Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.
STUDIO ETT MÅNDAG 14 DECEMBER

"Bilden av de ensamkommande barnen är skev och förenklad"

Publicerat måndag 14 december 2015 kl 10.00
Samtal: Kjell Terje Torvik, Ola Mattsson och Jonas Andersson
(15 min)
Flyktingboende för ensamkommande barn. Foto: Jessica Gow/TT.
1 av 2
Foto: Jessica Gow/TT.
Ekots reportrar Magnus Thorén och Jörgen Huitfeldt chattar med lyssnarna. Foto: Lotta Jinde/Sveriges Radio.
2 av 2
Ekots reportrar Magnus Thorén och Jörgen Huitfeldt chattar med lyssnarna. Foto: Lotta Jinde/Sveriges Radio.

Sverige tar emot flest ensamkommande ungdomar i hela EU - fler än EU:s tre största länder tillsammans. Varför kommer de hit, och hur mår de här? Hör Kjell Terje Torvik, expert på ensamkommande på Migrationsverket, Ola Mattsson, chef för Sverigeprogrammet på Rädda Barnen och Jonas Andersson, ungdomspedagog i Skellefteå.

Läs reportrarna Jörgen Huitfeldt och Magnus Thoréns chatt där de svarar på frågor om reportaget efter sändning.

Eric: Materialet verkade intressant, men programmet var nästan omöjligt att lyssna på med volymstark och distraherande bakgrundsmusik, märkligt ihopklippta meningar och dramatiska skiftningar i tonfall, ett (bokstavligt talat) oupphörligt skramlande/skrapande med koppar (och skedar?) när "Evas" röstskådespelerska läste upp sitt manus, etc.. Tror en god idé är att inte producera inte radioprogram så här i fortsättningen om ni vill att folk ska lyssna på och ta till sig innehållet.

Magnus Thorén: Hej Eric, inte bra att du upplever ljudet som så dåligt. Det är kollat med tekniker och justerat efter konstens alla regler, och nivåerna ska vara bra. Men vi ska kolla igen. /Magnus

15:37, 14 December 2015

AS: Bakgrundsljud är inte bra ur ett tillgänglighetsperspektiv - men det visste ni väl redan?

Magnus Thorén: Nja, musik, bakgrund etc har ju klara värden i reportagemakeri i radio-också.

16:16, 14 December 2015

David Andersson: Intressant program. Inga nyheter för konsumenter av alternativ media förvisso men ändå. Kommer ni göra någon kritisk granskning om varför det krävs så kostsamma lösningar (HVB:hem osv) för dessa "ungdomar" nu när det kommit i dagen att det inte är fråga om några flyktingar.

Jörgen Huitfeldt: Hej David Är en hårdragning av innehållet i inslaget att säga att de inte är flyktingar. Det de medverkande från Rädda Barnen och Migrationsverket sa var väl mer att de flesta nog inte flyr från fallande bomber (även om det förekommer så klart) utan mer gör bedömningen att de är i/ kommer att hamna i fara. Så tolkade jag dem.

16:48, 14 December 2015

Gun-Britt Karlsson: Bakgrundsljud är en styggelse. Ni som gör programmen må fascineras av det, men för oss som har hörselnedsättning, gör att det som är väsentligt dvs. informationen via talet går förlorad. Public service har ett speciellt ansvar bland annat att göra programmen tillgängliga för alla. P1 är den "talade kanalen".

Jörgen Huitfeldt: Beklagar om musik och miljöljud störde din upplevelse. Men vi har faktiskt skrivit ut hela reportaget bland annat med tanke på människor som har en hörselnedsättning. Du kommer att hitta det här inom kort. (kl 17) http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=4902

16:50, 14 December 2015

johan: intressant reportage. kan ni inte göra mer uppföljning hur det gått för killarna?

Jörgen Huitfeldt: Hej Johan
Kul att du tyckte innehållet var intressant! Vi kommer säkert att titta mer på det här under våren.

16:51, 14 December 2015

Knut: Redan när man hör siffrorna står det väl ganska klart att något är väldigt konstigt här. Både de absoluta talen och jämförelsen med övriga Europa är alarmerande. Vad säger man från politiskt håll?

Jörgen Huitfeldt: Hej Knut, vi har inte fokuserat så mycket på den pågående politiska diskussionen kring just detta i reportaget, men bara genom att följa vanliga nyhetsrapporteringen de senaste månaderna så står det ju klart att siffrorna torde vara väl kända.

