Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Allt fler vill korrigera sitt kön

Publicerat torsdag 1 september 2016 kl 05.00
Psykiatern: Människor har i alla tider lidit mycket svårt när de har upplevt att utsida och insida inte stämmer
(2:50 min)
Tredelad bild som visar dels en person som gömmer ansiktet i händerna, dels en regnbågsfärgad flagga, dels ryggen och nacken av en person.
1 av 2
Fler som mår dåligt över att de upplever att de är födda i fel kön går vidare för att byta. Foto: TT
Agneta Oredsson sitter på sitt rum framför en bokhylla full med böcker.
2 av 2
Agneta Oredsson, överläkare på psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Falun. Foto: Jennie-Lie Kjörnsberg/Sveriges Radio

Under 2010-talet har det ökat kraftigt med personer som får diagnosen könsdysfori eller transsexualism, och som ansöker om könskorrigering. Ökad öppenhet kring HBTQ-frågor gör att fler vågar gå vidare med sina funderingar, tror psykiatern Agneta Oredsson. 

År 2005 fick färre än tio personer mellan 15 och 24 år från Dalarna diagnosen könsdysfori/könsidentitetsstörning. 2014 hade antalet ökat till ett 80-tal, enligt statistik från Socialstyrelsen.
Sett till alla åldersgrupper i Dalarna har diagnoserna ökat från färre än 20 personer år 2005 till fler än 130 år 2014.

– Just nu har vi uppemot 90 ärenden aktuella i länet, där människor alltså upplever att de är obekväma i de kroppar  de är födda i, säger Agneta Oredsson, psykiater vid öppenvårdspsykiatriska mottagningen i Falun. 

Utvecklingen i Sverige som helhet följer samma branta stigning: ungefär 400 personer fick år 2005 diagnosen könsidentitetsstörning och tio år senare var det fler än 1600 personer. Även i Europa ser det ut på motsvarande sätt, uppger Agneta Oredsson och hennes kollega vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, Fotios Papadopoulos. 

Även ansökningarna om juridiskt könsbyte, alltså byte av personnummer, har ökat, från 58 år 2006 till 207 år 2015. 

Agneta Oredsson tror att det har funnits ett mörkertal tidigare av personer som vill korrigera sitt kön, men att det också är så att den ökade öppenheten kring HBTQ-frågor har gjort det lättare att vända sig till vården.

Hon tycker att det är bra att fler tar sina funderingar på allvar och säger att de allra flesta av dem som går vidare i processen att korrigera sitt kön upplever en stor lättnad. 

– Av dem som går vidare är det väldigt, väldigt få som ångrar sig, bara ett par procent. De flesta får också en god psykisk hälsa efter sitt könsbyte, säger Agneta Oredsson.  

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".