Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Den nya proteströrelsen i Polen

Uppdaterat onsdag 20 januari 2016 kl 11.23
Publicerat onsdag 20 januari 2016 kl 11.04
Startade med ett upprop i sociala medier
(9:55 min)
"Jag gör det för min dotters framtid". Bonden Anna har rest från norra Polen till Warszawa för att demonstrera utanför Polens författningsdomstol.  Foto: Thella Johnson/Sveriges Radio.
1 av 2
"Jag gör det för min dotters framtid". Bonden Anna har rest från norra Polen till Warszawa för att demonstrera utanför Polens författningsdomstol. Foto: Thella Johnson/Sveriges Radio.
Mateusz Kijowski och Hanna Szulczewska från KOD, Kommittén till demokratins försvar. Det var när Mateusz skapade en facebookgrupp som det visade sig hur många i Polen som ville protestera mot den nya regeringen. Foto: Thella Johnson/Sveriges Radio.
2 av 2
Mateusz Kijowski och Hanna Szulczewska från KOD, Kommittén till demokratins försvar. Det var när Mateusz skapade en facebookgrupp som det visade sig hur många i Polen som ville protestera mot den nya regeringen. Foto: Thella Johnson/Sveriges Radio.

Vår korrespondent Thella Johnson har träffat personerna bakom det nystartade medborgarnätverket KOD (Kommittén till demokratins försvar). De samlar tiotusentals regeringskritiska demonstranter nästan varje helg, och har hämtat inspiration från den gamla generationen demokratiaktivister i Polen under 1980-talet.

– Vet du vad det här är? Det kallas för resistor.

Hanna Szulczewska, auktoriserad tolk och nybliven KOD-aktivist i Warszawa har tagit fram en nygjord knapp med medborgarnätverkets namn och symbol på. En färggrann kolv med två anslutningstrådar som sticker ut åt varsitt håll. En resistor, den motståndskomponent som används i elektroniska apparater, men också en gammal känd symbol för det politiska motståndet i Polen som nu har plockats upp av en ny generation oppositionella.

– Vissa äldre som vi träffar på demonstrationerna, människor som var med i den gamla Solidaritetsrörelsen säger till oss att vi inte borde använda den, att vi missbrukar den. De tycker inte att man kan jämföra Polen idag med Polen i början av 80-talet. På den tiden var det blodigt allvar, man riskerade något med att vara med. Nu har ni ju kul på demonstrationerna, säger de till oss.

Vi blir avbrutna i konversationen när IT-konsulten Mateusz Kijowski till slut stapplar in på lunchrestaurangen där vi sitter. Han är andfådd efter att ha sprungit genom snöyran, för att inte bli ännu mer försenad.

– Vädret är hemskt idag! Jag kommer just från Wroclaw.

Sedan den kvällen i slutet av förra året, då Mateusz Kijowski satt hemma vid datorn med sin egen facebooksida uppe och tryckte på publicera-knappen, efter att ha skapat en grupp med namnet KOD, har han rest runt i Polen för att träffa medlemmar i de olika lokalgrupper som har skapats. Han ger intervjuer i inhemsk och utländsk press och letar febrilt lokaler åt den nya proteströrelsens verksamhet.

– Just nu får vi låna en lägenhet här i Warszawa, och vi måste skaffa bord och stolar för våra möten.

Han är klädd i orange filtkavaj och orangefärgade jeans. Till och med skosnörena på hans svarta kängor är orange. Proteströrelsen KOD har redan kallats för ett försök till en polsk version av det ukrainska Euromaidan, både av entusiastiska medlemmar och av irriterade företrädare för regeringspartiet PiS. Men Mateusz Kijowski säger att han bara tycker om att ha färgglada kläder på sig. Runt handleden har han ett egengjort neongrönt textilarmband.

– Det har jag gjort själv, säger han och skrattar.

Mateusz Kijowski är en 47-årig frånskild och omgift fyrbarnspappa från Warszawa. En före detta scoutledare som kommer från en "halvpolitisk" familj, med en farfar som satt i Sejmen som parlamentariker för PSL, det gamla agrarpartiet som också var med i den förra koalitionsregeringen i Polen. Hans föräldrar var inte mer politiskt engagerade än någon annan. De var med i den breda demokratirörelsen före Berlinmurens fall, men inte så aktivt.