16:59, 14 December 2015

Anders: Varför har programmet lagt på ett bakgrundsljud - när det som "Eva" säger är inläst av en skådespelare?? Vad anser programansvariga, att bakgrundsljudet ska tillföra?

Jörgen Huitfeldt: Vi ville återskapa den verkliga situationen så bra vi kunde eftersom våra röster kommer från den ursprungliga intervjun. Det hade låtit ännu konstigare om vi hade försökt skådespela eller om våra röster hade kommit från en miljö och "Evas" från en annan.

17:01, 14 December 2015

Joakim: Det här har alla vi som läser Merit Wagers blogg och böcker vetat om i många år. Känner ni journalister också till Merit Wager?

Jörgen Huitfeldt: Självfallet känner vi till henne.

17:01, 14 December 2015

PIA: Varför finns det så få familjehem till flyktingbarn ? Varför vill inte människor ställa upp ?

Jörgen Huitfeldt: Det har vi inte tittat på men en kvalificerad gissning är väl att det beror på att det kommer så många fler ensamkommande nu än det gjort tidigare.

17:02, 14 December 2015

Joakim: I så fall varför har ni inte rapporterat om det här förut?

Jörgen Huitfeldt: Det tar ett tag att skaffa sig en egen bild av en så pass stor fråga. Normalt arbetar vi med en dags framförhållning. Jag kan bara svara för mig själv men i mitt fall förutsatte det att jag fick gå ifrån schemat ett tag.

17:05, 14 December 2015

Torsten K: Det lät bra i min dator, och tack för reportaget. Finns det nån uppgift på hur många mottagar-familjer som backar såsom hon i reportaget när de märker den krävande attityden ? Kanske kan förklara att det börjar bli trögt hitta familjehem

Jörgen Huitfeldt: Hej Torsten Trevligt att höra! Nej vi vet inte hur många som backar av sådana anledningar. Vi vet bara att det finns en diskussion om detta bland familjehem. Hur man ska bemöta den typen av krav och hur man löser konflikter som kan uppstå i samband med det.

17:08, 14 December 2015

Frågande: Vad kostar det att ta sig till Sverige fr Afganistan illegalt med smugglare ? Vet Ni det? Ar det så att de som kommer hit är en selekterad grupp av välbeställd medelklass?

Magnus Thorén: Enligt våra uppgiftslämnare varierar det kraftigt beroende på vad som ingår i priset, och priserna verkar också kunna ändras en del under vägen. Några siffror kan vi inte riktigt lämna. Också svårt att säga något vg vilka som har råd. En del familjer skuldsätter sig enligt vissa uppgifter.

17:09, 14 December 2015

Anders: Lustigt. Det här är ingen nyhet. Det är ett väl känt fenomen i oppositionell media. Ni måste också vetat om det här. Varför väljer ni att gå ut med det nu? Är det 24:e november som spökar? Innan dess hade det kanske varit svårare. Jag vill gärna att ni vederlägger den misstanken jag har, att ni "styrs" direkt eller indirekt av statsmakterna som desperat letar efter stöd för en stramare migrationspolitik.

Jörgen Huitfeldt: Hej Anders Det kan jag omedelbart vederlägga. Det finns inga kanaler mellan statsmakterna och journalister på det sättet. Det är klart att många journalister följer det du kallar "oppositionell media". Men det räcker inte med att titta vad som står där för att sedan köra ut det som en sanning i Sveriges Radio. Det förstår du säkert. Vi var förstås tvungna att skaffa oss en egen bild som vi kände oss trygga med.

17:11, 14 December 2015

Stefan: Har ni funderat på vilka mekanismer hos er själva som omöjliggjorde detta reportage för 6 mån sedan. Också vilka sanningar som ni inte vågar säga idag men som kanske är ok om 6 mån.

Magnus Thorén: Hej Stefan, jag och Jörgen inledde vår granskning av detta i våras- sen tar det av förklarliga skäl lite tid fram till sändning.

17:12, 14 December 2015

Pär: Det vore väldigt intressant med ett reportage kring dessa ensamkommande ungdomars värdegrund. De är ju uppväxta i helt andra kulturer. En gissning är att deras kvinnosyn kan vara helt annorlunda.

Jörgen Huitfeldt: De flesta är nog mycket medvetna om att attityder och värderingar skiljer sig från deras hemländer. Och försöker nog anpassa sig så gott de kan. Men det blir förstås lättare om de snabbt kommer i sammanhang där de möter människor som är födda i Sverige. Så har ju invandring fungerat i alla tider. Tänk på amerikasvenskarna. De blev amerikaner till slut. Samtidigt som Amerika förändrades av dem och med dem.

