Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Serbien mellan EU och Ryssland

Publicerat fredag 6 maj 2016 kl 13.03
"Människor i Serbien är ganska förvirrade"
(9:02 min)
En staty i Belgrad minns offren för Natos bombningar 1999.
1 av 5
En staty i Belgrad minns offren för Natos bombningar 1999. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
Belgradbon Igor Hut är tveksam till om EU i dess nuvarande form kommer att finnas kvar om tio år. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
2 av 5
Belgradbon Igor Hut är tveksam till om EU i dess nuvarande form kommer att finnas kvar om tio år. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
I souvenirstånden i Belgrad säljs tröjor med Rysslands president Vladimir Putin som motiv. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
3 av 5
I souvenirstånden i Belgrad säljs tröjor med Rysslands president Vladimir Putin som motiv. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
Studenterna Zoran Neradcic, Jasmina Milosadovic och Milica Pandurevic säger att entusiasmen inför ett EU-medlemskap har minskat. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
4 av 5
Studenterna Zoran Neradcic, Jasmina Milosadovic och Milica Pandurevic säger att entusiasmen inför ett EU-medlemskap har minskat. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
Jelena Milic som leder Centrum för euroatlantiska studier i Belgrad säger att den ryska närvaron ökat i Serbien. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.
5 av 5
Jelena Milic som leder Centrum för euroatlantiska studier i Belgrad säger att den ryska närvaron ökat i Serbien. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.

I dag genomförs omval på flera platser i Serbien där oegentligheter sägs ha förekommit under parlamentsvalet som hölls för drygt en vecka sedan. Men även om resultatet kan förändras något är ändå sittande premiärminister Alexandar Vucics och hans Progressiva parti valets stora segrare med omkring 48 procent av rösterna. Ett viktigt mål för den serbiska regeringen är att göra Serbien till EU-land men samtidigt visar opinionsmätningar att många serber föredrar Ryssland som samarbetspartner framför EU även om de flesta längtar efter en västerländsk levnadsstandard. Östeuropakorrespondent Johanna Melén rapporterar från ett kluvet land.

Genom parken i Belgrad kommer Igor Hut i klargrön tröja och säger att läget här i landet är lite schizofrent.

– Människor i Serbien är ganska förvirrade, säger han.

– Frågar man folk här om de vill leva i den Europeiska unionen är svaret självklart ja, men om du frågar dem vilka de älskar mest; ryssarna eller amerikanerna kommer de så klart svara ryssarna.

Sedan säger Igor Hut något som väldigt många serber lyfter fram när de tillfrågas om varför Ryssland, i alla fall känslomässigt, står dem så mycket närmare.

Ryssarna bombade oss inte. Men de andra, de bombade oss på 90-talet.

I en park intill står en liten flicka staty, bakom henne breder vingar av sten ut sig med den inristade texten: "Vi var bara barn". På stensockeln flickan står på kan man läsa, på serbiska och engelska "till barnen som dödades under Natoangreppet 1999".

Försvarsalliansen Natos bombningar pågick mellan den 24 mars och den 10 juni 1999, målet var Slobodan Milosevic regim och att få ett slut på kriget i Kosovo där man stred för sin självständighet från Serbien. I efterhand kritiserades bombningarna för att så många civila dog. Hur många är fortfarande inte klart. Enligt Serbiens regering dödades minst 2 500 människor, andra nämner betydligt lägre siffror.

Oavsett hur många som dog är minnena fortfarande starka och gör att många serber ännu är kluvna i sin inställning till väst. Förutom USA deltog en lång rad europeiska länder i Natoinsatsen.

På en liten gata i Pancevo, en halvtimmes bussfärd från Belgrad, funderar väninnorna Mira och Jasmina på vad som är bäst för Serbien i dag. Vill de gå med i EU?

– Kanske ja, kanske nej, säger Mira.

Om EU vill att vi ska erkänna Kosovo som ett självständigt land kommer vi aldrig att gå med, säger Jasmina.

– Och så har vi ju engelsmännen som funderar på att lämna EU, säger Mira i munnen på Jasmina.

