Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Kataloniens separatister förbereder eget skattesystem

Uppdaterat fredag 1 april 2016 kl 10.32
Publicerat fredag 1 april 2016 kl 10.18
Den mest infekterade frågan i Spanien
(8:15 min)
Separatisterna vill ha mer makt över hamnen i Barcelona
1 av 3
Separatisterna vill ha mer makt över hamnen i Barcelona. Foto: Beatrice Janzon/Sveriges Radio.
Lluís Salvadó, skattechef i Katalonien
2 av 3
Lluís Salvadó, skattechef i Katalonien. Foto: Beatrice Janzon/Sveriges Radio.
Turismen blomstrar i Barcelona.
3 av 3
Turismen blomstrar i Barcelona. Foto: Beatrice Janzon/Sveriges Radio.

Under tiden som rikspolitikerna i Madrid försöker förhandla fram en regering i Spanien i ett låst läge så fortsätter den ekonomiskt starka regionen Katalonien sin färd mot självständighet. Nu utbildas myndighetspersonal där och skattesystemet förbereds för att Katalonien ska bryta sig loss från Spanien och bilda en egen nation. 

Vår korrespondent har träffat en av nyckelpersonerna i Barcelona som leder förvandlingen. Det här är en process som pågår trots ett motstånd från Madrid och utan en majoritet för självständighet hos katalanerna.

I Parc de la Ciutadella nära det katalanska regionparlamentet i Barcelona springer barn efter stora såpbubblor som skiftar i regnbågens färger. Katalonien har sju miljoner invånare.

Vissa menar att katalanska separatister lever i en bubbla som försöker lägga pusslet för en egen stat. Men för Lluís Salvadó är det allt annat än en fantasivärld.

– Just nu arbetar vi med att utveckla projekt för att skapa ett tullsystem här i Katalonien, berättar Lluís Salvadó som är chef för den katalanska skattemyndigheten.

Det handlar bland annat om EU-avgifter som de planerar att själva hantera. Katalonien studerar andra exempel i världen.

– Vi tittar på tullmodellen i Singapore som ett internationellt exempel, berättar han.

Separatisterna vill ha mer inflytande över de viktiga hamnarna i Barcelona och Tarragona.

Mycket av förberedelserna för en skilsmässa sker bakom kulisserna. Men personal utbildas nu och skattemyndigheten nyanställer. Myndigheten ska också ha rekryterat skattepersonal från Madrid, vilket retar huvudstaden.

Jag träffar Lluís Salvadó på hans kontor på en trafikerad gata i centrala Barcelona. Han är politiskt tillsatt och allvarlig när han pratar om hur det ska gå till. Som många här är han mycket motiverad.

– Nu måste också datasystemen ställas om, säger han.

I Madrid ogillar de flesta rikspartierna självständighetsrörelsen i Katalonien. Det är den mest infekterade frågan i Spanien.

Men det är svårt för Madrid att slå tillbaka nu utan en riktig nationell regering efter parlamentsvalet i december. Rikspartierna har svårt att bilda en regering och förhandlingar pågår fortfarande efter tre månader.

I Kataloniens regionval i höstas vann en koalition av separatistpartier som fick majoritet i parlamentet. De gick till val med en färdplan på 18 månader för att förbereda bildandet av en egen stat.

Det är det arbetet som nu pågår trots att författningsdomstolen i Spanien förklarat att det strider mot konstitutionen att dela upp landet.

Många katalaner både på vänster- och högersidan anser att de får för lite tillbaka av skattepengarna som betalas in till Madrid och att den ekonomiskt starka regionen tvingas dela med sig för mycket till andra delar av Spanien.

– Det finns gränser för solidariteten. Katalonien lider enormt, anser chefen för skattemyndigheten liksom andra som för regionregeringens talan.

Men när man går runt i Barcelona är det svårt att se ett direkt lidande. Den färgglada kulturstaden är välsmord av turismen och en av de mest attraktiva städerna för investeringar i Europa.

Separatisterna för också fram historiska, språkliga och sociala skäl för en skilsmässa från Spanien.

Katalanerna har hållit slamriga kastrulldemonstrationer på balkongerna på exakta klockslag, dragit ut trumset, byggt mänskliga torn och hållit en förbjuden folkomröstning om självständighet. Men många avstod från att rösta i den.

Även om separatistpartierna har en majoritet av platserna i parlamentet så har de procentuellt sett inte en majoritet av rösterna. Nu är den politiska planen att försöka locka de sista procentenheterna och staka ut en bana för ytterligare val och omröstningar.

Även om jag ser fler och fler självständighetsflaggor på husfasaderna för varje besök i Katalonien och här i Barcelona, så är det fortfarande tydligt att befolkningen är splittrad i frågan.

Två kompisar i 20-års åldern på en bänk i Parc de la Ciutadella tycker olika.

– För mig spelar det ingen roll, säger Gerar.

Men hans kompis Christian vill ha ett självständigt Katalonien av kulturella och ekonomiska skäl.

Mercedez och hennes dotter leker i parken med en hink och spade en bit från såpbubblorna.

– Jag vill inte ha ett självständigt Katalonien, men min man vill ha det, säger Mercedez.

Blir det blir gräl?

– Vi är toleranta mot varandra, men väldigt bestämda i våra uppfattningar. Han har rötter i Katalonien, men inte jag, säger hon.

Mercedez tror inte att Katalonien skulle tjäna på självständighet. En fråga som är oklar är hur de katalanska myndigheterna ska göra för att sluta skicka vidare skattepengarna till Madrid.

Mercedez tycker att det är väldigt allvarligt att myndigheterna ställer om för att bilda ett eget land utan att det finns en majoritet för det.

– De lyssnar inte på folket, säger hon.

Luís Salvadó prasslar med ritningar över moderna nya skattelokaler som inom några dagar ska invigas.

Också inom EU finns en oro för rörelsen i Katalonien.

Jag frågar skattechefen hur de kan veta att ekonomin skulle bli bättre om regionen lämnar Spanien. Från det spanska och katalanska näringslivet har det också kommit många varningar.

Men Lluis Salvado säger att de har studier som visar det.

– Förhoppningen är att få till en folkomröstning senare, som i Skottland, säger han.

Hittills har landets författningsdomstol sagt nej. Men separatistpolitkerna anser inte att författningsdomstolen har legitimitet eftersom domarna är politiskt tillsatta och de planerar att strunta i besluten där.

Lluís Salvadó håller med om att en del av befolkningen inte stödjer processen nu.

– Men vår funktion blir att övertyga dom om att alla här i Katalonien ska få det bättre, med fler möjligheter, mer service och om att ekonomin kommer att blomstra, säger han.

Det värsta som kan hända är att inte kunna tillmötesgå flera miljoner katalaners vilja, enligt chefen för skattemyndigheten.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".