Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Glaukomförbundet starkt kritiskt till Transportstyrelsens syntester

Publicerat onsdag 21 oktober 2015 kl 10.06
Lars Sten: "Att det är bevis för att man är en oduglig förare är att dra det alldeles för långt"
(2:55 min)
Ett öga
Foto: TT.

Glaukomförbundets ordförande, Lars Steen, riktar nu stark kritik mot att Transportstyrelsen helt förlitar sig på test i en maskin som utsätter ögats näthinna för ljusblixtar, för att fastställa om människor har ett tillräckligt bra synfält för att kunna köra bil.

Lars Sten tycker inte att maskinens resultat är tillförlitliga när det gäller att bedöma körförmågan.

– Nej, det tycker jag inte att den är. Det finns ju många som är så avancerat än den. Den säger väl någonting om hur skadat näthinnan är eller synnerven är och kan ha sin plats i att följa utvecklingen av sjukdomen när man går hos läkaren. Och det är väl där som den främst används också. Men sedan att föra över det till något slags bevis för att man är en oduglig bilförare, det är att dra det hela alldeles för långt.

Det säger alltså Glaukomförbundet ordförande, Lars Steen. Glaukom är en åldersrelaterad ögonsjukdom som drabbar synnerven och som påverkar synfältet. I Sverige finns runt 170 000 kända fall av glaukom.

Michael Palm i Avesta fick sitt körkort för tung trafik indraget efter 20 år och 350 000 mil som lastbilschaufför. Detta då Transportstyrelsen ansåg att hans synfält påverkats så negativt att han plötsligt inte kunde köra lastbil längre.

Glaukomförbundes medlemmar drabbas också då och då av att få sina körkort återkallade. Lars Steen menar att det inte alltid är befogade indragningar.

Betyder det här att människor blir av med sina körkort i onödan också, då?

- Ja, det tror jag faktiskt att det är.

Lars Steen tycker inte att man ska få köra bil om man ser för dåligt och därmed är en trafikfara. Men han är kritisk till att man låter resultatet från den här syntest-apparaten vara så avgörande för bedömningen om den undersökte kan köra bil eller inte.

- Ja, jag tycker alltså att när det gäller de här gränsvärdesfallen då tycker jag det är förkastligt, alltså jag tycker att man borde få kunna göra någon form av uppkörning eller någon test för att se om man har förmåga att kompensera för bortfallen i syntestet.

- I Sverige så har ju Transportstyrelsen sagt nej till att köra upp och visa för bilinspektör att man kan kompensera för bortfallet. Men i andra länder, till exempel Holland och Kanada och andra länder, där får man köra upp för en erfaren bilinspektör och i olika trafikmiljöer och under kanske ganska lång tid. Och där kan man faktiskt bli godkänd på det testet. Men det går inte i Sverige.

Lars Steen har mött många drabbade människor vars liv förändrats radikalt när deras körkort plötsligt dragits in.

- Jag har talat med många olyckliga människor som har fått...Om man till exempel fortfarande är yrkesverksam, jag hade till exempel en lastbilsägare, en lastbilsförare, som var 57 år som blev av med sitt trafikkort, med sitt lastbilskort. Och det kan man ju förstå vad det innebär.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".