Sedan säger Jasmina att "det är vi, ryssarna och kineserna."

– Ja ja ja, Ryssland är bättre för oss. De bombade oss ju inte och, säger Jasmina, de har alltid stått upp för oss i FN.

Till exempel lade Ryssland förra året in sitt veto mot en resolution som ville klassa massdödandet i Srebrenica under Bosnienkriget som folkmord.

2009, tio år efter natobombningarna var 79 procent av serberna för ett EU-medlemskap, enligt opinionsinstitutet Ipsos. I höstas hade den siffran sjunkit till 49 procent samtidigt som 94 procent ansåg att det låg i Serbiens intresse att bevara starka band till Ryssland.

Samtidigt, enligt en opinionsmätning publicerad i början av förra året, sa 70 procent av de tillfrågade att ett EU-land vore det bästa om deras barn tänkte flytta utomlands. Bara 17 procent ville skicka sina barn till Ryssland.

På en bänk utanför filosofiska fakulteten i Belgrad säger juridikstudenten Zoran Neradcic att hans entusiasm inför ett EU-medlemskap har minskat de senaste åren.

– EU har ju så många problem nu, med flyktingkrisen, med den ekonomiska krisen, säger Zoran Neradcic.

Intill sitter Jasmina Milosadovic och säger att hon inte tror att premiärminister Aleksandar Vucic är riktigt ärlig när han säger att han vill att Serbien ska gå med i EU.

-- Här måste man ju vara med i Vucics parti för att få ett bra jobb, säger Zoran Neradcic.

Det tycker han inte är i linje med hur det ska fungera i ett EU-land.

Serbien började förhandla om ett EU-medlemskap vintern för två år sedan och i år tecknades ett avtal med försvarsalliansen Nato som säger att Natosoldater får röra sig fritt i landet. Det avtalet fick Ryssland att reagera ilsket eftersom man ser Serbien som sin traditionella partner, inte minst genom den gemensamma ortodoxa tron, det kyrilliska alfabetet och den gemensamma hållningen i frågor om till exempel Kosovos självständighet.

Serbien har motsatt sig EU:s sanktioner mot Ryssland efter den ryska annekteringen av den ukrainska Krimhalvön och förra året kritiserades Serbien från västligt håll för att man deltog i militärparaden på Röda torget i Moskva till minne av segern i andra världskriget.

På Centrum för euroatlantiska studier i Belgrad säger chefen Jelena Milic att den ryska närvaron i Serbien ökat markant den senaste tiden. Särskilt närvaron av det som hon kallar för "soft power", mjuk makt.

Jelena Milic och hennes medarbetare har just släppt en rapport om det som räknar upp en lång rad organisationer som på olika sätt försöker stärka den rysk-serbiska samhörigheten och som, enligt Jelena Milic, i sin retorik lyfter fram konservativa, till och med antidemokratiska värden som står långt ifrån de som hör hemma i väst.

Det som kommer från ryskt håll i dag är inte i första hand emot EU eller Nato, det är emot demokratin, säger Jelena Milic.

I det serbiska parlamentsvalet som hölls förra söndagen gick flera partier framåt som förespråkar ett närmande till Ryssland istället för till västorganisationer som EU och Nato. Premiärminister Aleksandar Vucic spelar just nu på båda planhalvorna för att se var han kan få ut största möjliga vinning, säger Jelena Milic.

Jelena Milic har efter sin senaste rapport om rysk närvaro i Serbien utsatts för hot som också riktats mot hennes barn. Hon ser den sjunkande entusiasmen bland serberna för ett EU-medlemskap som en direkt följd av det ryska inflytandet.

Andra i Serbien menar att bilden av Ryssland som en allt starkare kraft i landet är överdriven. Många serber ser helt enkelt krasst till dagens verklighet med ett EU som går igenom den ena krisen efter den andra.

I parken i Belgrad säger Belgradbon Igor Hut att visst, vi blir säkert medlemmar vad det lider, men i vilket EU då?

– Ska man vara ärlig så kommer vi nog med i EU när slutet närmar sig. Kommer EU som det ser ut i dag ens att existera om tio år? Det har vi ingen aning om, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".