Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ny metod mot "fönstertittarsjuka"

Publicerat tisdag 10 februari 2015 kl 05.00
"Man är konstant öm i foten"
(2:08 min)
Sjukhus
Foto: TT

En metod att behandla åderförkalkade ben, så kallad fönstertittarsjuka, ska för första gången testas vetenskapligt i större skala i Sverige.

Om läkemedel placeras inne i blodkärlen medan man behandlar patienten kan resultatet bli bättre och amputationer undvikas hoppas forskarna på.

Birgitta Strömgren är den första patient som deltar i undersökningen och hon har tidigare haft mycket svår smärta i båda benen.

– Den är svår att förklara, det blir de här kramperna, och efteråt känns det nästan som man har blåmärken på huden, man är konstant öm i foten när man tar på den. Den värken kan man nästan kalla nervvärk för så känslig blir man på huden, säger Strömgren.

Liksom 160 000 personer i Sverige har Birgitta Strömgren fönstertittarsjuka och hennes läkare Mårten Falkenberg förklarar varför den här förträngningen i pulsådrorna till benen kallas så.

– Man blir tvungen att stanna helt enkelt och ofta ställer man sig och tittar in i ett fönster om man har ett i närheten. Sen när man har vilat en minut eller två så kan man gå vidare, då har smärtan släppt.

Den svårare varianten kallas kritisk ischemi, och då finns det risk för amputation av benet, säger Falkenberg.

Sjukdomen behandlas genom att man via en kateter med en liten ballong vidgar det trånga blodkärlet och ibland placerar man in ett rörformigt nät för att stabilisera.

Men i närmare en tredjedel av fallen växer kärlet ihop igen och man riskerar en amputation.

Därför ska läkarna nu studera om det får en bättre effekt att låta ballongen bära med ett läkemedel som ska förhindra sammanväxning.

Den här metoden används redan på flera håll i landet, men utan att man vet om den är bättre. Det man vet är att den är betydligt dyrare, säger kärlkirurg Joakim Nordenstam.

– Om man tillämpar den här nya tekniken på alla patienter som idag behandlas så skulle det innebära en årlig merkostnad på 30 miljoner, säger Nordenstam.

Det ska vägas mot färre kanske behöver göra om operationen, och att färre behöver amputeras.

Men det vet forskarna först om fyra år och Birgitta Strömgren är glad att hon kan leva som vanligt igen.

– Jag kan börja träna igen och kan hålla igång liksom, och jobba ordentligt. Så det känns jättebra.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".