Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.
STUDIO ETT MÅNDAG 4 APRIL

Panama-härvan: Vilken roll spelar Sverige?

Uppdaterat måndag 4 april 2016 kl 13.58
Publicerat måndag 4 april 2016 kl 13.27
"De borde ju veta vad de håller på med"
(18 min)
En säkerhetsvakt sitter utanför entrén till advokatbyrån Mossack Fonseca.
Adovkatbyrån Mossack Fonsecas kontor i Panama. Foto: Arnulfo Franco

I det världsomspännande avslöjandet om skattesmitning och penningtvätt via en Panama-baserad advokatbyrå är även många svenskar inblandade. 400 till 500 svenskar ska finnas med i de läckta Panama-dokumenten.

Finansinspektionen inleder nu en undersökning om Nordea har brustit när det gäller att följa penningtvättsföreskrifter, och Skatteverket har idag beslutat att granska inblandade svenskar.

– Skatteverket försöker nu att få ut materialet för att kunna utreda privatpersoner och företag. Detta kan ske via de medier som har upptäckt läckorna och via informationsavtal som vi har med berörda länder. Vi har dock inte än fått ut uppgifter om namnen av inblandade svenskar, säger Katrina Björk, rikssamordnare för utlandstransaktioner på Skatteverket.

Även utan det stora avslöjandet i Panama-härvan hade Skatteverket upptäckt många av de inblandade skattesmitare, säger hon.

– Kanske inte alla 400 till 500, men det är ju inte klarlagt än om alla har gjort sig skyldiga till skattebrott. Det är inte självklart att dessa verksamheter är olagliga i andra länder, säger Katrina Björk.

Men juridiskt sett är det enkelt att fastställa när skatteplanering blir olaglig, säger Roger Persson-Österman, professor i skatterätt vid Stockholms universitet.

– Om en person inte talar om allt som behövs för Skatteverket så är det olagligt, och det kan man få fängelsestraff för, säger Roger Persson-Österman.

Men även om det skulle visa sig att verksamheten med brevlådeföretag inte var olaglig så var det definitivt oetiskt, säger Thomas Brytting, etikprofessor vid Institutet för organisations- och Arbetlivsetik, IOA.

– Man ska alltid fundera över vad som händer om man ställs tills svars. Kan jag stå för det då? Många tror dock att de är osynliga, även när det handlar sig om kända personer som i denna härva, Thomas Brytting.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".