Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

"Dirty Harry" kan bli president i Filippinerna

Publicerat fredag 6 maj 2016 kl 14.01
"Han har ett förföriskt budskap och folk vill ha snabba lösningar"
(8:18 min)
En man står framför valaffischer.
1 av 3
Foto: Margita Boström/Sveriges Radio.
Foto: Margita Boström/Sveriges Radio.
2 av 3
Foto: Margita Boström/Sveriges Radio.
De grönklädda rösta för att Kid Pena ska bli president. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio.
3 av 3
De grönklädda rösta för att Kid Pena ska bli president. Foto: Margita Boström/Sveriges Radio.

På måndag går drygt 54 miljoner Filippinare till val. I valurnan ska de säga vem de vill ha som sin nästa president, vicepresident och en mängd andra poster under de kommande sex åren. Hör reportaget från Manila av Sveriges Radios korrespondent Margita Boström. 

Det finns en mängd kända efternamn på valsedeln, som den förre diktatorn Marcos son, ja även mamman Imedla Marcos finns där liksom världsmästaren i boxning, Paqciano, och dottern till de filippinska filmstjärnorna med efternamnet Poe.

Men den som leder stort i opinionsundersökningarna att bli landets näste president är en man som säger att han ska lösa landets ökande kriminalitet genom att skjuta alla misstänkta brottslingar. Hans namn är Rodrigo Duterte. 

"Du är utsedd att utföra detta jobb Rodrigo Duterte", sjunger en evangelist tillhörande den katolska kyrkan Kungadömet Jesus Kristi där Pastorn själv kallar sig Guds utsedda son.

Kyrkan, som sänder sitt budskap 24 timmar om dygnet på sin tv-kanal, har sitt huvudsäte i staden Davao på den södra oroliga ön Mindanao. Det är där Duterte varit borgmästare i över 20 år och det är också där som enligt flera rapporter över tusen människor dödats av de så kallade dödspatrullerna som funnits lika länge som Duterte styrt i området.

Rodrigo Dutertes politiska budskap har mest handlat om att få ett stopp på kriminaliteten på samma sätt som han gjort i sin hemstad Davao. Att med hårdhandskar och vid sidan av lagen ta hand om brottsligheten.

– Jag vill inte begå brott, men om Gud utser mig till president så ska jag stoppa brottsligheten och 1 000 kan lätt bli 100 000 och då kan vi föda fiskarna i Manila Bukten. Vill ni inte det, då ska ni inte välja mig till president, sa han i en intervju i höstas.

I sex år har Filippinerna styrts av Benigno Aquino, med en av Asiens bästa och stadigaste ekonomiska tillväxt på runt 6 - 7 procent om året.

Nu finns det fem kandidater som vill ta över de kommande sex åren, men det mesta pekar på att det blir Rodrigo Duterte som vinner valet. I opinionsundersökningar har han en stor ledning över Mar Roxas och Grace Poe vilka båda har ett starkt stöd hos den sittande administrationen och bland affärsmän.

Många ställer sig frågan varför vill nu så många filippinare ha en helt annan sorts ledare. Duterte av många kallad Dirty Harry som en pandang på västernfilmen.

– Han har ett förföriskt budskap och folk vill ha enkla snabba lösningar, säger den politiska analytikern och professorn Ronald Mendoza. 

-- De regeringar vi haft har aldrig kunnat leverera utveckling för hela befolkningen. Tillväxten tillfaller vissa delar av samhället eller hembygden för den styrande politikern, säger han.

Filippinerna styrs av politiska dynastier, politiska familjer, både på central och lokal nivå och flera studier professor Mendoza varit med i visar att det är ett system som hindrar verklig utveckling.

– Politiker ska respekteras när de gör ett gott jobb men vi måste lära oss att det inte är enskilda gåvor från politikerna personligen utan kommer från den gemensamma kassan dit vi betalar skatt. Det har vi i Filippinerna varit dåliga på att förklara för befolkningen.

I Manilas ekonomiska center Makati som blommat ordentligt under åren med Aquino, närmare bestämt vid kyrkan San Ildefonso, träffar jag 19-åriga Jan Paul Mendez och 23-åriga Benny Dichoso. Båda känner en viss oro kring mannen som kan bli Filippinernas näste president.

– Hårda tag för att minska kriminaliteten kan lätt resultera i bråk och död. Jag blir lite rädd, säger Benny Dichoso som ska rösta för första gången i sitt liv.

Kompisen John Paul Mendez fyller i att det är fel att döda.

-- Man måste följa lagarna och respektera de mänskliga rättigheter, säger han.

Men nu är det inte bara president som ska väljas. I finansdistriktet Makati pågår en kamp mellan de gula och de gröna. Gul står för presidentkandidaten Jejomar Binays som varit borgmästare i Makati i över 20 år innan han blev vicepresident i den nuvarande regeringen.

De gröna står för Kid Pena som fick ta över borgmästarposten när Binays son sparkades från posten som han fick ta över när pappan blev vice president. Som så ofta i Filippinerna var det en korruptionsskandal bakom.

Mario Montanz, som är kommunanställd i Makati, är stolt över att en Binay nu kan bli landets näste president och hoppas att Jejomaar Binays dotter blir Makatis näste borgmästare, han tror inte mycket på allt prat om korruption.

- Nu anklagas alla för att vara korrupta. Det är en enkel attack mot de som vill bli leda. Låt domstolarna avgöra ifall de är korrupta, säger han

I det gröna högkvarteret är det bråda dagar, då de inte vill att någon från familjen Binay åter ska ta över i området. De jobbar för att kandidat Kid Pena ska få fortsätta sitt jobb som borgmästare. Romio Esto är frivilligjobbare i kampanjen där man för dagen plockar ihop material som ska delas ut i kommunen.

-- De rika familjerna bara ser till att sko sig själva. Kid Pena lever i ett lika enkelt hus som oss, säger han.

I det lilla och i det stora handlar det Filippinska valet om maktfamiljer och så några få outsiders. Och även en person med ett mycket känt och för många skrämmande efternamn: Ferdinand Jr Marcos., sonen till diktatorn och hans skoälskande hustru Imelda. Han leder just nu i opinionen för att bli vicepresident.

Så valet kan sluta med Duterte som president och en Marcos som vicepresident. Det är något vi måste reflektera över säger professor Ronald Mendoza.

- Vi måste lära oss att genvägar, så som dessa auktoritära ledare lyckas få oss att tro ska lösa våra problem, aldrig leder till något bra för hela samhället, säger professor Mendoza.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".