Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Risk för Brexit oroar svenska exportföretag

Publicerat onsdag 13 april 2016 kl 11.55
Storbritannien röstar den 23 juni
(8:41 min)
Scanias Sara Övreby
Scanias Sara Övreby Foto: Staffan Sonning

Om drygt två månader, den 23 juni, går britterna till folkomröstning om huruvida landet ska stanna kvar inom EU, eller lämna unionen. Det är ett beslut som kan komma att få långtgående konsekvenser för både Storbritannien och Europa – och kanske resten av världen. Men vad skulle det innebära för Sverige, ett litet land med stort beroende av export? Vår ekonomikorrespondent Staffan Sonning försöker hitta svaret.

– Storbritannien är en av våra största marknader. Vi har 20 procent av marknaden för lastbilar, det vill säga var femte lastbil på de brittiska vägarna är en Scania, säger Sara Övreby. Hon är Manager Global Public Affairs i Scania, det kan översättas ungefär som ansvarig för omvärldskontakter.

– Vi har också en stor bussförsäljning i Storbritannien, och vår serviceverksamhet är vår näst största i världen, säger Sara Övreby.

Det finns över 1000 svenska företag som har dotterbolag i Storbritannien. Scania är ett av dem. Så frågan är då, vad skulle det innebära för ett bolag som Scania om britterna skulle rösta sig ut ur EU den 23 juni i år, det som numera kallas för Brexit.

– Det är lite svårt att spekulera i, eftersom ingen riktigt vet konsekvenserna, vad som händer sedan, om britterna eventuellt röstar sig ur EU, säger Sara Övreby. Men man kan titta på konjunkturen, vår nybilsförsäljning är väldigt beroende av konjunkturen. Storbritannien har haft en väldigt positiv konjunktur, men vi märker av en viss avmattning. Om det är en naturlig avmattning eller om det är konsekvenserna av en oro inför utgången av folkomröstningen, det vet vi inte i dag.

Kampanjen inför kan i Storbritannien börjar officiellt nu på fredag. Brexitfrågan har visserligen varit dominerande i brittisk debatt länge, men från och med fredag får organisationer och kampanjer börja spendera pengar på att få fram sitt budskap.

Den genomgående reaktionen när man talar med britter om Brexit är att det inte finns några fakta att ta ställning till. Och det är onekligen sant. Ingen kan säga vad följden skulle bli om britterna lämnar EU. Det beror på att så fort utträdesansökan lämnats in så inleds två år av förhandlingar om vilka villkor som ska gälla i relationen mellan EU och sitt forna medlemsland i fortsättningen. Många anser att de två åren inte kommer att räcka till, utan att det kanske kan ta uppåt tio år innan alla förhandlingar värkts igenom.

– Jag tror vi får sälla oss till dem som inte riktigt vet. Men det finns ett antal orosmoment som man kan hålla ögonen på redan nu, säger Sara Övreby. Exempelvis så har EU en harmoniserad lagstiftning kring produkter, så det vi tillverkar i Sverige som uppfyller EU-kraven kan vi direkt exportera och sätta på vägen i vilket annat EU-land som helst. Skulle Storbritannien välja att införa egna regler, så får det ju påverkan på hur vi kan tillverka våra produkter, även här i Södertälje.

– En annan fråga är ju om Storbritannien kommer att inrätta någon form av tullmurar mot EU. Nu är kanske inte det så troligt, eftersom Storbritannien är mycket frihandelsvänligt, men det är onekligen ett orosmoment, säger Sara Övreby.

Om tullmurar och särlagstiftning är ett "worst case scenario" så finns det förstås ett bästa scenario som innebär att det inte blir någon förändring alls, det vill säga att Storbritannien och EU förhandlar fram överenskommelser som innebär att Storbritannien får ett heltäckande frihandelsavtal med sina gamla unionskamrater. Ett som liknar de avtal Norge har med EU till exempel. Det kommer dock knappast att bli enkla förhandlingar. Övriga EU kommer säkert att tveka inför att visa att ett medlemsland kan lämna unionen och få behålla alla fördelar i alla fall. Det innebär i vilket fall som helst en lång tid av osäkerhet. Och osäkerhet är inget som företag gillar.-

– Nej, det viktiga för företag är ju att ha en långsiktig beslutshorisont. Det tar oss på Scania 20 år att utveckla en ny produkt. Om det skulle komma omfattande förändringar i regelverket under en sådan period, så skulle det sätta oss i en svår situation, säger Sara Övreby.

Jag åker tillbaka till London och beger mig till The Sweden House i Marylebone i centrala London, där den svenska ambassaden ligger. Här finns också Svenska Handelskammaren. Jag har stämt möte med vd Ulla Nilsson.

– Marknaden här i Storbritannien är väldigt viktig för Sverige, det är vår fjärde största marknad, säger Ulla Nilsson.

Enligt henne finns det just nu mellan 1100 och 1200 företag som är aktiva i Storbritannien.

– Det är en ständig inström av nya företag, trots att det är en folkomröstning om några månader så finns det fortfarande ett intresse för att komma hit och etablera sig, framför allt för bland tjänsteföretag.

Så folk bryr sig inte om att det är på gång en folkomröstning?

– Nej det verkar så, eller så har man inte insett vad det kan komma att betyda om det skulle bli en Brexit.

Och som sagt, vad effekterna för svenska företag skulle bli, är omöjligt att säga, eftersom det hänger på hur år av förhandlingar slutar. Men jag ber ändå Ulla Nilsson att också ge ett värsta scenario.

– Att det blir helt andra tullar, till exempel. Eller att det företag som vill ta hit svensk expertis måste söka arbetstillstånd för dem, som det var innan Storbritannien gick med i EU. Jag anser personligen, att Sverige behöver Storbritannien i EU, säger Ulla Nilsson.

Om man tittar på den brittiska debatten, så är företagen än så länge märkligt frånvarande. Det sägs bero på, att många företag inte gärna tar ställning i en så splittrande samhällsfråga. Så frågan är, gäller den försiktigheten också svenska företag?

– Det är vad vi vid Handelskammaren har upplevt i alla fall. Vi har försökt fråga en del av våra medlemsföretag, men de vill inte ge några synpunkter över huvud taget.

Vad kan det bero på? Vill man inte reta upp en del av sin kundkrets?

– Så kan det vara. Men det kan också bero på att man inte riktigt vet vad det skulle innebära. Och det vet vi ju faktiskt inte, säger Ulla Nilsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".