Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Maktspel med marionetter i Turkiet

Publicerat fredag 20 maj 2016 kl 12.17
"Han var så fåfäng"
(9:47 min)
President Tayyip Erdogan och  premiärminister Ahmet Davutoglu vid dennes avgång.
1 av 3
President Tayyip Erdogan och premiärminister Ahmet Davutoglu vid dennes avgång. Foto: Kayhan Ozer/Pool Photo via AP
Andrew Finkel jobbar för pressfriheten i Turkiet
2 av 3
Andrew Finkel jobbar för pressfriheten i Turkiet Foto: Katja Magnusson/Sveriges Radio
Hilal-Kaplan-är-kolumnist-på-den-regeringstrogna-tidningen-Sabah
3 av 3
Hilal Kaplan är kolumnist på den regeringstrogna tidningen Sabah Foto: Katja Magnusson/SVeriges Radio

Så om det politiska maktspelet i Turkiet. I helgen håller det styrande partiet AKP en extrakongress efter att den förre premiärministern Ahmet Davutoglu meddelat att han lämnar sin post- enligt de flesta bedömare beror det på en maktstrid med landets president Tayyip Erdogan. På söndag utses en ny premiärminister som ses som en Erdoganlojalist.

Men frågan är vart Turkiet nu är på väg och vad som orsakat sprickan mellan landets mäktigaste män. Vår korrespondent Katja Magnusson rapporterar.

November förra året. AKP har just vunnit parlamentsvalet med mer än 49 procent av rösterna, på gatorna firar anhängarna segern. Utanför partihögkvarteret i huvudstaden Ankara säljer Sadik Ilhan halsdukar, flaggor och t-shirts.

Två motiv dominerar, bilder av Turkiets president Tayyip Erdogan och landets premiärminister Ahmet Davutoglu.

-- Davutoglu-halsdukarna tog snabbt slut berättar försäljaren. Då i november hade han sålt 120 halsdukar av premiärminister Davutoglu och 85 av Erdogan. De två politikerna har samarbetat länge, de sågs som parhästar, det var presidenten som handplockade och utsåg premiärministern.

Bara ett halvår senare- premiärministern berättar att han slutar, han säger att det inte var hans eget val utan en nödvändighet.

Vad har egentligen hänt mellan Turkiets två mäktigaste män?

I Istanbul inte långt från Taksimtorget öppnar Andrew Finkel dörren till ett kontor några våningar upp.

Han är journalist och analytiker som har bevakat turkisk politik i nästan 30 år och arbetar på en rad turkiska tidningar. Nu är han en av grundarna till organisationen p24 som arbetar med yttrandefrihet i en tid då turkisk press är under politiskt tryck. Från kollegorna på kontoret runtomkring hörs spridda samtal om journalister som blivit åtalade för tweets. För Andrew Finkel är det tydligt, Turkiets premiärminister fick sparken.

-- De gjorde sig av med premiärminister Davutoglu, för att president Erdogan skulle kunna kontrollera AK-partiet, tror Turkietkännaren. Premiärministern fick gå trots att han ledde partiet till en stor vinst i det senaste valet. I teorin finns inte något hot mot hans maktställning, men hotet kom från presidenten som såg premiärministern som en rival.

Jag frågar varför Erdogan kände sig hotad av sin egen premiärminister.

-- Erdogan vill inte ha några utmanare om makten, hans mål är nu att göra om grundlagen och samla all makt i presidentens hand och skapa ett starkt presidentstyre fortsätter Andrew Finkel.

Premiärminister Davutoglu var en akademiker som inte hade samma eldiga talarstil som president Erdogan. Men Andrew Finkel brukade skoja om att premiärministern verkade ha blivit lite väl styv i korken.

-- Han var så fåfäng att han trodde att Erdogan var hans marionett och inte tvärtom, säger Andrew Finkel och konstaterar att det inte är ett recept för att överleva i turkisk politik.

Jag tar en taxi till den regeringstrogna tidningen Sabah. Hela fasaden är täckt av en enorm turkisk flagga. På tv-apparaterna vid ingången flimrar bilden av näste premiärminister förbi, på söndag håller regeringspartiet extrakongress och transportministern Binali Yildirim väntas bli ny premiärminister.

