Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Avskaffa bygdeavgift i vattenkraftskommuner?

Publicerat måndag 28 juli 2014 kl 09.54
Förslaget att slopa bygdeavgiften har väckt starka reaktioner i Sveriges vattenkraftskommuner
(11 min)
1 av 5
Krångede kraftverk är ett av Sveriges största vattenkraftverk. Foto: Marie Wenger/Sveriges Radio
2 av 5
Therese Bengard, socialdemokratiskt kommunalråd i Ragunda kommun, framför Hammarforsens kraftverk precis vid infarten till Hammarstrand. Foto: Marie Wenger/Sveriges Radio
3 av 5
Centralorten Hammarstrand i Ragunda kommun. Foto: Marie Wenger/Sveriges Radio
4 av 5
: Per Bergvall menar att bygdemedlen spelar en stor roll för föreningslivet i glesbygden. Foto: Marie Wenger/Sveriges Radio
5 av 5
Varje torsdag under sommaren lever hembygdsgården i Ragunda upp. Idag med ett gästande danskompani från Thailand. Foto: Marie Wenger/Sveriges Radio

Förslaget att slopa bygdeavgiften har väckt starka reaktioner i Sveriges vattenkraftskommuner - det handlar om lite drygt 100 miljoner kronor som vattenkraftsbolag betalar ut i ersättning till de kommuner där kraftverken står. Samtidigt får norska vattenkraftskommuner in miljarder från vattenkraften. Och nu höjs röster för att införa ett liknande system i Sverige. Reportage av Marie Wenger.

Therese Bengard är socialdemokratiskt kommunalråd i Ragunda i Jämtland, där tio procent av Sveriges vattenkraft produceras. Hon skulle gärna se att mer av kraftbolagens vinster gick till kommunen.

– Bara fastighetsskatten på de här nio stycken kraftverken som finns i vår kommun genererar 500 miljoner till den statliga kassan årligen, och det är mycket pengar. Och av det får ju vi noll kronor, om man säger så.

Ja sammanlagt fick staten in 5,4 miljarder kronor i fastighetsskatt från Sveriges vattenkraftverk förra året. Samtidigt gick bara drygt 100 miljoner kronor till kommunerna där vattenkraftverken står, i form av bygdeavgift som ersättning för de skador kraftverken orsakat på naturen.

I Norge går i stället fastighetsskatten till den kommun där kraftverket står och dessutom får kommunen in en andel av vinsten från den producerade elen. Systemet bidrar till att små glesbygdskommuner i Norge kan leva, menar Björn Aasvold, centerpartist i kommunstyrelsen i norska Meråkers kommun.

– Det är rimligt att det ska vara så, för om du sitter på resurser i periferin och ger av dem till hela samhället så ska du ha något tillbaka, och det kan ske i form av beskattning på det som levereras.

Föreningen Sveriges vattenkraftskommuner driver frågan att en del av kraftbolagens fastighetsskatt ska gå till kommunerna och riksdagspolitiker från både höger och vänster har motionerat i frågan, men utan resultat. Henrik von Sydow, moderat ordförande i riksdagens skatteutskott, säger att det vore svårgenomförbart:

– Då skulle vi få bygga upp ett helt annat skattesystem som bygger på att tillgångar från naturresurser ska kopplas till offentliga utgifter i särskilda geografiska områden. Det är inte en modell vi har använt oss av i Sverige, det är inte vår historia eller våra traditioner. Där skiljer vi oss något från till exempel Norge.

Många andra länder, även Finland till exempel, har ju faktiskt en princip att naturresurserna ska generera nånting till den bygd där de finns?

--Det finns sådana funktioner också i Sverige, dels diskussionen om bygdemedel, dels också förstås det kommunala utjämningssystemet som tjänar samma syfte och samma funktion.

Men som kommunalråd i en av Sveriges fattigaste kommuner tycker Therese Bengard inte att skatteutjämningssystemet räcker.

– För mig handlar det om regionalpolitik. Om vi vill att hela Sverige ska leva, då är det ju så att man också måste få möjligheter för oss att utveckla de här bygderna. För som det ser ut idag är det snarare så att vi håller på att avvecklas, och det är en utveckling som inte är speciellt rolig att driva som lokal politiker. Man vill ju leva här och man vill ju ha förutsättningar för att folk ska kunna leva och bo här.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".