Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Expresidenten tvångssteriliserade kvinnor

Publicerat fredag 8 april 2016 kl 10.32
"Insåg att jag blivit steriliserad mot min vilja"
(8:17 min)
Yumaira Taipe och Jimena Santos.
1 av 4
Yumaira Taipe och Jimena Santos är två av flera kvinnor som protesterar mot tvångssteriliseringarna som genomfördes under Alberto Fujimoris tid vid makten. Foto: Lotten Collin/Sveriges Radio
Jessenia Cassani företräder några av de tvångssteriliserade kvinnor som vill ställa Alberto Fujimori inför rätta.
2 av 4
Jessenia Cassani företräder några av de tvångssteriliserade kvinnor som vill ställa Alberto Fujimori inför rätta.
Kvinnor protesterar mot Keiko Fujimoris presidentkandidatur genom att måla sina lår med låtsasblod.
3 av 4
Kvinnor protesterar mot Keiko Fujimoris presidentkandidatur genom att måla sina lår med låtsasblod Foto: Lotten Collin/Sveriges Radio
Tvångssteriliserade Victoria Vigo i sin protestklänning.
4 av 4
Tvångssteriliserade Victoria Vigo i sin protestklänning. Texten är Perus hälsolagstiftning på urfolksspråket Quechua. Foto: Lotten Collin/Sveriges Radio

På söndag är det presidentval i Peru, och leder i opinionsmätningarna gör Keiko Fujimori, dotter till Alberto Fujimori som styrde Peru med auktoritära metoder på 90-talet. Expresidenten sitter i dag fängslad för korruption och brott mot mänskliga rättigheter. Men många kräver att Fujimori också ställs inför rätta för de tvångssteriliseringar av tusentals kvinnor som gjordes under hans tid vid makten - en fråga som hans dotter Keiko inte velat diskutera under valkampanjen. Vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin rapporterar från Lima.

Victoria Vigo tar fram en vit klänning med svart text som ligger inslagen i silkespapper. Jag ska ha den här på protestmarschen i dag, säger hon, och förklarar att textremsorna som är tryckta på tyget är utdrag från Perus hälsolagstiftning.

Det är skrivet på urfolksspråket quechua, säger Victoria Vigo, och det står att alla kvinnor har rätt att själva bestämma över sin reproduktion. Det fick inte Victoria. När hon var gravid med sitt tredje barn 1996 satte värkarna igång för tidigt, och hon hamnade på sjukhus. Det blev akut kejsarsnitt, men barnet överlevde inte.

Jag låg i sjukhussängen och en av doktorerna försökte trösta mig genom att säga att jag var ung, jag kunde få fler barn. Då sa en annan läkare att nej, det kan hon inte, vi har redan steriliserat henne, säger Victoria Vigo. Hon var omtöcknad och förkrossad över sin döda son, och det var först några veckor senare som hon gick till en gynekolog.

Gynekologen kunde se att mina äggledare skurits av. Jag insåg att jag blivit steriliserad mot min vilja, säger Victoria Vigo. På sjukhuset ville ingen bekräfta historien och i hennes journaler fanns ingreppet inte registrerat. Men Victoria gick till domstol och läkaren erkände under rättegången att han steriliserat henne. Han sa att han bara följde order, säger Victoria Vigo.

Var de orderna kom ifrån - det är huvudfrågan i den pågående utredningen om de tusentals kvinnor som precis som Victoria tvångssteriliserades i Peru på 90-talet. Mycket tyder på att det var en medveten politik för att minska befolkningstillväxten, och att läkarna tvingades uppfylla kvoter som hälsoministeriet satt upp på uppdrag av dåvarande president Alberto Fujimori. Han sitter i dag sitter dömd för korruption och för brott mot de mänskliga rättigheterna, men hans dotter Keiko Fujimori vill bli Perus nästa president. Hon leder i opinionsmätningarna inför valet på söndag. Det känns frustrerande efter vår långa kamp för upprättelse, säger Victoria.

Keiko Fujimori har kallat tvångssteriliseringarna för enstaka fall, och skyllt på läkarna. Men det är fel. Det finns bevis för att det här var en medveten politik, säger Jessenia Cassani som arbetar på kvinnoorganisationen Demus.

Det finns kommunikation mellan Alberto Fujimori och hans ministrar där de rapporterar hur många kvinnor som steriliserats och fastställer kvoter, säger Jessenia Cassani. Totalt steriliserades över 300 000 kvinnor mellan 1995 och år 2000, då Fujimori tvingades avgå efter folkliga protester. Steriliseringsprogrammet var ett sätt för regeringen att minska befolkningsökningen, och ingreppen genomfördes framför allt i fattiga bergsområden där kvinnorna inte förstod vad de utsattes för, säger Jessenia.

De flesta av offren är fattiga urfolkskvinnor som bara pratar quechua, de hade ingen möjlighet att motsätta sig läkarnas vilja. Det här var en rasistisk befolkningspolitik som dessutom genomfördes med undermålig hygien, vilket gjorde att minst 18 kvinnor dog som en direkt följd av ingreppen, säger Jessenia Cassani på organisationen Demus. Hon är rådgivare till några av de drygt 2 000 kvinnor som nu försöker ställa Fujimori inför rätta. Förundersökningen har pågått av och till i 14 år, men aldrig avancerat till åtal. Det senaste året har utredningen stått helt still. Jag tror åklagaren väntar på vad som ska hända i presidentvalet, säger Jessenia Cassani.

Vänd på dig och lyft på kjolen! En tjej smetar fullt med rödfärg över låren på sin kompis. Kön bakom är lång och lite stressad; alla vill ha låtsasblod i ljumskarna innan demonstrationen sätter igång. Det är den 5 april, och runtom i hela Peru demonstrerar tusentals människor mot Keiko Fujimori och de brott som hennes pappa begått. Victoria Vigo står redan på San Martin-torget i sin vita klänning. På en gräsmatta strax intill sitter Jimena Santos och Yumaira Taipe och övar protestramsor. Runt midjan har de varsin livmoder i svart papp.

Vi målar benen med blod och sätter på oss livmödrar för att säga till Keiko att hon har fel när hon kallar steriliseringarna för enskilda misstag. Det var inga misstag, det var ett brott mot mänskligheten, säger Yumaira.

Om Keiko Fujimori blir president så kommer det innebära ännu mer straffrihet, säger Jimena Santos. Jag invänder att Alberto Fujimori ju faktiskt sitter i fängelse, dömd till 25 år för både korruption och för att ha beordrat avrättningar av universitetsstudenter på 90-talet. Det är ett av få fall i världen där en före detta statschef faktiskt dömts i nationell domstol. Det stämmer, säger Jimena. Men de steriliserade kvinnorna har fortfarande inte fått upprättelse.

Kvinnornas kamp för rättvisa har aldrig ansetts viktig. Många peruaner tycker till och med att tvångssteriliseringarna var bra, eftersom kvinnorna var fattiga och fick många barn som också växte upp i fattigdom. Det folk måste förstå är att vi kvinnor själva har rätt att bestämma över vår kropp. Och det har vi fortfarande inte i Peru, tvångssteriliseringarna är bara ett exempel, säger Jimena Santos.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".