Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.
Studio ett torsdag 19 september

Fria skolvalets förlorare - Farsta gymnasium

Publicerat torsdag 19 september 2013 kl 10.08
Fria skolvalet- förlorarna. Farsta Gymnasium.
(11 min)
De pensionerade lärarna Margareta Bergholtz och Göran Södervall och trettio år av Skolkataloger från Farsta gymnasium. Foto: Katarina Gunnarsson/Sveriges Radio

Den här veckan sänder vi Katarina Gunnarssons reportageserie om det fria skolvalets vinnare och förlorare. Igår kunde ni möta 28-åriga Emine Karrakaja som fick se en helt ny värld av möjligheter öppna sig tack vare det fria skolvalet. Idag berättar vi om baksidan med reformen. Om skolorna som får en förlorarstämpel, som tappar elever och därmed pengar. Farsta Gymnasium i Stockholm är en sådan skola. Nästa år stängs den på grund av elevflykten. 

Dagens fråga: Vad tycker du om det fria skolvalet? Läsarna chattade med Katarina Gunnarsson. Här kan du läsa chatten, som nu är avslutad.

Anna Gustafsson: Vinnare och förlorare. Välkomna att chatta med Studio Etts reporter Katarina Gunnarsson om det fria skolvalet.

17:21, 19 September 2013

Bertil Claesson: Bodde själv i ett segregerat område och gick på en segregerad skola. Skolan och bostadsområdet var inga trygga platser. Rädslan för att bli hotad eller t.o.m. misshandlad fanns där ständigt. Och visst skedde bådadera. Med detta kom också ångesten.Det var likadant på gymnasiet.Dessa miljöer skapade dåliga förutsättningar för universitetsstudier vilka också gick dåligt.Tack vare arbetsförmedlingen fick jag en utbildning som ledde till ett konsultarbete med bra lön. Och jag läser distanskurser på högskola/universitet för att höja min kompetens.Men jag halkade efter 7-8 år och har idag ingen universitetsexamen, något jag känner sorg för till och från.

Katarina Gunnarsson: ÅÅÅ vad intressant. Kan inte du höra av dig på min mail Katarina.gunnarsson@sr.se. Skulle vilja prata mer med dig.
Tack för att du skrev. De vänligaste Katarina Gunnarsson

17:23, 19 September 2013

Thorsten Schütte: Hur mycket har den genomsnittliga restiden till och från skolan ökat efter införandet av fritt skolval? Långa restider och inte alltid friktionsfria kommunikationer innebär ju ökad stress och mindre fritid.

Katarina Gunnarsson: Ja det fria skolvalet har inneburit långa resor för många som väljer en skola långt bort. Men för en del verkar det vara värt det.
De vänligaste Katarina Gunnarsson

17:26, 19 September 2013

lärare: Inte bara skolan är segregerad idag. Bostadsområden, arbetsmarknad ...t.o.m. idrottslag är segregerade.

Katarina Gunnarsson: Ja det är ett stort problem att skolan är så segegerad. Det är farligt tänker jag. Skolan ska ju enligt läroplanen vara klassutjämnande men det är svårt när skolorna blir allt mindre lika. Tack för att du skrev. De vänligaste Katarina Gunnarsson

17:29, 19 September 2013

Janne: Är det nån som har räknat på vad det kostat att man kan välja mer? Alltså hur mycket kostade skolan innan reformen och vad kostar det nu? Det låter som att det blivit dyrare, men att resultaten i skolan blivit sämre.

Katarina Gunnarsson: Hej.Jag har inte räknat på vad det fria skolvalet kostat och tror inte någon annan heller gjort det. Men jag undrar likt dig. Spännande fråga. Tack för att du skrev! De vänligaste Katarina Gunnarsson

17:30, 19 September 2013

Jonsson: Hur fritt är valet? Kan alla komma in på den skola som de söker till?

Katarina Gunnarsson: Valet är väldigt fritt.Sedan finns det vissa kommuner som har låtit många friskolor etablera sig och andra kommuner som varit mer strama. Mer eller mindre valmöjligheter. De vänligaste Katarina Gunnarsson

17:32, 19 September 2013

lasse ö: Hej!Hur stor var invandrarandelen i skolan när det fria skolvalet infördes jämfört med i år?

Katarina Gunnarsson: Hej
Före det fria skolvalet gick det bara någon % personer med utländsk bakgrund. Efter det fria skolvalet infördes var det främst elever med "svensk" bakgrund som valde andra skolor. De senaste åren har det varit runt 50% elever med utländsk bakgrund på Farsta Gymnasium.
De vänligaste hälsningar Katarina Gunnarsson

17:36, 19 September 2013

Lars Lenin: Det är väl jättebra om den tydligen dåliga Farstaskolan stängs? Varför ska man tvinga elever gå till en dålig skola?

