Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Avföring testas i USA mot många sjukdomar

Publicerat onsdag 27 april 2016 kl 12.00
"Det var pinsamt att fråga men jag hade inget val"
(8:58 min)
Heather Brighton i New York föll på att dö av sjukhusbakterier, men räddades av avföringstransplantation.
1 av 7
Heather Brighton i New York föll på att dö av sjukhusbakterier, men räddades av avföringstransplantation. Foto: Johan Bergendorff / SR
Sasha Lieberman på OpenBiome visar upp de kapslar med avföring som patienter ska svälja 30 st av.
2 av 7
Sasha Lieberman på OpenBiome visar upp de kapslar (här tomma) med avföring som patienter ska svälja 30 st av. Foto: Johan Bergendorff / SR
Avföringen silas så att fibrer försvinner och tarmerierna finns kvar.
3 av 7
Avföringen silas så att fibrer försvinner och tarmerierna finns kvar. Foto: OpenBiome
Nu kan individer också frysa in sin egen avföring utifall att, visar Sasha Lieberman på OpenBiome
4 av 7
Sasha Lieberman Openbiome med avföringsfrys Foto: Johan Bergendorff / SR
OpenBiome annonserar efter donatorer lokalt
5 av 7
OpenBiome annonserar efter donatorer lokalt. 35 lämnar nu dagligen. Foto: Johan Bergendorff / SR
Avföringsburk i ställning att sätta på toaringen. Bara fast avföring 3-5 enligt skalan godkänns.
6 av 7
Avföringsburk i ställning att sätta på toaringen. Bara fast avföring 3-5 enligt skalan godkänns (minimum 55 gram) Foto: Johan Bergendorff / SR
Dr. Jessica Allegretti på Brigham and womens hospital i Boston.
7 av 7
Dr. Jessica Allegretti på Brigham and womens hospital i Boston.

Att ge avföring från friska personer till sjuka via slang eller piller för att återställa tarmfloran har visat sig vara en mycket effektiv behandling vid svåra sjukhusdiarréer. Det här har öppnat ett nytt forskningsfält. Så kallad fekal transplantation testas nu mot en lång rad sjukdomar.

– Det var bara en vanlig knäoperation. Min andra, berättar Heather Brighton, en 60-årig blond managmentkonsult i jeans och sporttröja med lägenhet intill Central park på Manhattan.

– Men direkt efteråt fick jag enorma problem med magen, berättar hon, och fick springa på toa hela tiden. Jag kunde inte behålla någon mat.

Heather Brighton hade drabbats av den fruktade sjukhusbakterien Clostridium difficile av en särskilt giftig sort och antibiotikan hon fick av alt starkare och dyrare sorter hjälpte inte. Hon gick ned från 54 till 44 kilo och fick tillslut sondnäring.

Livet höll bostavligen på att rinna ur henne. Antibiotikan hade slagit ut de hundratals snälla bakteriearter som skyddar kroppen mot giftiga, penicillintåliga varianter.

Hon började desperat leta efter en bot på nätet och fann att en transplantation av någon annans friska bakterieflora skulle kunna rädda henne. Om hon bara hittade en donator och en läkare villig att stoppa in avföringen med slang i hennes tjocktarm.

Då för tre år sedan var det inte tillåtet enligt amerikanska Läkemedelsverket så det fanns gott om riskabla gör-det-själv tips. Men Heather Brighton hade tur, reglerna ändrades just då eftersom forskningsresult visade att runt 90 procent av patienterna botades.

Hennes man kunde inte hjälpa till eftersom han tagit antibiotika nyligen, men han hade två kusiner och en syster som de ringde upp.

– Det var rejält pinsamt att fråga om hon kunde få lite avföring från någon av de kvinnliga släktingarna, säger Heather Brighton. De trodde inte sina öron, men eftersom det var en fråga om liv och död så gick de alla tre med på det.

– Det var ett mirakel, jag låg för döden, tre dagar senare var jag fullt frisk och efter det här har jag inte haft några hälsoproblem alls, inte heller av mina tarmfickor som plågat mig under många år, berättar Heather Brighton.

Numer vägrar hon ta antibiotika, har engagerat sig i fekaltransplantationsstiftelsen och tänker noga på vad hon äter för att goda bakterier i tarmen ska trivas.
– Inte för mycket alkohol, socker, gluten eller mjölkprodukter, säger hon.

Redan på 300-talet finns nedtecknat i kinesiska läkarböcker om en gul soppa där avföring blandats i som kan bota diarréer. Men det skulle dröja ända till 2000-talet innan behandlingsmetoden började prövas inom västerländsk medicin. Och nu tre år efter att Heather Brighton fick sin transplantation, behöver inte längre patienter leta upp sin egen donator.