17:13, 14 December 2015

Hedvig: De här förhållandena kring ensamkommande flyktingbarn, har ju under flera år belysts av fd flyktingsamordnaren, författaren och bloggaren Merit Wager. Hennes bok "inte svart eller vitt utan svart och vitt", 2012 har vitsordats av såväl Krister Thelin, domare och ledamot av FN:s kommitté för mänskliga rättigheter och Lars-Gunnar Lundh, jurist, tidigare domare och överdirektör vid Migrationsverket. Hur kommer det sig att både SR och SVT förbigått hennes texter med tystnad?

Jörgen Huitfeldt: Det kan jag inte riktigt svara på. Jag har läst hennes bok och tittar på hennes blogg ibland. Och det vet jag att många andra också gör. Så på det sättet bidrar hon ju till diskussionen liksom många andra bloggare gör. Tino Sanandaji är väl ett annat exempel.

17:16, 14 December 2015

Johan H: Tack för ett intressant reportage. Håller med om att det som här publicerats gått att förstå/ana via diverse andra nyhetskanaler och bloggare tidigare. Ser dock mycket fram emot er fortsatta granskning av svensk migrationspolitik. Jag (med kanske flera) önskar en human och öppen politik; dock inte en politik som uppmuntrar till flyktingsmuggling, samt att svenska resurser går till ekonomiska migranter isf. verkligt skyddsbehövande (ex.vis kvotflyktingar ur UNHCR:s läger).

Jörgen Huitfeldt: Hej Johan Tack för det.

17:16, 14 December 2015

Marion Sundqvist: Jag har varit lärare för ensamkommande ungdomar i 12 år på Sprintgymnasiet i Liljeholmen. Alfabetisering. Alltså ungdomar utan skolbakgrund. Maskrosbarn, mycket flitiga i skolan. Vet bara om två som fått hit anhöriga. Upplevde inte alls att det var målet. En del var föräldralösa. Många var från folkgruppen hazarer och hade levt i Iran i många år under hemska förhållanden.

Jörgen Huitfeldt: Hej Marion, Det är självklart att det är olika från fall till fall. Men den granskning som gjorts av den här gruppen vid Sthlms univ visar att av dem som kom hit åren 2003-2012 så levde 27 procent med minst en förälder vid den undersökta periodens slut. Av dem som kom året 2012 var det faktiskt nästan hälften som gjorde det.

17:20, 14 December 2015

Torsten K: Tycker inte vi ska gnälla om att ni inte gjort detta tidigare,utan tacka att ni gjort det nu. Om nu 33.0000 barn kommit i år, en enorm volym på kort tid, hur ser siffrorna ut var dessa har hamnat ? Överfulla förläggningar med dålig vuxentillsyn eller mest familjehem ?

Jörgen Huitfeldt: Hej Torsten Det har vi ingen koll på riktigt.

17:22, 14 December 2015

PIA: Varför skickar inte sverige tillbaka flyktingbarnen till deras hemländer och föräldrar ? Varför har inte sverige åldersbedömning på flyktingungdomarna, som dom flesta länder har ?

Magnus Thorén: Hej! Många länder i EU använder medicinsk åldersbedömning, men inte alla. Men det verkar ju vara på gång även här. Hittills i Sverige har metodens tillförlitlighet ifrågasatts bla från läkarhåll.

17:22, 14 December 2015

Eli: I fredags erhöll jag ett brev med en fråga om jag kunde ta emot ett ensamkommande flyktingbarn. Ersättningen gjorde mig något konfunderad eftersom den i mitt tycke var hög. Ingen avsändare fanns angiven, endast ett telefonnummer. Jag ringde i morse och en man ringde från tåget mellan Malmö och Stockholm. Ska ringa mig i kväll för det var svårt höra vad han sa. Hur ställer ni er till detta? Bör det inte klart och tydligt framgå vem som är avsändare?

Jörgen Huitfeldt: Utan att veta mer än det du skriver så låter det ju lite konstigt.

17:22, 14 December 2015

Tord Olofsson: Vad har hänt på SR, det här programmet hade väl knappast kunnat sändas för en månad sedan?

Jörgen Huitfeldt: Hej Tord Jodå. Vi har planerat det här programmet länge. Tillfälligheter gjorde att det inte publicerades förrän nu.