Katarina Gunnarsson: Det är en svår fråga detta med dåliga och bra skolor. Skolan var ju inte dålig under 1980 och 1990 talet. Då var det ju en blandning av elever. Sedan blev det bara de med relativt låga betyg kvar. Sen kan man ju undra om alla skolor med låga snitt som stämplas som dåliga ska stängas. Var ska eleverna då ta vägen? Ska man inte kämpa emot på dessa skolor istället? Men det är olika. Ibland kanske det är bra att skolor stängs.
TACK för att du skrev. De vänligaste hälsningar Katarina Gunnarsson

17:40, 19 September 2013

Markus: Forskning inom flera dicipliner har varnat för denna utveckling. Varför tror du man inte tar detta på mer allvar från politiskt håll?

Katarina Gunnarsson: Spännande tanke! Det ska jag följa upp. Jag har också hört många varna för denna utveckling under många år. Att det skulle bildas A o B skolor. Men tanke är att politikerna inte velat lyssna på de som varnat. De som försvarat det fria skolvalet har ju velat att elever ska kunna göra en klassresa från förorten till innerstadskolorna. Mitt reportage igår handlade ju om det vinnarna. Lyssna på hemsidan.
De vänligaste Katarina gunnarsson

17:45, 19 September 2013

Elisabeth : Det fria skolvalet är ett storstadsfenomen. Vad kan man välja mellan i Ockelbo? Det fria skolvalet är ett sahällsfenomen som vi skapat, det är inte något specifikt man kan lyfta ut och lösa. Det är en frukt av ett samhälle som inte riktigt är alla förunnade.

Katarina Gunnarsson: Hej
Under förra hösten och i våras reste jag runt i mindre städer, Borås, Katrineholm, Borlänge,Växjö, Uddevalla etc. Då såg jag hur det även där bildats skolor som hade en stor andel invandrare och låga snitt och skolor bara några hundra meter bort som hade nästan dubbelt så höga snitt. Rekotorer och lärare sa att det var pga att elever valt bort de utsatta skolorna.
Det gjorde mig orolig. De vänligaste Katarina Gunnarsson

17:49, 19 September 2013

Barbro Ernemo: Hur går det med föräldrasamverkan när grannskapets barn går i många olika skolor? Det vill jag veta mera om. Är Hem och skola helt nerlagt?

Katarina Gunnarsson: Hej
Spännande tanke. Det har du rätt i. Det måste bli problem på en gata där alla ungar går i olika skolor. Svårare för föräldrar att hålla ihop. Långa resor åt olika håll för barnen. Tack för att du skrev.

17:51, 19 September 2013

Sivert A: Tyvärr är det nog med det fria skolvalet som med att få tillbaka tandkrämen i tuben när den väl klämts ut. Det skulle vara politiskt självmord för ett parti att föreslå ett slopande av denna rättighet. Dessutom ökar ju bostadssegregationen alltmer så även närhetsprincipen lär numera ge samma resultat, om än inte lika extremt. Jag tror att enda chansen att lösa detta är något som ingen lär våga genomföra, nämligen att elever anvisas en skola, kanske inte i närområdet, och att i denna skall man sedan gå om det inte finns mycket starka skäl för något annat. Eftersom detta aldrig kommer att ske är det nog tyvärr kört för den svenska skolan vad gäller att ge alla en chans. För jäkligt egentligen, men eftersom 2/3-delssamhället praktiseras i alla andra sammanhang ska det väl gälla i skolan också, tycks man resonera.

Katarina Gunnarsson: ÅÅÅ vad intressanta tankar du har, om än dystra. Jag delar din oro. Ibland när jag åkt runt till de allt mer segregerade skolorna i Sverige har jag också tänkt tanken att valfriheten gått för långt. Skolorna har blivit allt mindre likvärdiga. Då tänker jag också att man måste tvångsplacera elever så det blir en bättre blandning. Men så tänker jag på alla vinnare på det fria skolvalet och då blir det mer komplext igen. Det är både vinnare o förlorare i detta. TACK!! för att du skrev

17:57, 19 September 2013

realexamen 1965: Studieintresserade duktiga elever skall inte användas som polstring för att neutralisera stökiga skolkamrater. Det var verkligen skämmande synpunkter som frustrerade lärare framförde

Katarina Gunnarsson: Jag ser både för och nackdelar med att hålla de studiemotiverade eleverna kvar i klassrummen i dessa utsatta skolor. De hjälper lärarna att hålla ordning och påverkar sina klasskamrater. Skolorna "faller ihop" som Farsta gymnasium när dessa elever försvinner. Å andra sidan förstår jag att dessa elever villa ha en lugnare studiemiljö. Att de inte kan offras. Det är kluvet som tusan. De vänligaste hälsningar Katarina Gunnarson

18:01, 19 September 2013

lasse ö: Hej Katarina! När man pratar om integration i skolan; menar man då olika etnisk bakgrund eller de med dåliga resp bra betyg?

