Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Avfall från gruvor ökar - sanering kan skattebetalarna få stå för

Publicerat måndag 21 december 2015 kl 05.00
Boende i Garpenberg: "Det ser ju inte vackert ut"
(4:43 min)
Porten till Bolidens sandmagasin, där man tar hand om avfallet från gruvan i Garpenberg. Foto: Matilda Eriksson Rehnberg, Sverigesradio.
Porten till Bolidens sandmagasin, där man tar hand om avfallet från gruvan i Garpenberg. Foto: Matilda Eriksson Rehnberg, Sverigesradio.

Avfallet från gruvor runt om i Sverige ökar kraftigt. Avfall som ofta är miljöfarligt om det inte hanteras på rätt sätt. Därför föreslår nu Riksrevisionen skärpta regler i en ny rapport.

Carina Gadd bor i Garpenberg och har funderat på vad som händer med avfallet från gruvan där i framtiden.

– Man är ju lite rädd. Vad händer sen när Boliden drar sig undan? Då kanske det blir den här ökenliknande miljön, man vet aldrig.

Det finns fjorton aktiva gruvor runt om i Sverige idag, en av dem är Bolidens gruva i Garpenberg i Hedemora kommun.

Tillsammans står gruvorna i Sverige för 80 procent av allt avfall som uppkommer i landet. Bara gruvan i Garpenberg ger upphov till minst en miljon ton avfall om året.

Men Jenny Gotthardsson som är anrikningschef för Boliden i Garpenberg tycker att de är bra på att ta hand om sitt avfall.

– Vi använder den bästa tillgängliga tekniken. Dessutom har vi fått ställa en bankgaranti på 95 miljoner som säkerhet för att garantera att området blir efterbehandlat, säger hon.

Men hur mycket det kostar att ta hand om nedlagda gruvor är svårt att beräkna. Det säger Fredrik Engström på Riksrevisionen. De har sett att det finns en stor risk att skattebetalarna får ta smällen för att sanera om till exempel ett gruvbolag går i konkurs. Därför föreslår nu Riksrevisionen striktare regler för gruvbolagen.

– Regeringen bör utreda en långsiktig branschfinansiering av efterbehandling, säger han.

Ett förslag som inte är så populärt hos gruvföretagen. 

– Systemet som finns idag som säger att förorenaren ska betala är bra. Riksrevisionen vill ha någon slags fond som alla ska bidra till, då blir det ju andra än det bolag som förorenat som ska stå för kostnaden, det tycker vi inte är riktigt, säger Per Ahl, som är VD för SveMin, gruvornas branschorganisation.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".