Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Grekland på skakiga ben efter kris

Publicerat torsdag 7 april 2016 kl 11.21
Giorgos Gogos är ordförande för Hamnarbetarförbundet i Piraeushamnen och nu protesterar de mot utförsäljningen av hamnen.
1 av 4
Giorgos Gogos är ordförande för Hamnarbetarförbundet i Piraeushamnen och nu protesterar de mot utförsäljningen av hamnen. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
Michail Massourakis på grekiska företagarfederationen tror inte på den vänsterledda regeringens förmåga att locka investerare till Grekland. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
2 av 4
Michail Massourakis på grekiska företagarfederationen tror inte på den vänsterledda regeringens förmåga att locka investerare till Grekland. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
Vice utrikesminister Dimitris Mardas skapade nyligen rubriker med sitt förslag att hitta tänkbara investerare bland flyktingar från Syrien. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
3 av 4
Vice utrikesminister Dimitris Mardas skapade nyligen rubriker med sitt förslag att hitta tänkbara investerare bland flyktingar från Syrien. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
Klädhandlaren Anastasios Charos är beredd på att stänga ner sin verksamhet när som helst eftersom affärerna går så dåligt. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
4 av 4
Klädhandlaren Anastasios Charos är beredd på att stänga ner sin verksamhet när som helst eftersom affärerna går så dåligt. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.

I dag lamslås delar av Grekland när flygplatspersonal, lärare, sjuksköterskor och busschaufförer strejkar mot bland annat en föreslagen reform av landets kostsamma pensionssystem. Samtidigt är representanter för de internationella långivarna i Aten för att se till att ekonomiska reformer genomförs, annars betalas inga fler nödlån ut. Vid sidan av förhandlingar och protester är den stora frågan hur grekisk ekonomi ska kunna börja växa igen. Hör reportage av Ekots Greklandskorrespondent Johanna Melén från Aten.

Utanför hotell Hilton i Aten står några tv-journalister och hänger.

Därinne finns bland andra Greklands finansminister Euclid Tsakalotos tillsammans med företrädare för de internationella långivarna - Eu-kommissionen, Europeiska centralbanken, Internationella valutafonden och Europeiska stabilitetsmekanismen, ESM. Före den ortodoxa påsken inleds, den 1 maj, är det meningen att de ska vara klara med den första genomgången av det grekiska reform- och åtstramningsprogrammet som var ett villkor för det nya nödlån Grekland utlovades i somras.

De har en del kvar att komma överens om - som hur Greklands regering ska göra för att skära ner på det enormt kostsamma pensionssystemet. Nedskärningar som den grekiska offentliga sektorn strejkar mot i dag.

I en betonggrå kontorsbyggnad med utsikt över färjorna i Piraeushamnen rullar Giorgos Gogos en cigarett grekisk tobak och berättar om en annan strejk, i morgon. Han är hamnarbetarförbundets ordförande och i morgon är det deras tur. I överenskommelsen mellan Greklands vänsterledda regering och långivarna ingick också utförsäljning av statliga tillgångar, som Piraeushamnen därutanför fönstret, Europas största passagerarhamn. Kinesiska fraktbolaget Cosco har vunnit budgivningen och ska när allt är klart ta över 67 procent av hamnen.

– Vi tror inte på kineserna som några räddare, de kommer hit för att exploatera och roffa åt sig så mycket som möjligt, säger Giorgos Gogos.

– Vi har ingenting emot kineser, men kinesiska multinationella företag med koloniala attityder, de är inte välkomna alls.

Inne i centrala Aten sitter Michail Massourakis i blommig slips och säger att kineserna, tvärtom, är mer än välkomna. Han är chefsekonom för grekiska företagarfederationen.

– Kineserna vill via Piraeushamnen skapa en väg in i Europa för sina varor. Grekland ligger där det ligger, det är som hand i handsken.

– Men tyvärr, säger Michail Massourakis, är investerare med betydligt mindre självförtroende än kinesiska jättar med djupa fickor mer tveksamma till att satsa sina pengar i krisens Grekland. På sju år har investeringarna minskat med 60 procent.

Men Michail Massourakis tror inte på någon tillväxt under nuvarande regering, som leds av Alexis Tsipras och hans vänsterradikala parti Syriza.

– Att vara emot saker som privatiseringar sitter ju i deras hjärnor, i deras DNA, säger Michail Massourakis.

