Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Striden om Diyarbakirs historia

Publicerat fredag 22 april 2016 kl 11.41
Diyarbakirs gamla stad
(11 min)
 
1 av 7
Diyarbakirs gamla stad.
2 av 7
Diyarbakirs gamla stad. Foto: Katja Magnusson/Sveriges Radio
Avspärrningar i Diyarbakirs gamla stad.
3 av 7
Avspärrningar i Diyarbakirs gamla stad. Foto: Katja Magnusson/Sveriges Radio
Stadsmuren i Diyarbakir är listad som världsarv av Unesco.
4 av 7
Stadsmuren i Diyarbakir är listad som världsarv av Unesco. Foto: Katja Magnusson/Sveriges Radio
Bayram Arikboga i Diyarbakir.
5 av 7
Bayram Arikboga i Diyarbakir. Foto: Katja Magnusson/Sveriges Radio
Nevin Soyukaya är arkeolog i Diyarbakir.
6 av 7
Nevin Soyukaya är arkeolog i Diyarbakir. Foto: Katja Magnusson/Sveriges Radio
Mehmet Kaya är kritiker till planerna på ombyggnad av Sur.
7 av 7
Mehmet Kaya är kritiker till planerna på ombyggnad av Sur. Foto: Katja Magnusson/Sveriges Radio

I somras utsågs stadsmuren i Diyarbakir till världsarv av Unesco, strax därefter bröts vapenvilan mellan den kurdiska PKK-gerillan och den turkiska staden. Strider har rasat mitt i den historiska delen av Diyarbakir, byggnader har blivit till ruiner. Men nu planerar turkiska myndigheter om att bygga upp stadsdelen på nytt och har jämfört med den spanska staden Toledo. Men planen har fått kraftig kritik. Reportage av Katja Magnusson

Stadsmuren påminner om Visby ringmur och höjer sig över de gröna trädgårdarna som leder ner mot floden.

Innanför fortet med vakttorn och portar som har anor fån romartiden ligger stadsdelen Sur. Här växte en av de första civilisationerna fram.

I juli förra året utnämndes muren och trädgårdarna vid Tigris till världsarv av UNESCO.

Strax efteråt bröts vapenvilan mellan den turkiska staten och den kurdiska PKK-gerillan. Unga sympatisörer till gerillan grävde diken och byggde barrikader i hjärtat av gamla stans trånga gränder, de utropade lokalt självstyre och stoppade polisen från att komma in.

Turkisk polis och militär inledde operationer som pågick i månader.

Det var utegångsförbud dygnet runt. Nu har vapnen tystat, men ingångarna till delar av gamla stan är fortfarande spärrade av polisen.

Nära en av barrikaderna träffar jag en grupp kvinnor.

– Vi ska inte ta med oss någonting vi vill bara se vårt hus, säger åttabarnsmamman Aynur.

I december flydde hon från sitt hem, nu vet hon inte vad som hänt med huset.

Bilder inifrån Sur visar sönderskjutna byggnader och ruiner. Kvinnorna har ansökt om tillstånd för att inspektera förödelsen, men bara en av dem släpptes igenom.

– Det finns inget kvar, allt är förstört, berättar hon.

Men nu har turkiska myndigheter lanserat en ny plan.

Stadsdelen Sur i gamla stan ska byggas upp på nytt, det är budskapet i en reklamfilm från den turkiska premiärministerns kontor.

I en dataanimerad video visas breda avenyer, springbrunnar, moskéer och skrattande barn. I filmen byts bilderna av barrikader och leriga gator ut mot färgglada lekplatser.

– Nu kommer det att bli fred på gatorna, lovar berättarrösten.

Turkiets premiärminister har sagt att gamla stan ska bli som den spanska världsarvsstaden Toledo, staden som förstördes vid en belägring under det spanska inbördeskriget på 1930-talet och senare byggdes upp av diktatorn Franco.

I kommunhuset står arkeologen Nevin Soyukaya framför kartor som klistrats upp på väggen.

Alla visar Diyarbakirs gamla stad med den karaktäristiska ringmuren. I gamla stan finns osmanska moskéer, en armenisk kyrka som nyligen restaurerats och andra kulturminnesmärken.

I dag är väggarna skadade av skotthål. Det var Nevin som ledde arbetet med att få området accepterat som världsarv och hon förstår inte varför turkiska politiker nu talar om Toledo.

– Diyarbakir kan aldrig vara Toledo, det kan bara bli en kopia, säger hon.

Efter att ha sett bilder och filmer om planerna för den nya stadsdelen är Nevin Soyukaya orolig.

Istället för smala gränder har det blivit stora breda vägar, den ursprungliga stadsplanen med rötter sen romartiden finns inte kvar, det är fullständigt emot Diyarbakirs identitet, tycker arkeologen.

För den kurdiska minoriteten i Turkiet är Diyarbakir ett politiskt och kulturellt centrum.

Planer från regeringen i huvudstaden Ankara ses ofta med misstänksamhet. Diyarbakirs stad styrs idag av det pro-kurdiska partiet HDP, men det är AKP-regeringen som leder arbetet med hur stan ska byggas upp.

De två partierna är totala motpoler i turkisk politik.

– Regeringen arbetar mycket isolerat, deras projekt är stängda för allmänheten och det är en process som bara de känner till, säger arkeologen Nevin Soyukaya.

Utanför stadsmuren spelar några barn fotboll, vid varje port i muren finns poliser, bakom sandsäckar och kravallstaket.

Jag vandrar förbi smeder och hantverkare i den del av Diyarbakirs gamla stad som nyligen öppnats upp efter striderna, tillsammans med Mehmet Kaya.

