Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Stora skillnader i tillgången till undervisning i hemspråk

Uppdaterat måndag 18 april 2016 kl 10.40
Publicerat måndag 18 april 2016 kl 05.00
Kerstin Israelsson, Rättviks kommun: "Inte lagt tillräckligt med krut på den delen"
(1:35 min)
Elever sitter vid datorer
Om en elev får modersmålsundervisning eller inte beror i vissa fall på var eleven bor. Foto: Fredrik Sandberg / TT

I Rättvik var det inte en enda elev som fick läsa sitt hemspråk förra året, medan siffran för Orsa kommun var 80 procent.

Det är stora skillnader mellan kommunerna i Dalarna när det gäller hur många elever som modersmålsundervisning, visar statistik från Skolverket.

– Vi har ju haft ansökningar om att få modersmålsundervisning och det har tidigare varit på holländska, thai och engelska. Och vi har inte fått ihop tillräckligt antal elever, det ska ju vara fem elever för att man ska bilda en grupp, säger Kerstin Israelsson, utvecklingsledare på utbildningsförvaltningen i Rättviks kommun.

Att ha tillgång till sitt modersmål underlättar språkutveckling och lärande inom olika områden enligt Skolverket. Därför ska modersmålsundervisning erbjudas alla elever som har vårdnadshavare med ett annat modersmål, har grundläggande kunskaper i språket och använder det i hemmet.

Hela samhället tjänar på att ge elever modersmålsundervisning. Det säger Åsa Wedin, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna, som driver ett forskningsprojekt om modersmålsundervisning.

– Ett billigt sätt att se till att folk kan många språk som vuxna är ju att se till att de behåller de språk de växer upp med, säger hon.

För att skolan ska vara skyldig att anordna modersmålsundervisning ska det finnas minst fem elever som har ansökt och så ska det finnas en lämplig lärare.

Dessa krav kan förklara de stora skillnader som finns mellan Dalarnas kommuner i antalet elever som får modersmålsundervisning. För ytterligheterna står Orsa med ett deltagande på 84 procent och Rättvik där ingen elev läste sitt hemspråk förra året.

– Vi borde bli bättre på att se till att vår information går fram och att det finns en förståelse för vikten av att läsa hemspråk. Där har vi kanske inte lagt tillräckligt med krut på just den delen, säger Kerstin Israelsson på Rättviks kommun.

– Om inte skolledare och personal ser modersmålsundervisningen som viktig då kommer den inte heller att fungera, säger Åsa Wedin.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".