17:23, 14 December 2015

Elisabeth: Hoppas att ni kan göra ett program snart om kostnader vi haft för dessa ungdomar. Det har legat på mellan 600.000 kr till en miljon per år. 1000 av dessa ungdomar kan kosta oss upp till en miljard per år. Ni kan se vad 30.000 ungdomar i år innebär för Sveriges ekonomi. Vad kunde dessa pengar istället gjort för flickorna i Afganistan. Den frågan hoppas jag ni snart ställer till rikspolitiker. Även om de vill få ner kostnaderna till mindre än ovan så är ovan de kostnader vi haft. Hoppas ni följer upp ekonomin i detta snarast. Jämför gärna hur Försvaret fick kämpa sig till två miljarer per år i fem år.

Magnus Thorén: Hej, tack för tipset. Vad gäller flickorna du beskriver så används en del av det svenska biståndet till Afghanistan just för dem.

17:24, 14 December 2015

Andreas: En fråga till: Varför tror ni att uppgiftslämnarna vill vara anonyma? Det borde ju inte vara kontroversiellt att diskutera samhällsfrågor utifrån egna erfarenheter. I de flesta fall kan man gå ut med sitt namn. Men inte om detta. Vad tror ni det beror på?

Jörgen Huitfeldt: Vi kan bara säga vad de har sagt. Då handlar det om en osäkerhet kring hur det skulle uppfattas hos vänner, arbetsgivare med mera. Att uppmärksamma problem kring migration/integration upplevs som rätt laddad bland många.

17:24, 14 December 2015

Elisabeth: Jörgen o Marnus! Siffrorna jag gav er är sanna. Det stod i Svds näringsupplaga för en tre-fyra år sen. Kommunerna får dessa ohyggliga belopp för ungdomarna. Har arbetat med Sigtuna kommun som socialsekreterare för tio år sen o redan då hade vi svårt att få familjehem för barn tio-tolv år o mycket svårare att få för tonåringar. Inte undra på att det kan bli än svårare med ungdomar som ej talar svenska.

Jörgen Huitfeldt: Hör gärna av dig till mig på mejl om du har konkreta uppgifter som du vill lämna. Vi är tacksamma för alla tips. jorgen.huitfeldt@sr.se

17:26, 14 December 2015

PIA: Pratade ni med familjehem och andra som arbetar med flyktingbarn som ifrågasatte åldern på barnen ?

Jörgen Huitfeldt: Ja. Du kan lyssna på det långa programmet här så får du höra en del av det. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/655975?programid=4902

17:27, 14 December 2015

Elin: Varför skapas inte internatskolor för dessa barn någonstans i Afghanistan så att de kan få undervisning i sitt hemland och kan hjälpa till att bygga upp landet istf att lämna sina familjer?

Magnus Thorén: Hej! Utan att veta exakt vad gäller din tanke om internatskolor, så bedriver ju Svenska Afghanistankommittén på plats en hel del arbete just för att hjälpa till att bygga upp landet.

17:28, 14 December 2015

Jan: Jan Hörde en barnläkare som berättade i Ring p1 för 2 månader sen om flyktingbarnen som han kallade för smugglarungdomar.Hans erfarenhet gick 15 år tillbaka som läkare för dessa ungdomar.Ingen i program met trodde på hans uppgifter Bra att ni nu belyser frågan. Tänkte inte på ljudet som många blivit störda av

Magnus Thorén: Hej Jan, tack. Vi kollar nog det här med ljudnivåerna ändå- och publicerar också en utskriven version av hela reportaget.

17:29, 14 December 2015

Jan: Har SR börjat tala om verkligheten nu ?

Magnus Thorén: Det försöker vi alltid att göra.

17:30, 14 December 2015

Marion Sundqvist : jag har varit lärare för ensamkommande flyktingungdomar i gymnasieåldern i 12 år på Sprintgymnasiet i Liljeholmen. Mina elever var utan skolbakgrund. Alfabetisering var alltså mitt område, Jag uppfattade inte alls att undomarna kommit hit ofrivilligt. Det var maskrosbarn, många föräldralösa. Jag vet bara om två som fått hit anhöriga. upplevde inte att det var deras huvuduppgift. jag vill gärna bli intervjuad av er reportrar.

