Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Cypern har tagit sig ur krisen

Publicerat tisdag 17 maj 2016 kl 10.30
Cypern - framgångssaga eller försökskanin?
(9:25 min)
Cyperns finansminister Harris Georgiades, till höger, säger att den politik som ledde fram till krisen nu har förändrats.
1 av 3
Cyperns finansminister Harris Georgiades, till höger, säger att den politik som ledde fram till krisen nu har förändrats. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio
Panicos Demetriou förlorade nära en miljon kronor i den cypriotiska bankkraschen.
2 av 3
Panicos Demetriou förlorade nära en miljon kronor i den cypriotiska bankkraschen. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio
Ekonomiprofessor Stavros Zenios säger att ekonomin måste fortsätta att reformeras, i annat fall riskerar man att hamna i svårigheter igen.
3 av 3
Ekonomiprofessor Stavros Zenios säger att ekonomin måste fortsätta att reformeras, i annat fall riskerar man att hamna i svårigheter igen. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio

Samtidigt som det skuldtyngda Grekland efter sex år av kris fortfarande förhandlar med de internationella långivarna om nödlån har ö-nationen Cypern, som var nära statsbankrutt för några år sedan, lyckats ta sig ur sin akuta kris. För tre år sedan gick bland annat EU med på ett stort nödlån till Cypern mot att bland annat landets näst största bank lades ner.

Men nu efter några år av rejäl budgetbantning och sanering av ett uppblåst banksystem står landet åter på egna ben och i Bryssel talar man om den cypriotiska framgångssagan.

Fast på Cypern har såren långt ifrån läkt för de tusentals som förlorade stora delar av sina besparingar.

– Det handlar inte om några nedskärningar, det här är ren stöld! Det finns inget annat ord. De tog våra pengar för att rädda Bank of Cyprus. När jag hör politikerna prata om en framgångssaga är det som ett slag i ansiktet på mig.

Panicos Demetriou är 60 år, klädd i kortbyxor, vit tenniströja och flip-flopsandaler. När han står på sin balkong ser han planen som landar på Larnacas flygplats och därborta är stranden och Medelhavet.

Panicos Demetriou lämnade Cypern som 9-åring och kom tillbaka för drygt tio år sedan för att leva resten av sitt liv i solen och värmen med pengarna han tjänat ihop under ett långt arbetsliv i Storbritannien.

-- Det var inte bara jag, vi var tusentals som investerade i vårt land, vi köpte lägenheter, mark och vi satte in våra pengar på banken. Precis som vem som helst skulle ha gjort, man har ju inte pengarna under kudden! Och som russinet i kakan stal de våra pengar!

Krisen på Cypern orsakades av en för landets storlek alldeles för stor banksektor i kombination med en av EU största offentliga sektorer med höga lönekostnader för statligt anställda.

Låga skatter hade lockat utländska investerare till ön och i början på 2000-talet var bankernas tillgångar flera gånger större än den cypriotiska statens. Nya kunder lockades med mycket förmånlig ränta på sina sparpengar.

Men när krisen i Grekland, Cyperns viktigaste handelspartner, blev akut drog den också med sig Cypern och Cyperns banker som köpt in sig på grekiska statsobligationer och lånat ut pengar till grekiska företag. Snart var flera banker konkursmässiga och för att rädda landet undan en statsbankrutt bad Cyperns regering EU om ett nödlån.

I gengäld sänktes löner, skatter höjdes och den offentliga sektorn bantades rejält. Och som första land i Eurozonen fick också privatpersoner med pengar på banken vara med och betala.

Allra värst drabbades de som precis som Panicos Demetriou hade placerat sina pengar i Cyperns näst största bank, Laiki bank - som likviderades. Oförsäkrade summor som översteg insättningsgarantin på 100 000 euro, knappt en miljon kronor, försvann.

-- Jag vet människor som flyttat tillbaka till Storbritannien med hjärnblödningar och hjärtattacker. De hade jobbat 50 år, placerat sina pengar här och förlorat allt, säger Panicos Demetriou.

-- EU, ska ju vara som en familj, det är det inte, alla ser bara till sina egna intressen, säger han.