Han är mest känd för att vara lojal mot president Erdogan och har funnits vid hans sida sen de bägge var med och grundade regeringspartiet AKP. Idag är lojalitet ett nyckelord bland Erdogantrogna.

Hilal Kaplan är kolumnist på tidningen. Efter att premiärministern sagt att han avgår skrev hon i en krönika, att premiärminister Davutoglu agerade som att det var ett parlamentariskt system i Turkiet med en stark premiärminister, och försökte utesluta Erdogan. Jag undrar vad hon menar, fortfarande har ju Turkiet ett parlamentariskt system?

-- När Erdogan utsåg Davutoglu så lovade han att föra landet mot ett presidentsystem, men sen agerade han som att det inte alls fanns någon sådan plan och som att Erdogan bara var en symbolisk president, det ledde till en spricka tror Hilal Kaplan.

Hon och andra Erdogan-anhängare pekar på att Erdogan är den första presidenten som valts av folket och att det automatiskt ger honom större befogenheter, trots att inget ändrats i den turkiska grundlagen. Hilal Kaplan börjar räkna upp flera problem mellan de två ledarna, olika syn på kampen mot terrorism, ekonomi men också en klyfta när det gäller relationerna till EU.

En känslig punkt var när EU sa att motparten i förhandlingarna om den omstridda flyktingöverenskommelsen med Turkiet var Davutoglu och inte president Erdogan.

-- Davutoglus team försvarade inte på något sätt presidentens rättigheter, det slog tillbaka mot honom, tror Hilal Kaplan.

Turkiet har en historia av militärkupper, den nuvarande grundlagen skrevs av en militärjunta efter kuppen 1980. Det styrande partiet AKP kom till makten efter en period av koalitionsregeringar och använder koalition som ett skrämmande skällsord.

Hilal Kaplan beskriver AKP som ett parti som gett mer rättigheter till personer som hon själv, muslimska kvinnor med huvudduk som tidigare inte fick studera på turkiska universitet i den sekulära turkiska staten. De som försvarar ett starkare presidentsystem i Turkiet hävdar idag att en bil med två förare automatiskt kommer att krascha. Men med den nye premiärministern Binali Yildirim vid ratten tror ingen att bilen riskerar att svänga bort från Erdogans väg.

-- Han kommer inte att gå i en maktkamp med presidenten, han ser behovet av harmoni och att göra om systemet, säger Hilal Kaplan. Hon tycker att ett starkt presidentsystem är nyckeln för stabilitet och överlevnad.

-- Se på regionen runt omkring, det är en röra i Irak, Syrien, Iran är auktoritärt, vi har dåliga relationer med Ryssland och det är en flyktingkris, vi måste ha stabilitet tycker Hilal Kaplan.

Men kritiker anser att de sista kontrollstationerna är på väg bort, i den ursprungliga kretsen runt president Erdogan finns bara de mest medgörliga kvar.

Sen president Erdogan valdes med 52 procent av rösterna har mer än 1800 rättsfall inletts som gäller förolämpningar av presidenten, det är unikt många, bland de åtalade finns skolbarn under 18 år, en före detta skönhetsmiss och många, många andra.

-- President Erdogan är den president som blivit mest förolämpad i den turkiska historien hävdar Hilal Kaplan, hans motståndare är som krigare, tycker hon. Erdogan ser åtal som den enda vägen. Men han förlorar flera av dem, det är ett tecken på att rättsväsendet inte är styrt av presidenten tycker hon.

Hon talar om en kulturskillnad, i Europa är det accepterat att förolämpa makten, eller kungahuset, men så är det inte i Turkiet. President Erdogan agerar inte som en europé, men bara för att han inte accepterar förolämpningar kan vi inte kalla honom auktoritär eller despotisk säger hon.

Tillbaka på pressfrihetsorganisationen P24 talar Andrew Finkel om en skrämmande utveckling, han är själv mer deprimerad än tidigare, trots att han till exempel var här då det rådde undantagslagar på 1980-talet.

Andrew Finkel tycker att Turkiet verkar vara på väg in en onödig återvändsgränd där det politiska systemet fokuserar på att samla makten hos en enda man.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".