Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Nu får chefen ta hand om mig

Publicerat tisdag 15 december 2015 kl 12.03
I Nederländerna betalar arbetsgivare sjuklön i två år
(9:44 min)
Företagssköterskan Ingelis Jensen i Groningen blev utbränd av hemmastress och sjukskriven 1,5 år. Foto: Johan Bergendorff / Sveriges Radio
1 av 5
Företagssköterskan Ingelis Jensen i Groningen blev utbränd av hemmastress och sjukskriven 1,5 år. Jag har gett allt, nu är det arbetsgivarens tur att ta hand om mig, säger hon.
Företagsläkaren Peter Flach vid Groningens Universitet är Ingelis Jensens chef. Han ser en risk att sjuka pressas för snabbt tillbaka till jobbet.
2 av 5
Företagsläkaren Peter Flach vid Groningens Universitet är Ingelis Jensens chef. Han ser en risk att sjuka pressas för snabbt tillbaka till jobbet.
Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll vill lära av hur Nederländerna fått ned sina sjuktal.
3 av 5
Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll vill lära av hur Nederländerna fått ned sina sjuktal.
Paul van den Boom på fackorganisationen FNV i Nederländerna anser att sjuklönesystemet gynnar rehabilitering även om inte alla arbetsgivare sköter sig. Foto: Johan Bergendorff / Sveriges Radio.
4 av 5
Paul van den Boom på fackorganisationen FNV i Nederländerna anser att sjuklönesystemet gynnar rehabilitering även om inte alla arbetsgivare sköter sig. Foto: Johan Bergendorff / Sveriges Radio.
Prof. Pierre Koning vid Universiteten i Leiden och Vrije Amsterdam har studerat et Nederländska sjuklönesystemet.
5 av 5
Prof. Pierre Koning vid Universiteten i Leiden och Vrije Amsterdam har studerat et Nederländska sjuklönesystemet.

Under hösten har både regeringen och Försäkringskassan varnat för att sjukskrivningstalen pekar brant uppåt. Enligt prognosen kan det kosta drygt 50 miljarder kronor/år, mer än hela försvarsbudgeten. Nederländerna hade förr liknande bekymmer, men nu har man fått ned sjuktalen med 40 procent. Hemligheten: Arbetsgivarna betalar...

Alla holländare jag träffar i Amsterdam, Haag, Utrecht och Leiden, både forskare, fack och arbetsgivare, är överens.

När arbetsgivarna i Nederländerna för några år sedan tvingades börja betala sjuklön under två år och dessutom fylla i en massa papper som bevis på att de gjort allt de kunnat för att hjälpa den sjuke tillbaka till jobbet, så har det satt en enorm press på företagen att slippa besvär, kostnader och risken att straffas med att få betala ett tredje års sjuklön eller delar av förtidspensionen.

Det här är orsaken till att Nederländerna minskat sina sjukskrivningar så kraftigt och lämnat Sverige och Norge kvar på toppen bland länder i Europa med oförklarligt hög andel sjuka löntagare och stora svängningar i statistiken.

En annan viktig skillnad mellan Nederländerna och oss är att här hemma kan man kan få intyg för sjukskrivning på vårdcentralen, men där så måste de holländska företagsläkare kopplas in inom sex veckor för att göra en rehabiliteringsplan tillsammans med den anställde och chefen. Och inte bara arbetsgivaren hotas av kännbara ekonomiska straff om man inte följer riktlinjerna, också den sjuke riskerar att få sämre förmåner i slutändan om de vägrar följa företagshälsans råd.

I Groningen i norra delen av Nederländerna är Ingelis Jensen företagssköterska på universitetet.

Hon har hjälpt patienter med hjärtproblem, ont i ryggen eller depression tillbaka till jobbet under 10 års tid nu och trodde aldrig hon själv skulle drabbas. Men så en dag blev hon själv sjukskriven.

Ingelis Jensen insåg plötslig inne på mottagningen att hon inte längre pratade med den cancersjuka kvinnan, det var hon själv som behövde akuta råd. Hon gick till sin chef och sa att hon kände sig utbränd, sen gick hon hem och kollapsade.

Hon orkade ingenting, bara grät och har fortfarande svårt att prata om hur illa det var. Det skulle ta fem månader med terapi och medicinering innan hon kunde återvända igen till jobbet, och pillren hade bieffekter så det blev ytterligare en omgång heltidssjukskrivning innan hon nu ett och ett halvt år senare kunnat börja arbetsträna, tre dagar i veckan, fyra timmar om dagen.

Något som Ingelis Jensen fick lära sig under sin sjukskrivning var hur otroligt viktigt det är för tillfrisknandet att arbetsgivaren och jobbarkompisarna visar att de bryr sig. Att den sjuke behöver känna sig behövd och välkommen tillbaka för att inte helt deppa ihop.

Numer uppmanar hon alla sina patienters chefer och kollegor att de måste höra av sig ofta till den som ligger hemma och är sjuk. För många vetenskapliga studier visar att det är mycket bättre att återvända till jobbet så snart som möjligt.