Men Eu-politikerna är i alla fall nöjda med Cypern. I mars förklarade Eurozonens finansministrar att den tre år långa insatsen för att rädda Cypern undan statsbankrutt var över och att landet bara behövt låna 7,5 miljarder euro av de utlovade tio miljarderna. Förra året växte den cypriotiska ekonomin för första gången på fyra år.

"En framgångssaga" twittrade Eurogruppens ordförande, Nederländernas finansminister Jeroen Dijsselbloem.

I en enorm byggnad i huvudstaden Nicosia ligger Cyperns finansdepartement och där säger finansminister Harris Georgiades att han inte tänker skylla på EU för de svåra år som landet nu har gått igenom.

– Det var vi själva som försatte oss i den här situationen, säger han.

Enligt Harris Georgiades var nyckeln till att komma tillrätta med problemen att erkänna dem och att ta itu med dem på allvar och det är vad vår regering har gjort, säger han och han tackar den cypriotiska befolkningen för att de ändå visat ganska stor förståelse för att landets ekonomi var i stort behov av att reformeras.

Det svåraste, säger finansminister Harris Georgiades, var naturligtvis beslutet att låta bankkunderna stå för en så stor del av kostnaderna. Det enda han kan säga till personer som Panicos Demetriou som förlorat mycket stora summor pengar är att historien inte kan skrivas om men att de misstag som tidigare gjordes nu har åtgärdats.

Att bankerna betedde sig ansvarslöst tidigare men att de bättrat sig nu är naturligtvis en liten tröst för de som redan förlorat nästan alla sina pengar. Men Stavros Zenios som är professor i ekonomi vid Cyperns universitet säger att det trots allt är en bankkunds eget ansvar att ha koll på sin bank.

--  När banker i övriga världen, i Tyskland eller Österrike erbjuder sina kunder sparräntor på en eller två procent bör man kanske ställa sig frågan hur det är möjligt att din bank på Cypern erbjuder en ränta på 6 - 7 procent. Antingen måste de göra något mycket intelligent - eller något mycket riskfyllt.

-- Jag begär inte av en gammal kvinna med en liten summa besparingar på banken att ha den kollen men en person som placerar miljoner i banken borde också veta hur så stora summor pengar blir till, säger Stavros Zenios.

Han håller med om att Cypern lyckats väl att på kort tid få ordning på sin ekonomi igen men att det finns orosmoln framöver - som hur man ska klara av att betala tillbaka sina skulder om ett par, tre år. För det, säger Stavros Zenios, krävs reformer som gör den cypriotiska ekonomin mer konkurrenskraftig, i annat fall kan Cypern gå från att vara en framgångssaga till att bli ett notoriskt problembarn, lite som Grekland blivit.

Nu på söndag hålls parlamentsland på södra Cypern - som ju fortfarande är ett delat land mellan den turkcypriotiska delen i norr och den grekcypriotiska  Eu-medlemmen i söder. Den konservativa regeringen saknar egen majoritet i parlamentet men har trots det klarat av att driva igenom sin tuffa besparingspolitik. Nu är frågan om de kommer att få ökat, eller minskat stöd. Många cyprioter, som Panicos Demetriou och hans fru tänker inte rösta alls.

-- Vilken skurk ska jag rösta på? Det är väldigt svårt att säga vem som är ärlig, och vem som är en skurk, säger Panicos Demetriou som hävdar att många politiker själva förde ut sina pengar i trygghet i god tid innan bankerna kollapsade.

På ett bord invid skinnsoffan som Panicos flyttat med sig från huset i London står ett inramat fotografi av hans förra fru. De köpte lägenheten här i Larnaca på södra Cypern för att ha som semesterbostad. Men när frun dog i bröstcancer bestämde sig Panicos att flytta för gott, tillbaka till rötterna. Han ångrar sig nu.

-- Vore det inte för min nya fru skulle jag flytta tillbaka till Storbritannien och börja om från noll igen.

EU, säger han, använde lilla Cypern för att statuera ett exempel. De kunde ju inte ta bankkundernas pengar i Grekland, Spanien eller Portugal - det hade orsakat vågor som skulle leda till hela EU:s undergång. Därför valde de Cypern. De använde oss som en försökskanin, säger Panicos Demetriou.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".