Katarina Gunnarsson: Jag tror att de som var med i mitt reportage tänkte på båda. De vill både ha en mer spridd etnisk blandning av elever och en större spridning av låg, medel och högpresterande elever.
Som det nu utvecklas går vi mot allt mer segregerade skolor där andelen elever med utländsk bakgrund ökar och där snittbetygen sjunker. De vänligaste Katarina Gunnarsson

18:08, 19 September 2013

Herr Rolle: Skulle vara roligt om Studio Ett!!! också gör ett liknande besök i Göteborg och frågar eleverna som går i skolorna i Angered och hisingen vädergatorna biskopsgården...

Katarina Gunnarsson: Jag det vore bra om vi gjorde reportage därifrån. Det är verkligen områden som behöver bra fungerande skolor. De vänligaste Katarina Gunnarsson

18:10, 19 September 2013

Anders: Hej KG! Intressanta reportage som alltid. Jag upplever att Du är en av få, som gräver inom dessa områden. Anser Du att Sverige i dagens läge klarar av dagens invandring å flyktingar? Tänker på saker som att Sverige består 2% av EU befolkning medan vi tar emot 30% av EU flyktingar det, låter helt galet enligt mig. Kram

Katarina Gunnarsson: Hej
Tack för att du skriver snällt om mina reportage. Jag kämpar så med reportagen. Kommer hem med många timmars inspelningar. Sen drar och slitet jag i redigeringen. Jag tycker det är viktigt att även det lite obekväma rösterna/åsikterna kommer fram i etern. De vänligaste Katarina Gunnarsson

18:16, 19 September 2013

Jonsson: Om kvinnan som intervjuades i går är ett exempel på en vinnare, hon som tyckte att de som hon sprungit ifrån skulle "rycka sig i kragen, så känns det inget vidare bra med vinnare.

Katarina Gunnarsson: Intressant tanke. De vänligaste Katarina G

18:17, 19 September 2013

Gustaf Alsén: Åter igen visar det sig att blandgrupper ger bättre resultat FÖR ALLA! Det finns många forskningsrapporter i pedagogik som visar detta. Tala med forskare i svenska pedagogiska institutioner. Det är inte så att de duktiga "drar" fram de som har lite svårare. Snarare att samarbetet utvecklar alla.

Katarina Gunnarsson: Tack för denna information. Ska kolla upp dessa foskningsresultat. Bra tips. De vänligaste hälsningar

18:22, 19 September 2013

lasse ö: Hej igen, Katarina! Jag tycker att dina reportage är mycket intressanta bl a just för att du låter olika röster och uppfattningar komma fram. Det som det fria skolvalet eg har resulterat i är väl att vi fått ett antal mycket ambitiösa och duktiga invandrarbarn, främst tjejer, som fått och tagit chansen att få lysande betyg på "fina" skolor och att det samlats andra, fräst killar, med mycket dåliga betyg på lågstatusskolor. Jag har själv erfarenhet av att hur otroligt svårt det är för en skola att bryta den nedåtgående spiralen med elevflykt när den väl satt igång. Det är inte heller sant att de "duktiga" drar fram de "dåliga". Det gäller bara om de "duktiga" är i stor majoritet, annars så blir resultatet det motsatta.. Har du någon egen idé om hur man kan förbättra skolan?

Katarina Gunnarsson: ÅÅÅ vad intressant att du har egna erfarenheter av detta med att bryta nedåtgående spiraler. Kan inte du skriva till mig och ge dina kontaktuppgifter på Katarina.Gunnarsson@sr.se
Också viktigt med skillnaderna mellan flickor och pojkar. Tjejerna vinnarna på fria skolvalet och deras struliga bröder förlorare. Sedan har du och han som skrev nedan Gustaf Alsén olika åsikter om hurvida duktiga elever kan "dra" andra elever eller inte. Jag var själv en sådan duktig elev i en mycket stökig klass. Det var bitvis jäkligt jobbigt.Undrar om jag hade låtit min egen lilla känsliga son vara dragare i en strulig klass? Katarina G

18:37, 19 September 2013

Lars Lenin: Jag tror du vet att dina reportage är uppskattade KG, du får säkert en massa fan-mail. Jag är nyfiken på om dom gett dig fiender i radiohuset? Du låter som sagt en massa ärliga röster komma fram i etern och inte bara politiskt korrekta medtyckare?

Katarina Gunnarsson: Hej Lars Lenin.
Tack för alla dina nya tankar :-) Maila mig gärna igen på Katarina.Gunnarsson@sr.se Nu måste jag hem till ungarna o laga mat.

18:38, 19 September 2013

Anna Gustafsson: Nu avslutas chatten. Tack för alla intressanta och engagerade frågor.

18:40, 19 September 2013

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".