, ett farligt yrke

Publicerat måndag 2 februari 2015 kl 05.00
"Jag hade lite bråttom och skulle strö åt djuren"
(3:55 min)
Lantbrukaren Anna Björs bröt ryggen i en arbetsplatsolycka.
Lantbrukaren Anna Björs bröt ryggen i en arbetsplatsolycka. Foto: Sveriges Radio.

Varje år anmäls drygt 200 arbetsplatsolyckor inom jordbrukssektorn. Många av dem är allvarliga och leder till långa sjukskrivningstider.

Anna Björs i Folkärna utanför Avesta har jobbat som lantbrukare i hela sitt liv, senast som köttproducent med 150 tjurar i ladugården. Men för drygt ett år sen var olyckan framme, och Anna ramlade och bröt ryggen.

– Jag hade lite bråttom, hade utfodrat djuren, sprang upp på loftet och skulle strö lite halm. Tänkte mig inte för trots att jag hade noterat att en skiva låg lite löst i golvet. Och så sa det pang och jag låg nere på golvet bland kalvarna, tre och en halv meter ner.

I fallet krossade Anna den nedersta kotan i bröstryggen, och hennes ryggmärg skadades. Dessutom bröt hon några revben, fick en fraktur på axeln och slog ett stort hål i bakhuvudet. Idag är hon förlamad från midjan och neråt, och sitter i rullstol. 

 Annas olycka är på många sätt typisk för arbetsplatsolyckorna inom jordbruket. Förutom olyckor som inbegriper maskiner och djur är just fallolyckorna de vanligaste. Och hon jobbade ensam vilket också anses som en av riskerna säger Peter Lundqvist, professor på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

– Att det är så farligt att jobba i lantbruket beror bland annat på att man ska kunna klara av så många olika arbetsuppgifter. Man ska hantera byggnader och maskiner och djur och fixa alltihopa.

Att nå ut till lantbrukare med information om risker och säkerhet i arbetsmiljön är svårt, på grund av att yrkeskategorin är geografiskt utspridd och företagen är små och med pressad ekonomi, säger Peter Lundqvist.

Satsningen Säkert Bondförnuft, som drevs mellan 2009-2013 anses ha gett gott resultat, med bland annat en minskning av dödsolyckorna med 45 procent. Projektet lades dock ned då regeringen inte sköt till mer pengar.

– Ska den typen av insatser göra nytta så måste det vara uthålligt över tid. För att få bestående effekter hade projektet behövt förlängas, men det ansågs inte prioriterat. Vilket är sorgligt, säger Peter Lundqvist.

Anna Björs har efter olyckan varit tvungen att tänka om när det gäller verksamheten i sitt företag, och sin framtid. Köttuppfödningen håller hon på att avveckla, och istället vill hon satsa på spannmålsodling. Målet är att komma tillbaka upp i en traktor, och kunna sköta en del av jobbet där.

Hon råder sina kollegor att tänka till lite extra kring riskerna med yrket.

– Tänk på säkerheten. Tänk till och kolla igenom vad du har för försäkringar på gården, verksamheten och dig själv. För olyckor händer, bara.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".