Jörgen Huitfeldt: Hör av dig på mejl med telefonnr så kan vi pratas vid. jorgen.huitfeldt@sr.se

17:31, 14 December 2015

Jörgen Huitfeldt: Tack för alla frågor och inspel! Vi håller på i tio min till. För er som tyckte att bakgrundsmusik & miljöljud var störande så vill vi tipsa er om den här länken. Här kan ni läsa hela reportaget. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/655975?programid=4902

17:36, 14 December 2015

Elisabeth: Jag hoppas ni snarast kan belysa kostnaderna för dessa ungdomar. Kostnaderna har ju varit 600.000 kr - en miljon kr per år. För tusen unga män är det en miljard. För de trettio tusen unga män i år blir det 30 miljarder per år. Sen vill man få ner kostnaderna men det är nästa år. Tänk vad 30 miljarder per år kan hjälpa flickorna i Afganisatan! Jag vill fråga er varför ni ett tagit upp ekonomin bakom dessa ungdomar?

Magnus Thorén: Hej, en del har det väl tagits upp den senaste tiden även om det säkert går att belysa ännu mer.

17:37, 14 December 2015

Jörgen Huitfeldt: Har lite problem att länka till sidan där det långa reportaget finns i utskrift. Men jag provar igen. http://korta.nu/pSb

17:39, 14 December 2015

Eva Heffler: Tack för för mig annorlunda information om flyktingbarn mestadels från Afghanistan. Mycket bra att ni breddar samtalet om pojkarna som söker sig till Sverige. jag är 71 år och har hört mycket om barnen från Finland som kom under kriget. Tror det färgar min bild av flyktingbarn. Marion verkar att information att ge som motvikt till kvinnan som berättade om kravfyllda pojkar. Bra att ni lyft på de goda svenskarnas lock. Vi måste bli mer nyanserade.

Magnus Thorén: Tack Eva hoppas du hinner lyssna på hela reportaget som ligger ute på Sveriges radio redan nu. Sök på Föregångslandet i P1.

17:40, 14 December 2015

Erik L: Att en del ungdomar är kravmaskiner är förstås inget unikt för de här ungdomarna, det är ju samma sak med svenska ungdomar. Jag undrar om barnen på boenden får hjälpa till i hushållet, jag har läst texter från folk som påstår sig jobba på sådana boenden att det är fullservice även med städning och diskplockning. Det är ju inte normalt och ger bara ungdomarna skada, och det är inte deras fel om det är så.

Jörgen Huitfeldt: Hej Erik Det har du så klart rätt i. Det är vi vuxna som ska guida barn och ungdomar. Och bland de vittnesmål vi har tagit emot finns förstås dom där det fungerar väldigt bra. Men det som var lite speciellt i det här fallet är att det verkar som att det ingår i smugglarnas bild av Sverige att de ska få en del saker som de sedan blir lite besvikna om de inte får.

17:42, 14 December 2015

Joakim: Hur mycket får familjen i ersättning som tar emot en ensamkommande?

Jörgen Huitfeldt: Som vi har förstått det så varierar det. Det finns en schablon men sedan kan familjehemmet kan ju be om ersättning i efterhand för utlägg om de bedöms som motiverade. Så här skriver familjehemmet.se på sin sida: Ekonomisk ersättning Vid en placering utgår ekonomisk ersättning. Dess storlek beror på uppdragets omfattning och barnets ålder. Ersättningen ska spegla det arbete som uppdraget medför. Ibland vet man innan att det kommer att bli ett tufft uppdrag, ibland upptäcker man det längs vägen och man kan då behöva omförhandla. Att prata ekonomi kan av många upplevas som jobbigt och besvärligt, ”man gör ju inte detta för pengarnas skull”. Oavsett hur man känner inför det, ska man som familjehem ändå ha en skälig ersättning för allt arbete man lägger ner på att få allt att fungera kring barnet. Det kan vara bra att påminna sig om att ett familjehemsuppdrag är ett heltidsjobb och att man inte har något försörjningsansvar för barnet.

17:46, 14 December 2015

Eva Heffler: Det ska jag göra med glädje. I Jörgens svar till Marion fanns länken.

Jörgen Huitfeldt: använd den här istället. För jag tror det var något problem med den första: http://korta.nu/pSb

17:47, 14 December 2015

Jörgen Huitfeldt: Tack allihop. Härmed är chatten slut. Fortsätt gärna följ serien på Föregångslandets hemsida. http://korta.nu/qSb
Vi publicerar alla tre programmen den här veckan: Måndag (Öppenhet), Onsdag (barnuppfostran) Fredag (Jämställdhet)
Jörgen & Magnus.

17:50, 14 December 2015


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".