Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Saco kräver mer resurser till högskolan

Uppdaterat tisdag 30 december 2014 kl 17.09
Publicerat tisdag 30 december 2014 kl 15.33
Debatt mellan Göran Arrius, ordförande för Saco och Helene Hellmark Knutsson (S)
(10 min)

I dag kommer krav på att hejda utbyggnaden av högskolan i Sverige. Det är akademikerförbundet Saco som tecknar en bild av en högskola där kvalitén urholkas, när utbildningsplatserna blir fler. Det kan hota Sverige som kunskapsnation, enligt Saco.

– I grunden tycker vi att alla som vill plugga ska få göra det. Men nu kan vi se att utbyggnaden som skett inte gått hand i hand med resurstilldelningen, säger Göran Arrius, ordförande för Saco.

Det innebär att studenter på vissa program kan ha mindre än fem timmar lärarledda lektioner i veckan, säger han.

– Resurserna måste följa med antalet utbildningsplatser. Det är synd att man måste göra ett val, men det är inte bra om folk ska lägga tid på att läsa om inte kvalitén är fullgod.

Enligt en undersökning som Göran Arrius hänvisar till dras 17 procent av landets högskolor med brister i kvalitén. Bara hälften av högskolorna når upp till mycket bra kvalitet.

– Vi borde ju sträva efter att alla högskolor ska hålla bra kvalitet, säger Göran Arrius

Helene Hellmark Knutsson (S), som är högskoleminister, medger att det finns brister som måste korrigeras.

– Generellt sett håller  våra högre utbildningar en bra kvalitet, men det finns såklart  brister. Nu gick inte vår budget igenom som känt, men i den budget som regeringen la fram fanns 125 miljoner kronor att lägga just där det fattas idag. Den summan ville vi dubbla till 2016, säger hon.

Helene Hellmark Knutsson tycker inte att antalet högskoleplatser är för många, snarare tvärtom.

– Vi behöver bygga ut inom områden där vi har brist på utbildad arbetskraft, men också stärka resurserna, säger hon och fortsätter:

– Det handlar både om att tillföra resurser,  men också att satsa på ett nytt kvalitetsutvärderingssystem.

Göran Arrius understryker att det behövs mer pengar, men de summorna regeringen pratar om är inte tillräckliga. Det måste till mer pengar än så.

– Det saknas koppling mellan antalet platser och summorna man talar om, säger han.

Ett stort problem är att en stor del av tiden för lärarna inom högskolan går åt till att undervisa elever med bristfälliga förkunskaper.

--Ja, ingen har väl missat att kvalitén i grundskolan är för dålig, säger Göran Arrius

Och han får medhåll av Helene Hellmark Knutsson.

– Naturligvis måste vi stärka kvalitén i både grundskolan och på gymnasiet och sedan högre upp, säger hon.

 Ska det vara en rättighet för alla att komma in på högskolan?

 – Självklart måste man nå upp till uppställda krav, men vi behöver mer utbildad arbetskraft i Sverige, säger Helene Hellmark Knutsson.

Göran Arrius har inga invändningar mot att fler behöver högre utbildning, men han varnar för att dagens högre utbildning släpper ifrån sig fler medelmåttor än elever med riktigt bra resultat:

– Jag håller med om att det behövs fler i utbildning, men också att de som väljer att läsa klarar kraven. Vi får färre personer som kommer ut med riktigt bra resultat från högskolorna.

Göran Arrius anser att fler talanger måste få chansen att doktorera och kanske bli forskare. För att det ska bli möjligt behövs fler disputerade lärare med forskningsanknytning.

Även på den punkten får han medhåll av Helene Hellmark Knutsson.

– Jag delar den uppfattningen, detta avser regeringen att återkomma till. Just kopplingen mellan forskningen och högre utbildning är ett måste. Och att man också redan i grundutbildningen kommer i kontakt med forskning, säger hon.

Studenten Anton Törnkvist, som pluggar samhällsgeografi på Malmö Högskola, tycker att det är bra med fler utbildningsplatser och vill inte att de ska bli färre.

– Det är synd att behöva dra ner på platserna, man vill ju inte utesluta folk som vill läsa, säger han.

Anton säger att det märks att många vill plugga vidare efter gymnasiet.

– Man har väl märkt av på umgängeskretsen att fler väljer att plugga. Det eftersom det inte finns några jobb.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".