Det finns en ideell avföringsbank i Boston som heter OpenBiome. Där lämnar ett 30-tal donatorer dagligen vad de presterat på toa i en burk med plastlock och får 40 dollar motsvarande 320 kronor för besväret. Eftersom donatorerna förväntas komma dagligen så kan det bli en årsinkomst på över 100 000 kronor.

Jag möter en av dessa utvalda, för det är mycket noggranna medicinska tester som görs, så bara knappt 3 % accepteras i slutändan. Det är svårare än att komma in på toppuniversitet Harvard påpekar OpenBiome.

Mannen vill vara anonym, för en del fnissar åt hans deltidsjobb som han nu haft i fyra månader. Fast jag räddar liv och det känns viktigare än att jag tjänar pengar på något man i vanliga fall gör gratis, säger han. Mannen är i 30-årsåldern, jobbar inom vården och bor i närheten.

Han är smal liksom övriga donatorerna, för OpenBiome vill undvika risken att överföra några tarmbakterier som är extra effektiva att ta upp näring vilket kan göra mottagaren tjock. Han har heller ingen släkthistoria av psykiska sjukdomar som också verkar kunna påverkas tarmfloran.

Den enda sjukdom där det ännu finns säkra vetenskapliga bevis för att avföringstransplantationer verkligen hjälper är mot tarminfektioner av sjukhusbakterien Clostridium difficile. Men OpenBiome skickar också en hel del laddningar till forskningsprojekt för att se om en ny bakterieflora kan bota andra tarmsjukdomar, ja kanske också cancer, diabetes, MS, Parkinson, allergi, astma och depression.

Tre mindre forskningsstudier drar nu igång i USA mot svår fetma. På möss har det visat sig kunnat ge viktnedgång när man överför tarmflora från smala till en tjocka. Vissa bakterier verkar mer effektiva än andra att ta upp näring från maten.

– Nu vill vi se om samma sak stämmer för människor, säger forskningsledaren doktor Jessica Allegretti på Brigham and womens hospital i Boston.

– Det är väldigt spännande att vara pionjär i ett forskningsfält som utvecklas så snabbt, tycker Jessica Allegretti, men tillägger. Detta är ingen mirakelkur som kan bota allt, det ser vi redan nu.

Inne på labbet tas donatorns plastbytta emot av personal som bedömer om innehållet ser friskt ut, vare sig för löst eller hårt eller med konstig färg och doft. Sedan hälls det i en filterpåse och knådas i maskin tillsammans med saltlösning och glycerol så att bakterierna separeras från restfibrer.

Soppan stoppas antingen i flaskor för att kunna sprutas upp i äntarmen på sjuka, eller ges via slang genom näsan ovanifrån eller i kapslar, där man måste svälja 30 stycken. Den djupfrysta avföringen skickas med budfirma till över 600 sjukhus i alla USAs delstater. En del paket går också till andra länder.

Varje kur säljs till självkostnadspris, för några tusenlappar och hittills har man hjälpt över 12 000 patienter. Vissa av donatorerna kommer till och med två gånger om dagen, men det finns prestationskrav, berättar Sasha Liberman på Openbiome.

Minimumdonationen för att få betalt är 55 gram. Rekordet ligger på över ett halvt kilo. OpenBiome håller till i en förort till Boston och statades av forskare vid den tekniska högskolan MIT efter att en vän smittats av Clostridium difficile och haft svårt att få hjälp.

Det här är en ideell icke vinstdrivande avföringsbank som expanderar mycket snabbt. För några månader sedan var man 20 anställda, nu 50, och inom några månader flyttar man till större lokaler. En annan ideell avföringsbank har öppnat i Kalifornien och i Holland finns ytterligare en. Även i Sverige behandlas patienter med den nya metoden, men varje sjukhus har sin egen lilla bank.

Doktor Majdi Osman är OpenBiomes chef för kliniska studier, född i Sudan och utbildad i Storbritannien. Själv forskar han om HIV, men det här nya området hur tarmbakterierna, som är många gånger fler än våra mänskliga celler, påverkar resten av kroppen tycker han är det mest spännande som hänt inom infektionssjukdomar på 100 år.

Han tror att avföringsbankerna kommer finnas kvar även när Läkemedelsföretag nu jobbar med att ta fram godkända mediciner där man plockat ut och odlar upp vissa bakterier från tarmfloran som verkar särskilt viktiga. Ungefär som att det finns både blodbanker och riktade läkemedel.

Numer kan folk också lagra sin egen avföring här i Boston om de skulle behöva den senare efter en hästkur av antibiotika till exempel. Men hur är det att jobba här undrar jag, blir det inte mycket skitsnack?

– Vi är inte blyga av oss utan talar ofta om bajs, så man får tänka sig lite för på middagsbjudningar, säger Dr. Majdi Osman och skrattar gott.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".