Som främsta exempel tar han bråket mellan regeringen och det kanadensiska gruvbolaget Eldorado Gold som tidigare i år meddelade att man tänker sluta investera i sina gruvor i norra Grekland på grund av regeringens attityd. Bland annat har Eldorado anklagats för att påverka miljön negativt och när det stormade som värst sa energiminister Panos Skourletis att bolaget betedde sig som "kolonisatörer snarare än investerare".

– Det är som att säga till utländska investerare: Se upp, kommer ni till Grekland så får ni problem.

– Det enda sittande regering är bra på, säger Michail Massourakis, är att höja skatterna och satsa på den offentliga sektorn. Undan för undan tar de död på den privata sektorn, till förmån för den offentliga.

Några hundra meter från Michail Massourakis kontor, förbi Syntagmatorget och parlamentsbyggnaden ligger Greklands utrikesdepartement och där i en skinnsoffa sitter Dimitris Mardas.

Han är vice utrikesminister med ansvar för utländska investeringar och för att värna grekisk export.

– Nu, säger han, gäller det bara att vi tar oss igenom nålsögat. Sedan kommer allt gå bättre igen. Nålsögat är det som pågår på hotell Hilton,förhandlingarna med långivarna, den första stora utvärderingen av hur räddningspaketets villkor uppfyllts så här långt. Det är vad investerarna väntar på, säger Dimitris Mardas.

– Det finns en känsla av positiva förväntningar på Grekland. Vi har bjudits in av USA. Ingen kommer med en sådan inbjudan om det saknas intresse för att investera i Grekland. Det finns ett intresse, men alla väntar på resultatet av den första utvärderingen. Nålsögat.

Häromdagen presenterades en undersökning bland grekiska företag som gav det negativa beskedet att 39 procent av dem överväger att flytta sin verksamhet till andra länder, främst i Västeuropa.

Det höga skattetrycket och byråkratin angavs som skäl.

– Företagen gör naturligtvis som de vill, säger Dimitris Mardas, men de borde ha lite tålamod. Skatterna är nödvändiga nu, men när utvecklingen vänder, och det kommer den snart göra, då sänker vi dem. Och de som säger att en vänsterregering inte är kapabel att skapa tillväxt av ideologiska skäl, de förstår inte att det går att göra två saker samtidigt.

- Visst är det så att vi försöker skapa en välfärdsstart, vi försöker skydda de svaga och dem med låga inkomster, men det har ingenting att göra med våra ansträngningar att gynna privata investerare. Det finns saker som går att kombinera, säger Dimitris Mardas.

Två sektorer finns det särskilt stort intresse för säger han: Turismen och energisektorn. En del talar till och med om det här året som ett möjligt superår för grekisk turism. Osäkerhet och oro i stora turistländer som Egypten och Turkiet hoppas man ska göra att de väljer Grekland som ett alternativ. Inte minst hoppas den grekiska regeringen på ryssarna.

Dimitris Mardas blev nyligen till allmänt åtlöje på grekiska sociala medier när han lanserade förslaget att söka möjliga investerare bland alla de tiotusentals flyktingar och migranter som nu är fast i Grekland. Förslaget gick ut på att välbärgade flyktingar skulle placera sina pengar i grekiska banker och på så vis få gräddfil både till boende och uppehållstillstånd.

På twitter spreds snart bilder från det överfulla tältlägret vid gränsen till Makedonien med långa matköer i lervällingen. Hade regeringen blivit så desperat att man sökte pengar till och med här? Oppositionen kallade förslaget galet och omoraliskt.

Men Dimitris Mardas tycker fortfarande att det är ett bra förslag.

– Det finns andra länder där man gjort så här och erbjudit förmåner för rika flyktingar, syrier mot att de investerar i landet. Det finns goda exempel och förslaget går helt enkelt ut på att följa deras exempel.

På en gågata en bit nedanför parlamentet och Syntagmatorget säljer Anastasios Charos damkläder. Det har han gjort i 44 år men aldrig har det gått så dåligt som det senaste året.

- Vi är inne på det sjunde krisåret. Alla åtstramningar, de höga skatterna och de ständiga förhandlingarna skadar inte bara marknaden, det skadar hela landet.

Han ser sig om på gågatan.

– Alla här står med låset i handen, de vet att de kan tvingas stänga ner när som helst, säger Anastasios Charos.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".