Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

"Förlängd skolplikt för nyanlända elever"

Uppdaterat måndag 4 april 2016 kl 14.25
Publicerat måndag 4 april 2016 kl 14.12
Debatt i Studio Ett
(11 min)
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) och Jan Björklund, partiledare Liberalerna.
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) och Jan Björklund, partiledare Liberalerna. Foto: TT. Montage: Sveriges Radio.

Liberalerna vill förlänga skolplikten upp till 20-årsåldern för nyanlända elever och halvera deras sommarlov. De nya regler skulle gälla alla som anländer i mellanstadieåldern eller senare.

Den svenska skolan står inför sin kanske största utmaning på länge och genom partiets förslag skulle fler invandrade elever kunna nå behörighet till gymnasiet - även om det tar några år extra, menar partiledaren Jan Björklund.

– Skolplikten upphör vid 16-års åldern, men när lagen skrevs var tanken att man börjar skolan vid 7-års åldern. Men nu kommer allt fler flyktingar hit som är i tonåren och som har en väldigt skral skolgång bakom sig. Då räcker det inte till med att ha skolplikt till 16-års åldern, och därför vill vi förlänga skolplikten för denna grupp upp till maximal 20-års åldern, säger Jan Björklund.

En frivillig vidareutbildning, till exempel via Komvux, räcker inte eftersom många tror att utbildningen från hemlandet är tillräcklig för att klara sig i Sverige, säger Jan Björklund.

– I Sverige på 2000-talet krävs det att man har en gedigen utbildning i bagaget, säger Jan Björklund.

Miljöpartistiska utbildningsministern Gustav Fridolin håller med om att alla ska få samma möjlighet att bygga sitt liv.

– Flera av Liberalernas förslag finns redan med i utredningar eller har redan verkställts av regeringen. Men att förlänga skolplikten över myndighetsåldern är komplicerat, säger Gustav Fridolin.

Under perioden 2007-2011 uppnådde 9 procent av inrikesfödda - andra generationens invandrare inräknade - inte gymnasiebehörighet. För de utrikesfödda är siffran 35 procent.

– Viktigast är att elever får mer tid med sina lärare. Det är klart att det inte fungerar om elever på bara ett år ska klara det som svenskfödda elever får tio år att klara för, säger Gustav Fridolin.

Skilda regler för elever beroende på ursprung är inget problem enligt Jan Björklund.

– Tvärtom, den stora skillnaden har vi redan idag, säger Jan Björklund.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".