Han är analytiker på tankesmedjan Ditam i Diyarbakir och driver dessutom apotek och äger lokaler i gamla stan.

Hundratals företagare och markägare har skrivit under protester mot regeringens planer, Mehmet Kaya är en av dem.

Han pekar ut barriärerna, vid varje gränd som leder in till gamla stan finns en polisavspärrning, där innanför ännu högre murar.

Stan är full av polisens pansarfordon med galler för fönstren

– Det finns en polisbil för varje grupp av tio personer, säger Mehmet Kaya medan ännu en polisbil rullar förbi.

Han konstaterar att både polisen och medborgarna vet att det inte längre finns några stridande kvar där innanför avspärrningarna, men staden är på väg att tömmas på människor, enligt Mehmet Kaya.

Vi slår oss ner på ett café i Hasanpasa.

Det här är en av de byggnader som är typiska för Diyarbakirs gamla stad. Jag tittar upp mot stenvalven och väggarna som är randiga av svarta och vita stenblock som fogats samman.

Hit kom Turkiets premiärminister Ahmet Davutoglu nyligen i ett ovanligt besök för att lansera planerna för ombyggnaden av Gamla Stan.

Hans tal direktsändes i statlig tv inför applåderande anhängare.

Premiärministern spelade upp filmen med de skrattande barnen och de nya gatorna och sa att kampen mot terror inte är över här.

– Vi ska inte förspilla ett enda ögonblick i kampen mot terrorismen, tills vi har säkrat varenda gata i Diyarbakir och varenda hem i Sur, och att säkerheten och lugnet återställts, sa Ahmet Davutoglu.

Premiärministern utlovade att den gamla stan som ska bli som ny, med bibliotek och museum.

Premiärminister Ahmet Davutoglu har sagt att han tycker att hans jämförelse mellan gamla stan i Diyarbakir och spanska Toledo helt missuppfattats. Kritiker har kopplat ihop Toledo med Francotiden och den spanska diktatorn på 1930-talet.

– De här som har startat polemiken om Franco när man diskuterar Toledo är okunniga om städer, okunniga om civilisationer, säger Ahmet Davutoglu.

– När vi talar om Toledo så minns vi civilisationen i Andalusien men de tänker på Franco.

Medan premiärministern vill påminna om storhetsdagar för muslimsk byggnadskonst och det muslimska inflytandet i Spanien där Toledo var ett arkitektoniskt praktexempel, så förstår Mehmhet Kaya – som har sina tidigaste barndomsminnen från gränderna i gamla stan – inte alls jämförelsen.

– Man blir ju irriterad över att någon liknar ditt namn, din identitet med någon annans, då blir man ju också irriterad om din stad liknas vid någon annan stad. Stadsdelen Sur har 7000 års historia bakom sig det är därför människor har reagerat så starkt, säger Mehmet Kaya.

Striden här handlar inte alls bara om byggnader, utan om hur historien ska berättas.

Det florerar många rykten om planerna i Diyarbakirs gamla stad, i flera dagar ber jag om en intervju med stans guvernör eller ledande företrädare för regeringspartiet AKP, guvernören tackar till sist nej med hänvisning till att det varit oförutsedda händelser, soldater har dödats i attacker från PKK-gerillan.

Ett dokument som sprids visar att staten kommer att ta över nästan all mark i Sur i gamla stan, det statliga ägandet väntas öka från 16 till 82 procent och staten vill köpa upp mark och byggnader.

Mehmet Kaya har fyra butiker, som alla omfattas av projektet. Han vill inte sälja men tror inte att det går att stoppa planerna.

– Vi har inga rättigheter att klaga över förstatligandet, vi kan bara klaga över de belopp vi erbjuds, men jag tror inte att nån kommer att få den rätta ersättningen, säger han.

Men oron handlar inte bara om att invånarna inte kan påverka planerna, många är rädda för att regeringen vill ändra gamla stans karaktär och tvinga invånarna att lämna sina hem.

Bayram Arikboga visar mig bilder i sin mobil av en annan av Diyarbakirs historiska byggnader, i svart-vit sten med innergårdar och springbrunnar.

För en tid sen köpte han tillsammans med andra det här huset i gamla stan, men nu ligger det innanför avspärrningarna. Planen var att göra om byggnaden till boutiquehotell. Idag har han ingen aning om det går att genomföra

– När vi ser på det här kriget så vet vi inte vad som väntar oss i framtiden, inbördeskrig kan bryta ut, de kan förstatliga, säger Bayram Arikboga.

För Bayram har det som händer nu en djup personlig innebörd.

De historiska kvarteren i Diyarbakir har sett en stor inflyttning sen 1990-talet, då kurdiska familjer flydde undan militäroperationerna på landsbygden.

När Bayram var 12 år gammal brändes hans by och familjen kom hit till Diyarbakir. Han minns hur poliser och soldater med masker sa åt dem att lämna huset och hur han såg byn brinna.

– Jag kan fortfarande höra min farmors gråt och klagan, hon skrek på kurdiska, de har bränt ner mitt hem, hennes gråt och hennes skrik.

I dag tycker Bayram Arikboga att historien upprepar sig.

– Staten brände ner våra byar och hem det var därför vi kom hit, hela familjen arbetade jättehårt och köpte det här huset där vi ska bygga boutiquehotell med våra sparade pengar för de här 25 åren, nu har de beslutat att förstatliga även våra hus där, var 25e år faller vi offer för staten, säger Bayram Arikboga bittert.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".