Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Brev på villovägar

Uppdaterat tisdag 24 maj 2016 kl 11.56
Publicerat tisdag 24 maj 2016 kl 11.55
"Det beror främst på att vi är lite slarviga till mans"
(9:19 min)
Brevlåda
Foto: Hasse Holmberg / TT

De senaste 15 åren har antalet brev minskat med en tredjedel, men samtidigt ökar felen. Klagomålen ökar från allmänheten på postoperatörerna för brister i posthanteringen och för att många försändelser aldrig delas ut. Vad ligger bakom den här något motsägelsefulla utvecklingen, färre brev att hantera, men fler fel? Vår reporter Nils Eklund började med att söka svar vid en centralt belägen postlåda i Luleå.

Under timmen jag observerar den gula brevlådan är det inte precis någon rusch, en handfull brevskickare nyttjar den och det är rätt talande. De senaste 15 åren har snigelpostvolymerna minskat med en miljard försändelser och för postmarknaden är det omvälvande tider där samtidigt e-handel och pakethanteringen ökat, konstaterar Erika Ahlqvist, chef för distribution på statliga PostNord, tidigare Posten.

-"Vi är ju uppe i en av de absolut största förändringarna någonsin. Det betyder att vi förändrar det mesta i vår verksamhet. Vi förändrar vilka fysiska platser och lokaler vi finns på, vi förändrar hur vi arbetar och förändring är en väldigt stor utmaning. Och vissa saker kommer vara fel och vissa saker kommer vi tycka är självklara imorgon."

Den statliga postoperatören har på 15 år, om man jämför med den verksamhet PostNord har kvar idag, minskat sin personalstyrka i Sverige från 35 000 till 20 000 medarbetare. Brevsorteringen som blivit allt mer maskinell, automatisk och centrerad är en annan anpassning till de minskade brevvolymerna.

-"Det beror främst på att vi är lite slarviga till mans både du och jag och många andra när vi skriver brev. Och det kan ju då vara att man helt enkelt har glömt att skriva postnummer, man kanske har skrivit namnet men inte adressen, det är ofullständigt helt enkelt och att man inte har en avsändare på brevet."

Åtta stycken, är dem, landets brevdetektiver på PTS kontor och arkiv i Kiruna. Knappt hälften av försändelserna lyckas dem spåra till avsändaren eller mottagaren med hjälp av ledtrådar inuti i breven. Resten går antingen till välgörenhet om det kan komma någon annan till nytta eller så förstörs brevet efter fyra till sex månader.



Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".