De gamla råden att vila sig frisk stämmer inte i längden. Vare sig för ryggont eller psykiska problem. På jobbet finns sociala kontakter, ett strukturerat liv, utveckling och möjlighet att fokusera på det man klarar av, istället för att bara grubbla på sjukdomen, men det var faktiskt inte jobbet som gjorde Ingelis Jensen sjuk.

Ingelis Jensen jobbade bara deltid och även om kvinnor som jobbar i vårdsektorn har hög sjukrisk både i Holland och Sverige, så anser hon att det var stressen hemma som knäckte henne. Att hon kände att hon inte räckte till för sonen med funktionshinder.

– Men är det inte lite orättvist då att din arbetsgivare ska betala sjuklön under ett och ett halvt år, om det inte är här du blivit sjuk undrar jag?

Hon tittar bort mot sin chef som hon bett ska sitta med under vårt samtal. Peter Flach företagsläkare på universitet med 30 års erfarenhet.

– Jag har gjort mitt bästa under 10 år nu, säger Ingelis Jensen och hjälpt arbetsgivaren genom att jobba, så när jag blev sjuk så är det chefens uppgift att ta hand om mig oavsett anledning.

Så söker hon efter de rätta engelska orden. Chefen Peter Flach nickar instämmande. Han har inte riktigt tänk på det förut, men håller med Ingelis Jensen.

– Skillnaden att få sin sjuklön utbetald av staten genom försäkringskassan eller direkt från arbetsgivaren som man har en relation till, är att det skapas en positiv känsla av att vilja ge tillbaka som sporrar en att komma tillbaka till jobbet så snart det går.

– Men har du inte känt dig pressad då att återvända lite för fort för att det inte ska bli så dyrt i sjuklön, fortsätter jag?
– Nej, Ingelis Jensen kände sig aldrig tvingad, bara välkommen.

Fast doktor Peter Flach som också forskar om sjukskrivningar i Nederländerna, han ser risken att det blir så i vissa fall. Till exempel för att man efter nio månaders sjukskrivning i Nederländerna får 25 procent mindre i sjuklön som piska för att återvända till jobbet snarast, eller när en företagsläkare börjar tänka mer på företaget som betalar doktorslönen än på patientens bästa.

Också från fackföreningshåll ser man exempel på arbetsgivare som tvingar sjuka till jobbet för att slippa sjuklönekostnaden.

Paul van den Boom på fackorganisationen FNV som motsvarar svenska LO, han säger att det finns sådana exempel i städbranschen och detaljhandeln, men bilden är att de flesta arbetsgivare trots allt gör ett bra jobb med rehabilitering och anpassning av arbetsplats och uppgifter, om inte annat för att de ekonomiska drivkrafterna är så starka.

För att stoppa utvecklingen där allt fler arbetsgivare anställer folk på tidsbegränsade kontrakt så införs nu dessutom sjuköneansvar även för dem efter årsskiftet i Nederländerna. Just nu försöker arbetsgivarsidan driva igenom ett undantag för småföretag med färre än 10 anställda, så de ska slippa betala för det andra sjuklöneåret.

Alla beräkningar som gjorts visar att Nederländska arbetsgivare generellt sparat mycket pengar på det nya systemet eftersom sjukskrivningarna gått ned så kraftigt och man som kompensation fått rabatt på arbetsgivaravgiften. Det säger ekonomiprofessor Pierre Koning vid universitetet i Leiden som fram till för en månad sedan dessutom var forskningsledare på Nederländska socialdepartemenet.

Dessutom har staten också sparat miljarder på kuppen. Så det är kanske inte så konstigt att Sveriges socialförsäkringsminister Annika Strandhäll är mycket intresserad av vad Sverige kan tänkas kopiera från Nederländernas system och hur man kan locka företagen att ta större ansvar för sina sjuka anställda.

Kanske genom att ge de med bäst företagshälsa en ekonomisk morot, men piskor kan också tänkas. Som att återinföra systemet som Socialdemokraterna lanserade för 10 år sedan, men som Alliansregeringen sedan raskt slopade, nämligen den så kallade medfinansieringen där företagen fick betala en del av sjuklönen betydligt längre än dagens två veckor.

– Det är väl ingen hemlighet att vi har en situation där man skulle kunna fundera på någon form av medfinansieringsansvar för de långa sjukfallen. Det har vi haft tidigare som en piska om man får uttrycka det så, men vi är inte främst i den verktygslådan när vi diskuterar nu utan främst i morotslådan, säger Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.

– Det som skulle vara väldigt intressant att titta på det är ju vilka konkreta åtgärder som de holländska arbetsgivarna har vidtagit på arbetsplatserna för att just förhindra att förhindra att människor blir sjukskrivna, fortsätter Annika Strandhäll som är imponerad av vad Nederländerna lyckats med.

Men att gå så långt som att införa två års sjuklöneansvar för svenska arbetsgivare tror hon inte på.

– Jag tror att det skulle bli en ganska häftig debatt i Sverige, säger Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.


Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min spellista".