Att deras son år 2016 skulle bli frontfigur i en ny demokratirörelse, hade de knappast kunnat föreställa sig. Det har bara gått ett kvarts sekel sedan Polen började sin nya era som fritt från Sovjets inflytande och det gamla enpartisystemet.

– Jag tror att vi sen dess har varit väldigt inne på det här med att skapa politiska partier, för det fanns ju bara ett parti. Och så har politiken varit väldigt inriktad på ekonomisk framgång eftersom Polen var så fattigt. Var och en fokuserade på att få det gott ställt. Men det som vi idag kallar civilsamhället, det har glömts bort. Vi har inte pratat om de stora frågorna på ett tag, vad demokrati är, vad frihet är, och hur man ska skydda staten och från vad, säger Mateusz Kijowski.

KOD var bland de första att börja uppmärksamma den nya PiS-regeringens förändringar av Polens författningsdomstol, som vid det här laget blivit världsberömd.

En typiskt tråkig, ointressant myndighet som nog skulle få många studenter att vrida sig i gäspningar i bänkraderna om någon professor började föreläsa om hur viktig den var för demokratin.

Men plötsligt fann sig Mateusz Kijowski och de andra i kärnan av KOD, på en smockfull gata utanför domstolen en kall decemberdag när det dessutom regnade. Uppemot 50 000 hade hörsammat inbjudan på facebook.

– Vi var chockade, säger Mateusz Kijowski. Det var inget vi var beredda på. Människor hade sagt åt oss att vi måste bort från internet och de sociala medierna och bygga upp små grupper och strukturer, att det inte går att lita på att folk faktiskt kommer att komma bara för att de klickar ja på en inbjudan. Men i vårt fall var det tvärtom. Tio gånger fler kom än de som hade sagt att de skulle komma. Jag tror vi har fått fler att förstå vad författningsdomstolen är till för. Nämligen att skydda hela befolkningen mot majoritetens makt, säger han.

Det var inte en majoritet av väljarna som röstade på Lag och Rättvisa (PiS) i oktober 2015. Men de drygt 37 procent av rösterna som de fick gav dem egen majoritet bland mandaten i parlamentet. Den nya regeringen har med hjälp av den drivit igenom en rad kontroversiella lagförslag, under högljudda protester från en tämligen maktlös opposition. Något den är i sin fulla rätt att göra, till en viss gräns. Och här kommer författningsdomstolen in som en viktig grindvakt.

– När allt fungerar som vanligt, till exempel din bil, så behöver du ju inte bry dig om hur den fungerar och varför den är uppbyggd som den är. Men när något börjar krångla ordentligt, så börjar man ju undersöka - vilken komponent är det som har gått sönder? Och då går man kanske till en verkstad och så får man några ledtrådar, och till slut börjar man förstå lite bättre själv. För att man är tvungen, säger Mateusz Kijowski.

– När demokratin fungerar så bryr vi oss inte så mycket, men när så många känner att den är i fara så är det läge att gå till verkstaden och fråga om saken.

När jag nämner för honom att Sverige inte ens har någon författningsdomstol, blir han konfunderad för ett ögonblick. Sedan fortsätter han:

– Aha... Ok. Demokratiska system kan ju vara ordnade på olika sätt. Huvudsaken är att det finns en maktdelning, så att olika instanser är ansvariga för varandra och kan ställas till svars och granskas.

Sen han och KOD började synas och höras i debatten i det allt mer polariserade Polen, har de utsatts för många hot och angrepp. Både koordinerade cyberattacker mot deras facebooksidor, mordhot som riktats mot Mateusz Kijowskis familj och kampanjer där det påståtts att KOD är ett politiskt organ för banker eller finansieras av partier i den polska oppositionen.

Själv säger Mateusz Kijowski att nätverket, som idag har drygt femtiofemtusen medlemmar i sin facebookgrupp, och tiotusentals som deltar i deras demonstrationer runtom i landet, inte ska ge sig in i partipolitiken.

– Nej, vi tänker inte bilda något politiskt parti. Vi kommer aldrig att kämpa om makten. Vi ska vara en social medborgarrörelse. Lyckas vi inte vara det så blir vi ju bara ännu ett parti i mängden, och det är inte det som behövs, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".